Gjorde jag fel?

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Frågan är uppriktig och jag vill gärna höra dina synpunkter.

Saken är enkel och därtill brännande aktuell. För ett tag sedan gav en organisation där jag är ordförande – Stiftelsen Den Nya Välfärden – ut en tidning som skickades till Sveriges folk som bilaga till Dagens Nyheter.

Då fick jag ett mail från en av mig okänd kvinna som presenterade sig som ledarskapskonsult. Hon hade noterat att tidningen innehöll bilder av två kvinnor, ”men 22 män”. Bland skribenterna fanns fem kvinnor och tio män. Lite ampert hoppades hon på ”en snar bättring” så att kvinnor blir mer mångfaldigt representerade.

Jag blev tvärarg. Med vilken rätt lägger sig en främmande person i hur andra gör sin tidning? Jag känner mig lika kränkt som om en okänd person hade kommit fram till mitt bord på krogen dit jag bjudit ett dussin (vita) barndomsvänner och klagat över frånvaron av rasifierade personer. Va fan har du med det att göra?

Man måste skilja på staten och det civila samhället. Jag kan med glädje och stolthet acceptera att kvinnor i kraft av sitt numera avsevärda politiska inflytande (och samtyckande män, förstås) lyckats ombesörja att kvinnor erkänns likabehandling av det offentliga (jag vet att motsatsen påstås förekomma, men jag orkar inte ta den kampen nu).

Men i det civila samhället gäller andra regler. Där får medborgaren inom vissa gränser tycka och gör som hon vill såframt hon inte kränker andra. Till exempel är jag i min fulla rätt att hata danskar bara jag låter bli att slå dem på käften eller uppföra mig mot dem så att det stör den allmänna ordningen. Om jag vill är jag fri att instifta en regel om att ingen dansk någonsin ska komma över min tröskel. (Sedan är det en annan sak att mina mer danskvänliga vänner kanske väljer att sluta umgås med mig på grund av mitt danskhat. Det är i så fall en konsekvens jag tvingas leva med.)

I det perspektivet menar jag att om tidningen i fråga inte kommit från min stiftelse utan från exempelvis Arbetsförmedlingen så kanske – men bara kanske – ledarskapskonsulten haft fog för sin påflugenhet. Men tidningen kom inte från staten, utan från en privat organisation som kämpar för att hålla näsan ovanför vattenytan och som liksom vanliga småföretagare inte ens orkar tänka på identitetspolitik.

Fast det som egentligen stör mig är att identitetspolitiken och dess aktivister i vårt land har blivit fartblinda. De tar sig vilka rättigheter som helst och sådana som jag har inte vågat säga emot. Om jag säger emot en beslutsam genusaktivist blir jag antagligen utsedd till brunråtta.

Jag gillar inte det. Därför svarade jag ledarskapskonsulten att tidningen ej heller hade bilder av chilenare, rödhåriga eller, veterligen, transpersoner och att om Rättviseförmedlingen kom och klagade på det så skulle jag inte bry mig om de kraven heller.

Jag fattar inte hur vi ska kunna komma till rätta med identitetspolitik och andra pk-dumheter om vi inte säger emot.

Gjorde jag fel? Borde jag ha skämts och krälat lite?

81 thoughts on “Gjorde jag fel?

  1. Axel Sjöstedt skriver:

    Jag är faktiskt mest intresserad av vad ledarskapskonsulten har att säga om ditt inlägg, som belyser en väldigt komplex frågeställning.
    Konflikten mellan det kollektiva och det privata i ett samhälle blir mer och mer uppenbar och ytterst handlar det ju om hur långt in i det privata det demokratiska samhället skall nå. Att göra halt vid ”den egna dörren” är inte självklart för alla.

    Gilla

  2. Marita Andersson skriver:

    Nej Patrik, du gjorde inte fel. Backar du nu tappar jag hoppet om framtiden.
    Din idé, du genomför tillsammans med de som du anser har rätt kompetens.

    Jag och min man blev överlyckliga över tidningen. Dessutom tänkte jag i motsats till nämnda kvinna, att äntligen får män utrymme, så jag slipper bjäbbet och den så vanligt förekommande känslosåsen bland kvinnor.

    Du borde dock bett kvinnan granska SVT och TV4’s nyhets- och debattprogram där det statistiskt måste råda diskriminering av män. Jag har då inte hört några kommentarer om att det förefaller vara en majoritet av kvinnor som både intervjuar och svarar i samtliga dessa program numer. Får en man tillträde har han oftast en kvinnlig ”touch”.

    När tänker männen sätta ned foten och hålla den kvar? Ni håller på att bli överkörda fullständigt på alla tänkbara områden. Ni hatas, diskrimineras och mobbas av etablissemanget dagligen. Sträck på er! Var stolta för det ni historiskt åstadkommit och kan åstadkomma i framtiden. Då menar jag inte fluffiga värdegrunder, utan innovationer, ny teknik och företagsamhet som får hjulen att snurra. Det kräver handlingskraft inte timslånga fikaraster med fokus på gardiner, kontorsstolar och ”Karin mår faktiskt inte så bra….”. Vill kvinnor vara med på banan får de helt enkelt bevisa sig, eller investera sina egna pengar.

    Liked by 3 people

    • Hedvig skriver:

      @ Marita Andersson 21 november, 2016 kl 10:17

      Bara en liten rättelse …

      ”så jag slipper bjäbbet och den så vanligt förekommande känslosåsen bland kvinnor”
      OCH
      ”Vill kvinnor vara med på banan får de helt enkelt bevisa sig, eller investera sina egna pengar.”

      Din nedlåtande och negativa generalisering av oss kvinnor är både orättvis och märklig.

      Liked by 3 people

  3. Erik skriver:

    Den argsinta kvinnan har – som så många andra, för att inte säga de flesta – svårt med begreppen MÖJLIGHETSrättvisa och UTFALLSrättvisa.

    Så fort ordet rättvisa nämns så skall man försöka reda ut frågan i dessa termer.

    Gilla

  4. Ipse Cogita! skriver:

    Den där konsulten kunde ju gå på andra där det är ”värre”. Vad nu vitsen med det är. UD:s ledning består av enbart kvinnor:
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5982800

    Jag tror de håller på med såna här icke-frågor så de slipper visa att de INTET gör med: polisen, försvaret, skolan, vården, omsorgen, ja det där du vet. Det där kräver politik men det är enklare att hoppa på privata aktörer i skitfrågor (ursäkta franskan).

    Hela landet är förlamat av hor-debatter, nazist-debatter, Trump-debatter och f…n och hans moster (franskan igen!) men riktiga och viktiga frågor på hemmaplan verkar ha lagts i malpåse. Man har till och med en debatt om hur den politiska kartan skall se ut 2018! Man lever kort och gott i dåtid och framtid och tycks tro att nutiden fixar sig själv. Man tycks inte ens begripa att handling NU styr framtiden till stor grad.

    Liked by 2 people

  5. Gunilla skriver:

    Nja, nu är det ju så att det icke-offentliga eller privata inte längre heller är en helt fredad zon för självpåtagna identitets-poliser och politiska agitatörer då dessa hela tiden flyttar fram positionerna. Då och då förekommer t.ex. i media ‘undersökningar’ hur ‘rasistiskt’ privatpersoner andrahands-uthyr sina bostäder. Myndigheter har, förstår man, problem med att man inte kan lagstifta över vem eller vilka privatpersoner vill välja att låta vistas (som tidsbegränsat boende) i sin egen ägda bostad. Den dag jag inte längre själv får bestämma vem jag ska ge tillgång till min ägda bostad har vi en socialisrisk stat där privat egendom inte längre respekteras.

    Gilla

  6. DanTor skriver:

    Sexisterna/Multihatarna.

    Aktuella karaktärer och det är säkert uppemot miljonen av på territoriets boende och det är lukrativ livsstil, och vi andra är givetvis och igen, helt oskyldiga?

    Multihatarna har fått det smidigt, gjorts, för sig och igen, eller hur?

    Smidigt var det och Multihatarnas hoppande över oss liknades vid, träsket.
    Jag kan lugnt påstå att efter att du undanröjt aktuella karaktärs tuva hoppar denne till annan för stunden stabilare tuva det finns givetvis säkra och numer, tydligare, osäkra tuvor över träsket emellertid man kan komma lång sträcka före snedsteget.
    Så var det då, igen, uppkomst av träsk var den tillkomsten okänd eller tillkomst av, feghet?

    Din aktuella karaktär var en av de alla åvan, enligt mig, vad händer med den tuva-hoppande flocken runtom, dessa i första leden som ser sin kamrat försöker de att återvända tillbax mot säker mark mot Kamrat de tryggt sig lutande mot dessas ammunitionslådorna, medieetablissemanget

    Gilla

  7. Heinz Hartman skriver:

    Du skall över huvud taget inte bry Dig om kritiken av denna kvinna.Hur någon kan haka upp sig på av slumpen fördelade män,respektive kvinnor,är en gåta för mig.Har man inga andra bekymmer när en halvgalen Trump är på väg in i Vita Huset,en revanschsugen fanatiker i Kreml hotar freden i Östeuropa och EU håller på att implodera,då är det synd om en.

    Liked by 1 person

    • cmmk10 skriver:

      Det är antagligen snarare en fråga om när!

      Starka krafter verkar för detta. Citerar senaste Universitetsläraren, s.13: ”EU håller på att flytta fokus för högre utbildning från enbart anställningsbarhet och anpassning till arbetsmarknaden till att mera betona demokratiaspekten och sociala färdigheter.”

      Det är i ljuset av sådant här man skall se t ex resta krav på genderinslag i kurser på KTH och Chalmes.

      Gilla

  8. Eric skriver:

    Jag utgår ifrån att det är en retorisk fråga!
    Vad du gör i din privata sfär, angår ju ingen, såvida du själv står för finansieringen.
    Vad dessa ”feminister” tycker och gärna torgför, lägger åtminstone jag i
    samma hög jag kastar kattens avföring!
    Keep up the good work, people starts to wake up now!
    But it is a long way to go…

    Liked by 2 people

  9. Sixten Johansson skriver:

    PK-ismen bryter ner både samhället och individerna. Den är i sig en hydra, ett livsfarligt monster, vars destruktiva kraft måste brytas. Vi måste börja nu, för vi har inte många år på oss innan det är för sent. Varje enskild PK-strävan blir i sin förlängning självmotsägande och absurd, men hela PK-knippet uttrycker tron att man kan skapa en annorlunda verklighet och en annorlunda människa genom att med maktmedel uppifrån och med socialt tryck från sidorna tvinga alla att låtsas och att internalisera det låtsade.

    I diktaturer framtvingas PK med brutala medel, men i längden blir makthavarna och deras lakejer också PK:s fångar. Den maktapparat som i västländerna genomdriver PK är massmedia, ett allt mer uppenbart destruktivt system, som i sig förkroppsligar både PK och ”nyvänstern”/”kulturmarxismen”. Det PK-godkända mediafolket har nu blivit samhällets egentliga makthavare, men de är själva fångar i det internaliserade PK-tänkandet, vare sig de är troende, ljumt troende eller helt förljugna.

    För att bryta de blinda, destruktiva PK-strävandena måste hela detta tänkande gång på gång avslöjas och förlöjligas. De extremaste massmedierna och deras ägare måste brännmärkas och tvingas ner på knä. Jag föreslår en massiv, effektiv bojkott av DN, Aftonbladet och SVT.

    Gilla

  10. MartinA skriver:

    Ökad privat äganderätt och frihet att diskrimminera med privategendom och massiv minskning av statens resurser och rättigheter är den enda vägen framåt. Eftersom detta aldrig kommer uppnås enligt det parlamentariska vägen så är det bara bejaka den ökande korruptionen och oordningen. Staten kommer aldrig frivilligt lämna ifrån sig makt, följaktligen är det bra att staten genom sin inkompetens förlorar makt.

    Gilla

  11. gubbeligo5 skriver:

    Nej Patrik, du gjorde inget fel. Däremot hade det varit fel att gå emot din övertygelse eller den faktiska sanningen.
    Dagens 50/50-politik är det mest destruktiva Sverige hittills har bärgat upp på land. Kompetens kommer inte an på 50/50 eller någon mystisk trolleristav som kan lösa verklighethetens diskriminering. Och att bara sitta och räkna huvuden i tidningarna, TV och musikfestivaler(!) tyder på en renodlad personlighetsstörning. De här kvinnorna är helt enkelt inte friska.

    I takt med kvoteringen i regering, riksdag, SVT, SR och övrig media, har kvalitén försämrats. Det har infantiliserats och blivit ett känsloforum för allsköns galna förslag, reportage och som sagt identitetspolitik. Dessutom osar hela denna osunda utveckling förakt för väljare/lyssnare/läsare när man inte bryr sig om att erbjuda det bästa och de bästa.

    I botten av denna kastpaj ligger den underliga formen av jämlikhet vi har i Sverige som numer inte handlar om allas möjligheter utan till att gälla allas rätt.

    Liked by 1 person

  12. Anders F skriver:

    Det där med att bekämpa PK – det kan vara något smått det. Idag berättade min jobbkompis hur många ryssar det var på Gamla stans julmarknad igår när han bevistade den. Jag frågade hur han visste det – känns de igen på pälsarna och läppstiftet, eller hur vet du deras nationalitet? Ställde omedelbart en fråga till mig själv ”Har du fördomar?” som jag själv besvarade ”Ja, det har jag. Baserade på lång erfarenhet.”

    Har också märkt att vissa invandrarfrågor kan avhandlas. Små grupper (av vuxna män) kan diskutera skjutningar, våld, brott osv utan att någon ska flaxa med r-kortet. Sanningen om, och chocken inför, ”utmaningarna” kan ventileras. I vissa sammanhang, som sagt.

    Gilla

  13. Trikarn skriver:

    Civiliserat umgänge mellan normala människor och idealister är en omöjlighet.

    Skillnaden mellan dem och oss är denna: De vill ha med oss. Vi vill inte ha med dem.

    Liked by 2 people

  14. torbjornpersson skriver:

    Strålande, Patrick, att du orkar med påhopp och reflektioner i vår tid och delar med dig! Själv blir jag så matt och trött över så många som skriker så högt i ofta navelskådande, genus- och andra ivrigt formulerade hårklyverifrågor i vår lilla lagun vid sidan av världshaven. Om det finns något som borde återupplivas, som jag tänker, är det viss återhållsamhet i egots ohämmade flöden, uttrycksbehov i ord och att vi kan återgå till ett sansat diskussions- och samhällsklimat som kan bära vidare framåt till konstruktiv utveckling hos oss och i vår omvärld. Precis så! Ingen larvig genusdebatt behöver vi längre, utan de ostoppbara feministextremisterna i vårt land borde snarare överväga insatser för att bistå sina medsystrar som inte har det så förspänt. De finns i så många länder, faktiskt i hela världen utom i Norden och norra Europa om man tänker efter. Men Indien, Bangladesh, Sydkorea, Japan, Saudiarabien, alla afrikanska länder, de flesta i Latinamerika kan väl vara en början att bita i, att hjälpa kvinnorna där delta i genusdebatt och att ändra på de samhällsstrukturer som råder. Eller?

    Gilla

  15. Lars Holmdahl skriver:

    I boken ”Pathological Altruism” diskuterar en av författarna möjligheten av att de ”goda människorna”, de ”självrättfärdigande” i själva verket blir höga av sina rättfärdiga känslor. De är beroende, fast i ett missbruk, och jagar hela tiden nya kickar. Typiskt är att sådana missbrukare kan bli aggressiva, är oresonliga, logik funkar inte. Precis som med vilken knarkare som helst.

    Om dessa människor kunde skaffa sig sina självförstärkande belöningskänslor på annat, mer produktivt sätt, så skulle den offentliga debatten bli mer saklig, pragmatisk och resultatinriktad, till båtnad för alla.

    Liked by 2 people

    • Hedvig skriver:

      @ Lars Holmdahl 21 november, 2016 kl 15:35

      Tack, det verkar som om det här är en av de böcker som jag är på jakt efter. En bok som förklarar hemligheten bakom den nya farsoten ”die Gutmennschen”.

      Gilla

  16. 77711n skriver:

    Självfallet inte, Patrik. Det enda fel många män gör är vid urvalet och det är mestadels omedvetet. Nämligen tendensen att mer se och bekräfta de som liknar dem själva till läggning och inriktning. Att det mest är män som drabbas för sin snedrekrytering beror på att det är mest män som av samhällsstrukturella orsaker sitter i ledande positioner.

    Gilla

    • cmmk10 skriver:

      Bland de extremt begåvade, de med IQ på c:a 140 och mer, går det tydligen 8 män på varje kvinna. (Motsatsen gäller naturligtvis i normalfördelningens andra svans.)

      Förhoppningsvis är samhällets elit sammansatt av ”extremt begåvade”. Om det därför är en överrepresentation av män som professorer osv. så skulle det kunna vara ett rent statistiskt fenomen och någonting som vi i så fall skulle vara tacksamma över. kvotering till sådana positioner är naturligtvis rent förödande.

      Gilla

      • NETTANN skriver:

        Har du möjligen en källa på könsfördelningen i ytterändarna? Observera att detta är en seriös fråga – det skulle vara smått orimligt nöjsamt att ibland kunna referera till bevisade fakta. Googlade men hittade ”bara” expert som framförde att männen är överrepresenterade bland supergenier såväl som korkskallar men ingen absolut siffra.

        Gilla

  17. karinhelander skriver:

    Du har ingen skyldighet att fronta kvinnor som inte existerar eller kvotera in ointresserade kvinnor i din organisation. Jag anser däremot att du har en moralisk skyldighet att behandla båda könen rättvist och även reflektera över om du har några personliga bias (forskning visar ju att sådana existerar i hög grad pga vår förträffliga förmåga till generalisering). (Självklart utgår jag ifrån att du redan gör detta.)

    Gilla

  18. Birgitta C skriver:

    Om tidningen ligger med som en bilaga till DN och således går ut till svenska folket får man väl anse den mer publik än privat. Så jämförelsen med att bjuda ett antal vänner på privat middag på restaurang tycker jag haltar. Damen i fråga hade väl rätt att ha en åsikt och t o m att framföra den till Dig som utgivare men Du är ju för den skull inte tvingad att ändra något eller be om ursäkt för innehållet eller dess utformning. Så krav kan hon ju inte ställa, bara önskemål.

    Liked by 2 people

  19. John Nilsson skriver:

    Så länge ”jämställdhet” benämns feminism, det vill säga det samma som gynocentrism, eller ”fokus på kvinnor”, tycker jag att förklaringsbördan ligger på kvinnan ifråga.

    Hur mycket kostar egentligen feminismen? Inte monetärt i första hand, utan i energi som går åt för att värja sig och överleva psykologiskt, att filtrera bort propagandan och ensidigheten i det offentliga samtalet? Det gör sig inte av sig självt. Vilken utveckling skulle vi kunna ha haft på jämställdhetsområdet och andra områden, om inte denna rosa elefant i rummet hade tagit upp all plats? Jag tror vi inte är tillräckligt arga på feminismen än. Jag tror att när feminismen väl har fallit och vi kommer fram till en mera balanserad syn på relationerna mellan kvinnor och män, då kommer vi också att se hur mycket skada feminismen, den rasistiska identitetspolitiken och den politiska korrektheten har gjort i vårt samhälle. Jag tror att vi ännu inte är tillräckligt arga och säger så ifrån så kraftfullt som vi faktiskt borde, när vi bemöter de här dumheterna.

    Gilla

  20. Aicul skriver:

    Läs tidningen Vi och ser hur innehållet blir när kvinnorna tar över totalt och bara skriver ut ett renodlat kvinnoperspektiv.
    De har lyckats göra den accepterade PK-korridoren så trång och låg att man måste huka sig. Tidningen känns kort sagt fruktansvärt obekväm, intolerant och dömande numera.

    Gilla

  21. bomarkusson skriver:

    Du gjorde förbannat rätt. Du gör urvalet och är i din fulla rätt att göra just detta.
    Jämställdhet har inte något med antal att göra.

    Jag tror att att då män och kvinnor är olika rent fysiskt är det möjligt att övriga egenskaper skiljer sig. För mig är jämställdhet att man accepter olikheternas ”lika värde”. Min fru var bättre på att amma barn medan jag var bättre på att hugga ved.

    Könskvotering innebär att man anser att en kvinna inte av egen kraft kan kvalificera sig utan måste lagstiftas fram.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s