Patrik Engellau

En av mina brasilianska favoritsajter heter historiaonline.com.br. Den drivs av tre unga universitetsprofessorer i São Paulo som bestämt sig för att ta ett socialt ansvar. De utbildar ungdomar som vill genomföra testerna för universitetsinträde – kallas o vestibular och är ohyggligt mycket svårare än det svenska högskoleprovet; jag har tagit åtskilliga av vardera och vet vad jag pratar om – framför allt inom samhällskunskaperna. Sajten är full med glimrande gratisföreläsningar om sådant som Upplysningstiden, Den franska absolutismen, Imperialismen, ofta lite marxistiskt inspirerade, men det är ursäktat på grund av de unga föreläsarnas bländande pedagogiska kompetens. Jag, som ändå studerat sådant i hela livet och nästan doktorerat i ekonomisk historia, jag får aha-upplevelser.

Patrik Engellau

Igår försökte jag övertyga dig om att Sveriges problem inte i första hand är migrationen, utan vårt politiskt korrekta tänkande och att migrationskrisen och de övriga kriserna, till exempel skolkrisen, är resultat av vårt felaktiga tänkande. Dessutom argumenterade jag att det blir svårt att driva politik om man inte fattar vad som är orsak och verkan.

På denna fundamentala punkt är jag osäker på sverigedemokraterna. (De övriga partierna är jag inte osäker på; jag vet att de på de hela taget tillhör de politiskt korrekta och därmed snarare är en del av nationens problem än av dess lösningar.) Den högrankade sverigedemokraten Mattias Karlsson har fällt två uppmärksammade linjeyttranden som ger mig myror i huvudet.

Patrik Engellau

Att Sverige har allvarliga problem tror jag vid det här laget är uppenbart och likaså att dessa problem – skola, polis, migration, försvar och så vidare – troligen inte kommer att försvinna av sig själva.

Jag skriver ”troligen” eftersom det är min uppfattning att de inte kommer att försvinna av sig själva. Låt mig understryka att jag är extremist på den punkten. Det svenska politiska etablissemanget har en annan uppfattning. Etablissemanget tror att om man bara gör som vanligt, det vill säga lägger en miljard här och en miljard där och tillsätter en utredning eller till och med byter rikspolischef – anses mycket radikalt! – så kommer problemen att lösas.

Patrik Engellau

Med tanke på att jag inte skrivit om det välfärdsindustriella komplexet på ett tag så kanske du förmodat att komplexet upphört att existera. Så är det emellertid inte. Det välfärdsindustriella komplexet är alltid närvarande, kringgärdar oss, uppfyller vår värld, låter sitt tänkande upplysa oss och fylla oss med uppfattningar som vi knappt upptäcker eftersom de är så självklara och naturliga. Det är ungefär som luften, den bara finns där. Man säger inte ”jag hittade ett ställe med luft idag” eller ”hoppsan, det var visst lite lufttomt där ett tag”. Luften är självklar och likadant är det med komplexet.

Patrik Engellau

Jag har sagt det förut och det kommer att behöva sägas många gånger än innan budskapet slagit rot och kan börja bära frukt.

Om Karl Marx hade kommit tillbaka skulle han konstatera att den framväxande huvudmotsättningen från hans egen tid – den som stod mellan arbetarklass och kapitalistklass – inte längre gäller. Han skulle mumla och klia sig i huvudet och börja fundera över var vårt samhälles huvudmotsättning går. Efter ett tag, tror jag, skulle han deklarera att den går mellan å ena sidan den skötsamma medelklassen som jobbar, betalar skatt och tar hand om sig själv och å den andra sidan politikerväldet med vidhängande välfärdsindustriellt komplex (som påminner om den medeltida katolska kyrkan däri att den ville stjäla överskottet från bönderna med argumentet att den gör goda gärningar). Det senare är den härskande klassen. Den påminner starkt om kapitalistklassen för 100 – 150 år sedan även om kapitalisterna lovade välstånd snarare än, som politikerväldet, godhet. (För övrigt var kapitalisterna bättre på att hålla sina löften.)

Patrik Engellau

När jag häromdagen läste Sions Vises Protokoll så förstod jag att syftet med en konspirationsteori är att identifiera de verkliga, onda, krafterna bakom något socialt fenomen som på ytan verkar oförargligt, kanske rentav önskvärt. Typ när tsarens hemliga polis ville förklara för ryssarna att det där med mänskliga rättigheter och marxism egentligen bara var judarnas – mot vilka ryssarna hade fördomar – komplott för att ta makten i samhället.

Vår tid har två sådana konspirationsteorier.

Patrik Engellau

Den danske advokaten och partigrundaren med mera Mogens Glistrup lär ha sagt att Danmark inte behöver något försvar, det räcker med en telefonsvarare som utropar ”Vi ger oss”.

Jag tänkte på det när jag hörde en radiodebatt mellan två försvarsexperter, en som hette Jan Björklund, liberal och anhängare av Nato-anslutning samt en som hette Peter Hultqvist, socialdemokrat, försvarsminister och Nato-motståndare.

Patrik Engellau

Att lösa gemensamma problem med andra människor är inte bara praktiskt utan kan också vara själsligt berikande. Det finns hur många sådana situationer som helst. Man har gått bort sig i en främmande stad och står med sitt resesällskap och stirrar på en hopknycklad karta medan man försöker få in sina bäringar och försöker gemensamt att fatta var man är. Man står i köket med sin medkock och säger att nu är det tredje gången gillt, nu ska bearnäsen jävlaranamma inte få skära sig igen. Man lagarbetar på en segelbåt för att angöra kusten i storm och mörker.

Patrik Engellau

Jag frågade min polare på den amerikanska managementkonsultfirman Boose, Goldmann, Young, McGilvie, Rubicam, Frankenstein, Mountbatten, Lingonskog, Putin & Partners vad de skulle ge för råd till en svensk som jag som bara ser en massa problem och inga lösningar och inget trovärdigt ledarskap. De skickade ett team på femton kostymklädda konsulter av olika kön och skrev en rapport varur jag nu återger sammanfattningen.

Patrik Engellau

Åtskilliga personer med gott förstånd och avsevärda insikter i svensk politik säger att migrationspolitiken under det senaste året vänt 180 grader och att ordningen nu är på väg att återställas. Sjuklövern tar ju till sig sverigedemokraternas politik sägs det – visserligen utan att erkänna detta faktum – vilket bådar gott för framtiden. Pärsen är över.

Jag blir alltid bekymrad av det där argumentet, inte för att jag har något emot ordning i migrationspolitiken, utan för att jag har svårt att upptäcka den där etthundraåttiogradaren.

Patrik Engellau

Burkinin. Tillåta eller förbjuda?

Om du hade frågat mig för fem år sedan eller bara för ett år sedan så hade jag sagt är du galen, folk måste väl få klä sig som de själva vill.

Nu är jag inte så säker längre. Snarast skulle jag luta åt förbud om jag hade haft något att säga till om.

Patrik Engellau

Om du är som jag vet du något litet om Sions Vises Protokoll, till exempel att det är en påstådd plan för judiskt maktövertagande som ”avslöjades” i början av 1900-talet, men i själva verket utgör en fabrikation av tsarens hemliga polis, Ochrana. Du har dock inte läst själva protokollet.

Men det har jag. Denna morgon.

Det står inte riktigt vad jag trodde. Jag trodde det handlade om allmän, vildsint antisemitism. Det gör det inte. Det handlar om ett skickligt propagandanummer från det ryska tsarväldets försvagade etablissemang som vill visa för ryska folket att allt det där som intellektuella och andra vildhjärnor tror på, sådant som demokrati, folkliga rättigheter, fackliga organisationer, kanske rentav socialism, bara är kasperdockor i händerna på den smutsigaste av alla krafter, nämligen judendomen.

Patrik Engellau

Jag är en medelålders vit svenskfödd man som betalat en massa skatt hela livet och som aldrig legat samhället, vilket i det här fallet betyder min nästa, till last. Jag har visserligen klagat över skatterna och jag har skrivit en massa böcker om hur välfärdsstaten borde reformeras, men jag har aldrig ifrågasatt systemets fundamenta, alltså grundtanken att vi svenskar har något slags solidarisk skyldighet att värna om varandra och att det är bra om stat och kommun engagerar sig för det.

Patrik Engellau

Morgan,

Din företrädare Ullenhag kallades ”integrationsminister” medan du tituleras ”justitie- och migrationsminister”. Förändringen kan möjligen bero på att ditt jobb handlar såväl om migrantmottagning som om integration och att den nya beteckningen därför är mer heltäckande och därför bättre. Förändringen kan också möjligen bero på att den nuvarande regeringen efter den borgerliga regeringens misslyckanden insett att det där med integration kanske inte kommer att fungera och att det därför är smart att sluta prata om det.

Patrik Engellau

Personliga incitament är viktiga, en del skulle till och med säga avgörande, för hur människor beter sig. När jag för länge sedan frågade min farbror, en gång hyllad chef för Volvo, hur han fick folk att anstränga sig sa han ”tja, det är väl med piskor och morötter”.

Piskor betyder personliga problem, till exempel att man får sparken. Morötter betyder personliga fördelar, till exempel avancemang och högre lön eller annan ekonomisk ersättning.

Patrik Engellau

En av pamparna i ”etablissemangets eliter” – uttrycket är hans eget även om han inte betecknar sig själv på det viset – är Javier Solana, tidigare generalsekreterare i Nato och utrikespolitisk talesman i EU. I Dagens Nyheter framför han allvarsord till sina kollegor och varnar dem för att ta lätt på vad västvärldens ”högerpopulister” kan ställa till med.

Patrik Engellau

Nu ska jag ge mig på ärkebiskopen igen. Du kanske tycker min iver att förfölja den stackars kvinnan verkar patologisk. OK, det här blir sista gången (om inget oförutsett inträffar), men det här är en grej som jag gått och tänkt på ett tag och så småningom kommit fram till är rätt anmärkningsvärd. Ursäkta att det blir lite teologiska spetsfundigheter.

Patrik Engellau

Att Sveriges intellektuella på det hela taget är vänstervridna är en rätt vanlig uppfattning bland folk som inte anser sig vara det.

Frågan är vad vänster betyder. Det är inte så självklart som man kan tro, i varje fall inte för mig. (En professor emeritus som jag känner sa: ”Det är väl allt sånt som man ogillar”.)

För några decennier sedan, medan det ännu fanns marxister, var saken klarare. Vänster var att i någon form anse att marknadsekonomin är både dålig och dödsdömd och att ett bättre och jämlikare samhälle kan skapas genom att folket tar makten från kapitalisterna och socialiserar allting. Visst, det finns väl fortfarande intellektuella som när sådana uppfattningar, men numera förefaller det vara en helt annan uppsättning idéer som kallas vänster.

Patrik Engellau

Svenska folkets tänkande har – påstår jag helt fräckt – under det senaste året genomgått tre distinkta faser. Vi är nu på väg in i en fjärde.

Den första fasen var sluttampen på den oinskränkta pk-dominansen. Den nådde sitt triumfatoriska crescendo i och med treårige Aylans död i vattnen utanför Turkiet. Viljan att motta, välkomna och omhänderta migranter från Afrika och Mellanöstern nådde dittills oanade höjder.

Europas inbjudan till migranterna uppfattades av dem den berörde och två månader senare kom en migrantvåg, särskilt till Sverige, som ingen förutsett och som fick den svenska mottagningsapparaten att storkna.

Patrik Engellau

Jag tror att det är ett faktum att det svenska etablissemanget har lättare att ursäkta en handikappad som fuskar med assistansersättningen än en rörmokare som fuskar med skatten. Detta är inte vetenskapligt bevisat, men jag tror det likafullt.

Tänk på sjukkassorna. De var ursprungligen lokala, till exempel Hammerdals eller Råneå allmänna sjukkassa. Folk på bygden, mest arbetare, betalade till kassan i syfte att få ersättning vid inkomstbortfall på grund av sjukdom. Konceptet byggde på arbetslinjen, på solidaritet och lokal övervakning. Den som begärde och fick ersättning bodde granne med den som betalade.

Patrik Engellau

Jag är en trendmänniska. Det betyder inte att jag följer trenden, utan att jag leder den, utan dock att utöva något inflytande. Tänk dig att du befinner dig i en lokal där det plötsligt pyser in gas. Någon upptäcker det före andra. Sådan är jag. Men det betyder inte att jag har något inflytande på dem som oberoende av mig upptäcker lukten.

Patrik Engellau

När dammet nu verkar ha lagt sig efter bråket kring Riksrevisionen kan man kanske tydligare urskilja vad det handlade om. Eftersom det var Dagens Nyheter som avslöjade Riksrevisionen och därför inte har anledning att tona ned anklagelserna mot riksrevisorerna kan det finnas anledning att välja just den tidningens beskrivning av anklagelsepunkterna:

Patrik Engellau

Ska man låta sig påverkas mest av sin naturliga lydnad inför auktoriteter eller ska man göra egna bedömningar och följa sin inre röst och göra som man själv vill? Det är inte alls någon lätt fråga att besvara. Efter andra världskriget fick tyskarna mycket skäll för att de lytt sina onda, nazistiska ledare snarare än sitt samvetes bud och därför begått många gräsligheter.

Det spekulerades om tyskarna eventuellt hade någon särskild lydnadsgen. Därför föll det sig naturligt för psykologer vid amerikanska universitet att genom laboratorieförsök fastställa hur det stod till med den amerikanska genuppsättningen i detta hänseende.

Patrik Engellau

Det var som om fan själv kommit på bal. Nunnorna var som bindgalna. En del vittnade om hemska mardrömmar, andra ville svälta sig själva till Herrens martyrer, andra åter talade om att i stället bli mormoner. Abedissan visste varken in eller ut. Hon ringde till kardinalen som genast förstod att klostret blivit besatt av onda andar och att det behövdes en noggrann etiskt rensning, typ regelrätt djävulsutdrivning.

Efter morgonbönen laudes talade abedissan till nunnorna. Hon framförde kardinalens budskap och sitt eget beslut att föranstalta om professionell exorcism.

Patrik Engellau

Det känns som om berättelsen om dagens migration till Europa är tvinnad av tre trådar, som inte nödvändigtvis hänger ihop.

Den första och vanligaste berättelsen, själva fundamentet, är att folk flyr från krigshandlingar i Syrien. De kommer till ett land som Sverige för att söka asyl och begära att få status som flykting (eller kanske alternativt skyddsbehövande; jag skippar finesserna).

Patrik Engellau

Många har nog, liksom jag, känt sig förvirrade över ärkebiskopens samröre med en del muslimska ledare, till exempel i en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter den 8 augusti. Det som förvirrar och oroar är dessa muslimska ledares, som det verkar – läs till exempel Mohamed Omars krönika – sannolikt har extremistiska böjelser.

Genast hamnar jag i förvirringens kärnpunkt: vad är extremism? Nu ska jag tala om vad jag tror mig att jag har begripit och hur man kan försöka förstå – om än inte stödja – ärkebiskopen.

Patrik Engellau

Med anledning av en avslöjande artikel av Mohamed Omar om det sällskap med vilket ärkebiskopen nyligen skrivit en debattartikel i Dagens Nyheter kontaktade jag min församlingspräst Hans Rhodin i Oscars Församling med följande skrivelse:

Hans,

Läs den här artikeln av Mohamed Omar och förklara för mig vad Svenska kyrkan håller på med är du snäll. Jag betalar ändå åtskilliga tusenlappar om året till organisationen utan att besvära så särskilt mycket. Men det här vill jag inte betala för.

Vänliga hälsningar

Patrik

Patrik Engellau

Ärkebiskopen skrev nyligen en debattartikel i Dagens Nyheter tillsammans med en katolik, en jude och två muslimer. Mohamed Omar påpekade att de två muslimerna har nära samröre med Muslimska brödraskapet.

Med anledning av detta skrev jag till kyrkoherden i den församling i Svenska kyrkan där jag är medlem och bad att det skulle ordnas ett möte för en diskussion av frågan. Kyrkoherden frågade ärkebiskopen. Följande brev kom tillbaka:

Patrik Engellau

En normalt välbyggd segelbåt har den egenskapen att det bara behövs liten vindkraft mot seglen för att båten ska luta sig en aning, men att det sedan blir gradvis allt trögare att ytterligare luta båten. När den till slut kränger betänkligt krävs väldiga vindstyrkor för att luta båten några grader till. I olyckliga fall kommer sådana väldiga vindstyrkor och tvingar båten att lägga sig ytterligare varvid den i något ögonblick passerar sin ”tipping point” och då plötsligt tappar sitt motstånd och kapsejsar. Men när tipping point närmar sig sätter besättning till alla krafter och jobbar gemensamt för att undvika katastrofen.

Patrik Engellau

Igår höll jag en predikan på temat ”kapitalismens strukturella godhet” och angav Ingvar Kamprad som illustrativt exempel. Nu ska jag delvis ta tillbaka detta evangelium, ty kapitalismen kan tyvärr ibland vara strukturellt supergirig och orättvis.

Nu för tiden talas det en hel del om globaliseringens nackdelar. Det lyckorus världen kände för tio, femton år sedan inför det internationella ekonomiska utbytets välsignelser verkar ha avklingat och ersatts av en baksmälla. Den framstående amerikanske ekonomen Joseph Stiglitz påpekade nyligen att det bara är de superrika som fått det bättre medan de nittio procent fattigaste i USA inte fått uppleva några ekonomiska förbättringar alls under de senaste trettio åren. Han sa att detta beror på missriktad amerikansk politik och föreslog i stället något som inte imponerade på mig och gick ut på sådant som Jonas Sjöstedt, vänsterpartiet, brukar förfäkta.