Den nya nationalismen och FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna

8-26-13_11971

Patrik Engellau

I det senaste numret av The Economist tar tidningen avstånd från ”den nya nationalismen” förkroppsligad av personer som Trump, Putin och Orban. Som jag fattar det menar tidningen att den nya huvudmotsättningen i världen går mellan å ena sidan globalister som hyllar efterkrigstidens traditionella värden, typ mänskliga rättigheter, och å den andra inkrökta nationalister som värdesätter sin egen nationella kultur och som ej sällan hyser böjelser som vetter mot rasism eller i varje fall en viss avoghet mot icke-europeiska främlingar.

Liksom andra tidningar för eliten har The Economist, som jag ser det, svårt att se problemen med den ordning de försvarar, alltså efterkrigstidens USA-dominerade och -inspirerade värld med Pax Americana och allt. Allt som hotar den gamla fina ordningen betraktar de med fasa och avsmak.

Inget konstigt med det. De som är herrar på täppan i vilken ordning som helst ogillar när det kommer utmanare. Visserligen säger sig etablissemangen förfäras över utmanarnas idéer, men det spelar nog ingen roll vilka idéer utmanarna än har, det är utmanandet i sig som är det verkligt stötande.

Det finns såklart mycket bra i den västerländska värld som dessa olika etablissemang administrerar. Trots allt är det den bästa värld som mänskligheten någonsin fått uppleva och man räknar sådant som människornas livslängd, hälsa och allmänna livsvillkor. Om man tillhör dem som styr denna värld och till sin förvåning upptäcker att folk inte enbart är glada och tacksamma är det klart att man blir förnärmad och börjar tycka illa om folken och framför allt deras rabulistiska ledare, till exempel sådana som Trump, Farage, le Pen och Orban. Stefan Löfven framförde någon gång att han tyckte folkets känslor var ”surrealistiska”.

Etablissemangens reaktioner är således psykologiskt fullt begripliga, men ändå olyckliga ty när etablissemangen i sin iver att slippa kritik och slippa att ifrågasätta sig själva i stället börjar smutskasta och förakta folken så har de anträtt farliga vägar. Då har etablissemangen själva blivit en särande i stället för en enande kraft.

The Economist, till exempel, andas ingen förståelse för de uppstudsiga folken:

Välkommen till den nya nationalismen. För första gången sedan andra världskriget befinner sig de stora och framväxande makterna under inflytande av olika slags chauvinism. Precis som Mr Trump omfattar ledarna för länder som Ryssland, Kina och Turkiet den pessimistiska uppfattningen att utrikes angelägenheter ofta är ett nollsummespel där globala intressen tävlar med nationella intressen. Det är en stor förändring som förebådar en farligare värld.

Jag tror att The Economist har fel. Det är inte utrikeshandeln som oroar folk. Det är inte utbytet med andra de ogillar. Det är etablissemangens skötsel av våra länder de ogillar. Det är etablissemangens liknöjdhet och ovilja att se var skon klämmer som de ogillar.

Om The Economist pekar på en svensk som oroar sig för att jobben flyttar till Kina så ska jag peka på fyra svenskar som oroar sig för tillståndet i den svenska skolan. Missnöjet handlar om sådant som skolan, tilltagande känslor av otrygghet och frånvaron av poliser och sådant har ingenting med import och export att göra.

Jag tror att FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna är den etablerade, västerländska ordningens heligaste skrift. Jag tror att denna heliga skrifts böner och förutsägelser nu håller på att infrias och att det är just detta som oroar åtminstone Sveriges folk. Det håller på att bli som etablissemangen predikat sedan deklarationen presenterades år 1948. Ursäkta om jag citerar ur en tidigare krönika:

I deklarationens första paragraf stadgas att alla människor är födda fria och jämlika och att de ska handla gentemot varandra i en ”anda av broderskap”.

Var och en av oss är alltså skyldig att behandla alla andra som bröder, inte bara våra nära och kära, utan också varje annan individ på jordklotet, vare sig vi känner vederbörande eller inte. Detta är långt ifrån en ny tanke, men den är mycket radikal och knappast implementerad någonstans.

I tjugofemte paragrafen ger FN ett exempel på vad detta kan betyda. Där stadgas att ”alla har rätt till en levnadsstandard som är tillräcklig för hans och familjens hälsa och välfärd inklusive mat, kläder, bostad och medicinsk vård och nödvändig social service”. I nästa paragraf tillkommer rätten till gratis utbildning, ”åtminstone på elementär- och grundnivå”. I tjugofjärde paragrafen fastställs envars rätt till ”periodvis betald ledighet”.

När som helst kan du bli kontaktad av en familj i Tchad som begär att du ska utöva det stipulerade broderskapet och finansiera deras matbudget, hyra, skolavgifter och dessutom betala för deras sommarsemester.

Frågan är om inte de massor av människor från fattiga och eländiga länder som nu som nu söker sig till den rika världen inte i själva verket på något intuitivt sätt förstått vad det är för utfästelser vi gjort och nu kommer för att kräva sin rätt.

Svensk migrationspolitik är ett sätt att implementera det synsätt som etableras i FNs deklaration. Det var så här det var tänkt. Nu ser vi att det inte fungerar.

I stället för – eller i varje fall i tillägg till – att ondgöra sig över de folk över vilka de styr borde de västerländska etablissemangen ifrågasätta sig själva och sin idévärld och på en rad olika punkter tänka nytt. Det vore enande ledarskap.

40 thoughts on “Den nya nationalismen och FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna

  1. Martin Larsson skriver:

    Jag tycker att vi måste börja diskutera flyktingkonventionens paragraf om flyktingfamiljernas frivilliga återvändande till hemländerna när detta är möjligt. Det står faktiskt i flyktingkonventionerna att asylstatusen bara gäller så länge som det är oroligt i hemlandet.

    Ifall det gick att lyfta ”kretsloppsmigration” till debattytan – så skulle en massa åtaganden som i dag ses som jobbiga och kostsamma faktiskt få en slutpunkt. Då skulle utrikespolitiken få en mening genom att verka för att det blir fred i flyktingarnas hemländer – och därmed inte längre stötta parter som ägnar sig åt proxywar i till exempel Ukraina, Syrien, Irak, Libyen. Sverige skulle ordna återvändandeavtal med flyktingfamiljernas hemländer.

    I de fall där återvändandeavtal saknas så skulle Migrationsverket kunna neka att ens börja en asylansökningsprocess – för ett avslag går ju inte att verkställa om asylsökande inte kan skickas hem. Det förstår alla!!!

    Utifrån kretsloppsmigration blir flyktingarnas vistelse i Sverige en tidshorisont som är avklarad på några år eller något årtionde.

    Till syvende och sist, vem är så kallhjärtad att han eller hon vill frånta flyktingfamiljerna glädjen att en dag få återvända till sina hemländer?

    Om en flyktingfamilj inte återvänder hem frivilligt när detta faktiskt är möjligt – ja då är kontraktet brutet mellan flyktingfamiljen och värdlandet Sverige. Så enkelt är det.

    För att komma vidare i diskussionen om ”kretsloppsmigration” måste vi gå tillbaka till ursprungsdokumenten. Alltså innan spelarna gjorde det ohederliga och ändrade på spelreglerna.

    Läs mer på sidan 5 om artikel 1 C4:
    http://web.archive.org/web/20090920052949/http://www.unhcr.se/SE/basic_facts/pdf/1951swe.pdf

    Liked by 2 people

    • Hovs_Hallar skriver:

      Detta är a) kontraproduktivt, och b) dömt att misslyckas.

      Vi ser redan nu att personer som nekats asyl i Sverige sätter sig på tvären då de ska sändas tillbaka, och att avvisningsprocessen blir en oerhört komplicerad och KOSTSAM historia.
      Ofta kan avvisningen inte genomföras, då personens identitet är oklar och mottagarlandet vägrar samarbeta.

      För övrigt är det en mycket dålig idé att överhuvudtaget släppa in asylanter från främmande kulturer i Sverige — både av ekonomiska och kulturella skäl. Att släppa in personer som tror på en antidemokratisk och mot oss direkt fientlig ideologi (islam) är rent vanvett.

      Liked by 2 people

      • Rune Nilsson skriver:

        Om de sätter sig på tvären så skall de förstås tas i förvar. Lusten att återvända till hemlandet blir troligen större då?

        Gilla

      • Martin Larsson skriver:

        Jag talar om storskalig kretsloppsmigration – där alla som har kommit hit som flyktingar eller anhöriginvandrare förstår att dom alla skall återvända till hemlandet en vacker dag.

        Allra bäst lämpade till att återvända frivilligt till sina hemländer är naturligtvis alla dom som har lyckats i Sverige. De har rätt inställning till problem och färdigheter för att kunna återuppbygga ett raserat samhällsbygge. De kan också skapa strukturer som gör att kriminella och andra som inte har klarat sig så bra i Sverige enklare kan komma in i samhället – i sina forna hemländer.

        Som sagt. Vem vill vara så kallhjärtad att han eller hon förvägrar en flyktingfamilj rätten att frivilligt få återvända till sina hemländer?

        Gilla

    • Magnus H skriver:

      Jag anser att det enda som skulle fungera i verkligheten är att helt stänga gränsen, ta bort möjligheten att söka asyl vid Sveriges gräns.

      Sen kan/bör Sverige ta ansvar i flyktinglägren, möjligen kan vi se till att de mest behövande flygs in till Sverige och med motiveringen jämställdhet alt ”feminism” så jämnar vi ut befolkningsprofilen genom att endast kvinnor, flickor och ensamstående kvinnor med barn kommer ifråga. Alla papper, bostad, utbildning osv klart vid resans start – integration rätt in i samhället.

      Då kan vi faktiskt få kontroll och kostnaderna blir en budgetpost som vi bestämmer över, endast så kan vi nå enighet, konsensus och förtroende för systemet.

      Liked by 2 people

      • JAN BENGTSSON skriver:

        Änkor med flickebarn, då slipper vi patriarkala strukturer,
        och får en utjämning av könsobalansen!

        Gilla

  2. BjörnS skriver:

    Jag ser också valet av Trump som en kombination av ilska över hur deras land missköts och ett utbrett misstroende mot Clinton. Och dessa faktorer hänger ihop. Den politiska och medieeliten vill inte förstå detta eftersom det är ett underbetyg mot dem själva. Alltså är folk dumma, outbildade, lättlurade, främlingsfientliga osv. Det är självfallet felaktigt och visar bara vilken syn eliten har på väljarna.
    Senast uttalade sig den tidigare Irländsk presidenten Mary Robinson (artikel i SvD) om att Clinton förlorade för stt hon var kvinna och att det är obegripligt hur 53% av de vita kvinnorna röstade på Trump. Hon anser alltså att dessa kvinnor inte ska rösta på vem de tror är bäst lämpad (vilket jag antar att de har gjort) utan efter kön. Vill hon att männen också ska göra detsamma? Då skulle vi lika gärna avskaffa valen eftersom de inte längre fyller någon reell funktion. Idebtitetspolitikens Nirvana. Jag skulle tro att hon samtidigt vill tro att hon själv en gång blev vald för att hon var den mest lämpade och inte bara för att hon var kvinna. Är inte den här typen av åsikter ett hån mot väljarna?

    Liked by 5 people

  3. Sldy skriver:

    Jo, det verkligt irriterande är att de inte inser ätt de gör ont. Även i Tchad, vi har kommit att styras av människor som använder det partikulära, en död pojke på en strand, för att bestämma över det generella. Det är som om de vill styra hela världen baserat på det som händer i deras lilla by Södermalm, eller de fina kvarteren i Washington eller i Bryssel. på Stenåldern så använde man informationen från byn för att styra över byn, inte hela världen. Massmedia har nu medfört att de kan skapa sin egen bymentalitet, och den segrande synen just nu är vänstervriden, eftersom nästan alla media är vänstervriden.

    De styrande förstår inte längre hur man generaliserar, och att de orsakar ont, inte gott just av denna anledning. Det kommer en familj från Tchad till Sverige och de kämpar för att de skall få stanna här, detta upptar lika mycket medieplats och får lika mycket uppmärksamhet som 10 miljoner fattiga som är kvar i Tchad, som fortfarande lever i misär, som fortsätter att föda barn och som med våra mått mätt, fortsätter att lida. Det är bara människorna i Tchad som kan lösa problemen i Tchad, och etablissemangets agerande avslöjar att familjen från Tchad är sekundär, det är att genomföra den egna doktrinen på hemmaplan som man egentligen bryr sig om, sin egen godhet. För detta är en familj från Tchad perfekt och de fattiga 10 miljonerna endast en plågsam påminnelse om ens egna hyckleri.

    Folk måste hjälpa sig själva, detta förstod högern tidigare.

    Liked by 5 people

  4. Gösta Svensson skriver:

    Det är lättare att utnyttja och styra folk om de inte är organiserade. Liksom varje chef skyr facklig organisation, avskyr de globala ekonomiska makthavarna att vi organiserar oss i nationer.

    De försöker smutsa ner oss med brunhet och misstänkliggör oss när vi inte ställer upp på påståendet att vi som infödda svenskar inte skulle ha särskilda rättigheter till Sverige, till vår plats, våra tillgångar, vårt arv, vårt öde, ja allt som våra föräldrar överlämnat åt oss och som vi skall förvalta och överlämna till våra barn. Allt är allas, det räcker att man tar sig hit så skall man ha del av rättigheterna och även kunna kräva att Sverige (dvs vi) anpassar och ändrar oss efter de hitrestas önskningar.

    Nationalismen är globalisternas fiende eftersom den gör anspråk som ifrågasätter att allting kan mätas i enbart pengar och enar folk från olika samhällsklasser.

    Liked by 3 people

  5. Christer Carlstedt skriver:

    Det finns ingen gratis utbildning så länge som läraren envisas med att vilja ha mat på bordet i sitt hus, boktryckaren och han som snickrade ihop skolan likaså.

    Detsamma gäller givetvis även fritt vivre och vård.

    Vill man ha något gratis, så får man nog vända sig till sin gudom och be vackert.

    Vi andra som kanske inte har lust att vänta på gudens leverans av det vi anser oss behöva, slår oss ihop inom våra respektive administrativa enheter som vi brukar kalla länder och samlar tillsammans ihop i en pott vad som behövs för dessa gemensamma ändamål.
    Skatt kallas det!

    Vad gäller brödraskapet, så kan jag försäkra att om min bror hellre ligger på sofflocket och fiser än plöjer sin åker, så tänker jag inte föda honom och hans familj.
    Förutsatt att jag har ett överskott när min egen familjs behov har blivit tillfredsställda, kan jag kanske tänka mig att sticka till min brors familj (inte brodern) något av mitt överskott. Resten skall sättas undan till den dagen det kommer oår.

    Liked by 2 people

  6. Sldy skriver:

    Jag vill gärna ställa en fråga, om det är någon som känner till någon bok eller forskare som undersöker problemet med globaliseringen, att det kanske inte alltid är bra, och kanske i huvudsak visat sig vara dåligt, att låta olika kulturer blandas och att frikoppla företag och politiker från sitt ansvar gentemot lokalsamhället?

    Det är som om globaliseringens mått på framgång är Jordens samlade BNP, en BNP som än så länge ökar på beskostnad av vår planet, och detta har påskyndats av globaliseringen. Vi i Sverige kanske hade kunnat producera samma mängd leksaker som vi använder som man gör i Kina men till väsentligt lägre kostnad för moder jord. Vidare så hade vi kunnat producera dessa varor utan att använda oss av slavarbete som i Kina. Systemet är riggat för att tjäna den lilla klick som stryker av grädden, CEOs, politiker på klimatmöte i Marrakech osv.., inte vanligt folk. Dessutom så kräver globaliseringen att alla kulturer är kompatibla så de mördade i Nice, eller våldtagna i Kalmar, är bara en sidoeffekt som man måste acceptera. Vi förstår bara inte vårt eget bästa..

    Tacksam för tips.

    Liked by 2 people

    • Höga kusten skriver:

      Inget litteraturtips, men ett konkret exempel på vad du beskriver, utgörs av det svenska statliga systemet, där apotekspersonal måste rekommendera kunder den billigaste, utbytbara medicinen.

      Den aktiva substansen tillverkas mest ekonomiskt där låga miljökrav och löner råder. Ofta i Indien.

      För antibiotikum har det lett till att rena ”kläckningskammare” har uppstått för resistenta bakterier, i spillvattnet som lämnar fabrikerna.

      Snart kan mänskligheten stå utan effektiva antibiotikum, som försvar, mot olika typer av bakterieinfektioner.

      Både EU och Världshälsoorganisationen, WHO, varnar för utvecklingen.

      Så kan en global marknad också fungera, om enbart global prispress får råda.

      Svenska regler och utflyttning av antibiotikumtillverkning från i-länder, till utvecklingsländer, fungerar därför ”kontraproduktivt”.

      Effektiva medicinska verktyg för människors botande, vrids på sikt ur våra händer.

      Länk;
      http://gu-spegeln.gu.se/tidigare_nummer/guspegeln2-10/billigare-lakemedel-skadar-indien

      Liked by 1 person

  7. Tor Arne skriver:

    Den franske jusprofessor (juridikprofessor) Jean-Louis Harouel har skrevet en bok med tittel ”Menneskerettighetene mot folket” (Les droits de l’homme contre le peuple):
    https://www.editionsddb.fr/livre/fiche/les-droits-de-l-homme-contre-le-peuple-9782220081441

    Harouel intervjues om denne boken i Le Figaro: ”Menneskerettigheter opphøyet til religion ødelegger (förstör) nasjonene”
    http://www.lefigaro.fr/vox/societe/2016/06/17/31003-20160617ARTFIG00364-les-droits-de-l-homme-eriges-en-religion-detruisent-les-nations.php

    Boken omtales også på denne bloggen: http://www.francisrichard.net/2016/07/les-droits-de-l-homme-contre-le-peuple-de-jean-louis-harouel.html

    Menneskerettigheter er blitt vår tids sekulære religion, og Europa og USAs folk (middelklassen og arbeiderklassen) betaler den høye prisen. Hvem i de vestlige samfunnene er mest tjent med denne menneskerettighetsreligionen?

    http://steigan.no/2016/11/24/07-eier-nesten-halvparten-av-verdens-rikdom/

    (og ”politikerväldet med vidhängande välfärdsindustriellt komplex”)

    Liked by 1 person

  8. Höga kusten skriver:

    Jag tycker att Lars Trägårdh vid Ersta Sköndal högskola, bäst har uttryckt och belyst de motsättningar Patrik tar upp idag. Fritt skrivet och tolkat ser den beskrivningen ut så här;

    1) Sveriges välfärdssamhälle kan betraktas som ett enda stort välfungerande försäkringsbolag. Människor gör ekonomiska insättningar till bolaget Sverige, via skattsedeln. Dess medborgare upprättar, som en del i detta, ett ömsesidig samhällskontrakt, gällande varandra som medlemmar i bolaget. Välfärdsstaten vilar ytterst på detta kontrakt. Den byggs upp för att fungera inom Sveriges gränser, och för dess egna innevånare. Kontraktet är inte skapat och uppbyggt för jordens övriga befolkning. En Svensk pensionär blir då i praktiken viktigare än alla andra ömmande fall i världen, utanför Sveriges gränser. Detta eftersom medlemmarna/medborgarna betalt in sin försäkringspremie till bolaget. Det hindrar dock inte att man ändå kan hjälpa även de som inte är med i försäkringsbolaget Sverige. Men det får då ske på andra kontrollerbara sätt, exempelvis via U-hjälp, och på en mängd övriga sätt.

    2) De flesta deklarationer om mänskliga rättigheter och avsiktsförklaringar, som upprättats, skall och måste ses i ljuset av de förhållanden som rådde efter andra världskrigets slut.
    Man vill då, efter kriget, lyfta en föröd värld upp till en mer mänsklig, human och hoppingivande nivå. De deklarationer och rättigheter som skrevs, var då avsedda hjälpa enskilda länder, att inom det egna landets gränser, uppnå dessa mål. De skrevs för att underlätta och driva på en sådan utveckling. Det var inom dessa gränser de globala avsikterna om mänskliga rättigheter höll sig. Man ville hjälpa enskilda länder att lyfta sig själva bort från misär och olika former av förtryck.

    Det som nu ofta sker i Sverige är att man blandar samman punkt 1) och 2).

    Mänskliga rättigheter och avsiktsförklaringar var aldrig skrivna för att också ge fritt tillträde till försäkringsbolaget Sverige. Om globalism tillåts överskrida dessa gränser, punkteras i praktiken enskilda länders välfärdssystem. I namn av goda avsiktsförklaringar, och med hänvisning till mänskliga rättigheter, bryts då enskilda länders samhällskontakt, som till exempel försäkringsbolaget Sverige upprättat med sina egna medborgare.

    Och i förlängningen hotar det då även vår långsiktiga förmåga att hjälpa andra. Om fundamentet som välfärdsstaten vilar på, rämnar, blir vi alla förlorare i slutändan. Vår förmåga att hjälpa andra vilar ytterst på att vi kan bibehålla och försvara det samhällskontrakt som upprättats mellan svenska medborgare i försäkringsbolaget Sverige. Mänskliga rättigheter och deklarationer var heller aldrig skrivna med avsiktligt att utmana eller undergräva enskilda staters olika välfärdssamhällen. De var enbart avsedda att hjälpa enskilda länder att höja sin egen humanitet, inom det egna landets gränser.

    Om globalism inte klarar av att hålla sig inom dessa grundförutsättningar, rivs också samhällskontraktet mellan medborgarna och staten. Och då upphör försäkringsbolaget Sverige att fungera. Det är detta som till del också håller på att ske. Om det får fortgå vet ingen hur det hela kommer att sluta. Men gott lär det inte bli. Sakta börjar nog den insikten tränga in i politiken och media. Men det går ytterst långsamt.

    Liked by 3 people

    • Hovs_Hallar skriver:

      Exakt så är det. Och Sveriges makthavare, under inflytande av den destruktiva ”PK-sekten”, har BRUTIT detta samhällskontrakt genom att i massiv skala åta sig ett generöst omhändertagande av personer som inte ingår i kontraktet.

      Det är som om ett försäkringsbolag skulle börja dela ut förmåner till folk som inte betalt någon premie.

      Liked by 3 people

  9. Anna Lindén skriver:

    Är inte de mänskliga rättigheterna tänkta att vara lokalt förankrade medborgerliga rättigheter? Avsikten var väl att inget land skulle kunna behandla sina medborgare som Nazityskland, inte att totalitära diktaturen skulle exportera icke önskvärda medborgare till andra stater? Genom godkännandet av Kairodeklarationen har den ursprungliga avsikten perverterats och FN har förlorat både sin trovärdighet och sitt moraliska mandat.

    Liked by 2 people

  10. Fredrik S skriver:

    (Universella) Rättigheter är nonsens på styltor! Jeremy Bentham
    Positiva rättigheter har samma problem som positiva friheter. De kräver resurser, de förutsätter att någon har en motsvarande skyldighet att upprätthålla dem.
    Det värsta med rättigheter som har sin enda legitimitet i att de är upptagna i grandiosa konventioner är måhända inte att de inte kommer uppfyllas utan att de som dominobrickor riskerar att välta legitima rättigheter när de faller. Med legitima rättigheter menar jag t.ex. rättigheter kopplade till medborgarskapet/nationen.
    Att altruismen är så explicit i FNs deklaration om mänskliga rättigheter är ett bra exempel på en sådan dominobricka. Varför respektera äganderätten och rätten att tänka och uttrycka sig fritt när asylrätten inte respekteras längre!?

    Liked by 1 person

  11. Olof B skriver:

    Sverige har förbundit sig att ge flyktingar skydd. Låt oss göra det. Med min erfarenhet av utvecklingsländer så vet jag att de inte skulle vara några som helst problem att hitta säkra länder i Afrika, Mellanöstern och Asien som mot betalning skulle kunna erbjuda detta skydd, med boende mat och utbildning till barnen. Vem det än är som söker skydd i Sverige så skulle de kunna få det och dessutom i en miljö som är så lik som möjligt den som de flytt ifrån. Därmed blir det dessutom mycket enklare att när skyddsbehovet inte längre finns kunna återvända till hemlandet och bidra till dess välstånd. Låt oss verka för denna lösning, som är både hållbar och gynnar alla parter.

    Gilla

  12. Tor Arne skriver:

    ”I det senaste numret av The Economist tar tidningen avstånd från ”den nya nationalismen” förkroppsligad av personer som Trump, Putin och Orban.”

    Vem är ägare i The Economist?

    The Economist Group is owned by the Cadbury, Rothschild, Schroder, Agnelli and other family interests as well as a number of staff and former staff shareholders.
    Pearson PLC held a 50% shareholding via The Financial Times Limited until August 2015. At this time Pearson sold their share in the Economist. The Agnelli family’s Exor paid £287m to raise their stake from 4.7% to 43.4%, while the Economist paid £182m for the balance of 5.04m shares which will be distributed to current shareholders.
    https://en.wikipedia.org/wiki/Economist_Group
    http://www.politico.eu/article/agnellis-rothschilds-close-in-on-economist-magazine-sale-pearson/

    Liked by 1 person

  13. MartinA skriver:

    Deras nationsförstörelse bryter ner ordning. Detta gör det dyrare att förvandla deras ettor och nollor på datorer i New York till faktisk kontroll över resurser och beteenden i Europa. På det sättet kanske problemet löser sig självt.

    Gilla

  14. Staffan Persson skriver:

    Economist,ja.Den hade i fjol ett nummer betitlat ”Exodus”,där man i närmast lyriska ordalag utbredde sig över den pågående massinvandringen.Allt skulle bli så bra i det åldrande Europa med detta tillskott.Frau Merkel uppmanades att på inga villkor ge efter för kritik,vad som än hände.Sedan dess har tongångarna ändrats en del.Nu finns många som med migrationen som bräcka vill bryta upp arbetsmarknaderna och pensionera välfärdsstaten.
    Men var hamnar man om man är för öppna arbetsmarknader och frihandel men inte vill ha hit fler ekonomiska migranter som pressar samhällets kärnfunktioner,tillika med andra politiskt korrekta experiment?Kan man skilja fri rörlighet för varor från fri rörlighet för ideer och människor?Kan man få oförändrad tillgång till marknader utan fri rörlighet för arbetskraft-ett problem som Theresa May bland andra brottas med.Hur kommer tillväxten att påverkas av merkantila och protektionistiska åtgärder,som t ex finns på Donald Trumps agenda?Offrar man tillväxten,hur säljer man in detta hos väljarna?Hur kan man både äta kakan och ha den kvar?

    Liked by 1 person

    • Fredrik Östman skriver:

      Gloablisering och frihandel har inte ett skvatt att göra med vare sig att tillåta folkvandringar över sina gränser eller att skänka skattebetalarnas pengar till främlingar som slagit sig ner inom dem. Inte ett skvatt. Det finns inget problem med att äta en kaka och ha den kvar. Det finns ingen motsättning, ingen kompromiss, ingen avvägning, ingenting. Det är helt oberoende fenomen.

      Gilla

      • Staffan Persson skriver:

        Inte i teorin men det funkar inte riktigt så,de politiska aktörerna agerar som att det är sammankopplat.Reflexmässigt.Min fråga gällde var man hamnar om man vill ha det ena men inte det andra.Det tycks handla om brist på politiskt ledarskap idag,man förmår inte hålla en ren linje utan blir kontaminerad.Så,var?Upplys mig om det.

        Gilla

      • Staffan Persson skriver:

        Men den politiska debatten har ju degenererat till en fråga om ”öppenhet” kontra ”slutenhet”.Det är vad man kan kalla brist på politiskt ledarskap.

        Liked by 1 person

  15. Sixten Johansson skriver:

    Patriks beskrivning av FN-deklarationens formuleringar och andemening visar hur ologisk och absurd den globalistiska MR-ideologin är. Den blir en sorts Guds lag, som stadgar hur människor har att handla och tänka. Vad händer om vissa handlar annorlunda – vem straffar dem och hur? Om vissa tänker annorlunda – vem tvingar dem att tänka rätt? Vem fördelar det globala prästerskapets egna rikedomar jämnt och rättvist till alla i världen, vem kontrollerar och korrigerar deras handlingar och tankar? Vad gör man med de länder, grupper och individer som bekänner sig till andra gudar och vägrar följa FN-gudens lag? Vad händer om deras religion inte ser alla som bröder och systrar?

    För att kunna handla förnuftigt och få sitt handlande accepterat som allmän norm måste man godta logikens regler. Det innebär att man inte kan jämföra ojämförbara enheter. Det är ett brott mot logiken om någon plötsligt börjar argumentera asymmetriskt eller hoppar över till en helt annan nivå eller skala. Just detta gör ständigt de godhetstroende, som t ex hävdar att man inte får ställa grupp mot grupp. Mot grupper sätter de i stället individen, särfallet, det ena efter det andra. Mot den kyliga logiken och konsekvensanalysen ställer de en gudastadgad eller självupplevd empati, som måste gälla i just detta fall – och i just detta – och just denna individ, i all ömmande oändlighet.

    Vi tänker oss en läkare på en katastrofplats, dit räddningsfordon inte kan komma inom rimlig tid. Han eller hon måste snabbt avgöra vilka som kan överleva och koncentrera sig enbart på dem, måste kanske även amputera utan bedövning. Han eller hon måste stänga av sin empati och arbeta professionellt, kyligt. En empatiöversvämmad person är absolut oduglig i en sådan situation och även skadade som hade kunnat räddas kommer att dö. I privatlivet vill få umgås med permanent empatilösa personer, men alla vuxna måste inse och även lära sina barn att vi i många sammanhang måste kunna stänga av empatin och handla kyligt och logiskt för att både nu och i framtiden kunna rädda så många liv som möjligt.

    Liked by 1 person

  16. Ina Höst skriver:

    Chauvinism är inte det samma som nationalism. Nationalisten strävar inte efter att utvidga sitt lands territorium och stjäla grannländers eller andra länders tillgångar, vilket chauvinisten gör.

    Gilla

  17. alexwestin skriver:

    Nationalism och fosterlandskärlek
    Axel Danielsson var en av dem som förde fram socialdemokraterna i slutet av 1800-talet.
    Så här skrev han om Fosterlandskärlek:

    ”Men kan en socialdemokrat älska ‘våra strömmars brus’,
    så länge den elektriska kraften i vattenfallen är privategendom,
    älska ‘bäckarnas språng’,
    så länge endast strändernas ägare få fiska kräftor
    och högt betalande engelsmän meta laxöring,

    Kan han älska allt detta?
    Ja, han kan och bör älska det som ynglingen älskar sina drömmars mö,
    vilken han först måste erövra,

    På det sättet är jag patriot och väl även de flesta andra…

    Läs hela på 8 dagar http://www.8dagar.com/2016/11/om-fosterlandskarlek.html#more

    Fina tankar beskrivna på ett vackert, närmast poetiskt språk. Kan någon av DGS läsare uttrycka det samma på modern svenska – med hänvisning till mer aktuella förhållanden?
    Eller har vårt språk blivit så fattigt att det inte går?

    Gilla

  18. Staffan Persson skriver:

    Men Fredrik Ö, det låter för sangviniskt!För det måste ändå finnas gradskillnader
    Vi kan inte sopa rent från alla alternativ. En helt politikerfri värld finns inte, det skulle då vara nattväktarstaten -en tjänsteman som sköter brandkåren, en som överser försvaret av gränserna och den inre säkerheten och domstolarna ,en ordningsstyrka, en tjänsteman som utlyser folkomröstningar till höger och vänster. Och alla chefer utses genom sådana val och roterar regelbundet. Är det realistiskt? Smutsar man inte alltid ner händerna när man ska medverka till att organisera mänskliga aktiviteter? Vi har val i Sverige om två år, det är en demokratisk skyldighet att delta såvida man inte aktivt verkar för att organisera en alternativ samhällsform.
    Det är lätt att säga att man aldrig får det politikerna lovat.Frågan är vad man är beredd att bidra med själv för att förbättra detta. Annars blir det en övning i politisk paranoia och konspirationsteorier. Som kan vara nog så intressant men någon gång måste följas av något mer konstruktivt. Så min ursprungliga fråga -var hamnar man?Ge mig en hint och jag skall studera den noga.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s