Gästskribent Yoichi Nakayama: Skolor lockar elever med höga betyg

logo­DGSTV-programmet Uppdrag granskning handlade nyligen om att rektorer ibland påverkar betygsättningen på ett korrumperat sätt. De kräver att lärarna höjer betygen för vissa elever i vissa ämnen. Skälet är att de vill behålla och dra till sig elever för att skolan ska få skolpengen.

Det liknar ICA, LIDL och HEMKÖP som lockar med låga priser. Här lockas det med höga betyg. Konsekvensen är betygsinflation i svenska skolor som konkurrerar med varandra om elevernas skolpeng.

Lösningen är att sluta använda betyg för intagning till gymnasiet och högskolan och införa inträdesprov istället.

Intagningen bör, till skillnad från dagens system, helt och hållet grunda sig på resultatet från inträdesprov under två dagar. Man struntar i de godtyckliga betyg som skolorna sätter.

Jag möter ofta två argument mot förslaget. För det första hävdas det att ett enda provtillfälle är för lite för att eleverna ska kunna visa upp all kunskap de besitter och att det därför är orättvist mot de elever som kanske inte är i form på provdagen. För det andra anförs att det är lärarna som bäst vet vad eleverna kan.

Men minst 30 procent av lärarna är obehöriga och får inte sätta betyg. De betygen sätts av någon utomstående som inte vet vad eleverna kan. Och om systemet är orättvist så är det lika orättvist för alla och därmed rättvist.

Införandet av inträdesprov avlastar lärarna i deras påfrestande jobb kring betygsättningen, befriar dem från  påtryckningar från elevernas föräldrar, skolans rektor och självklart också från missnöjda elever.

De normala betygen kan vara kvar, men enbart som kompass, stöd eller annan indikation på elevernas kunnande.

Allt ansvar ligger på eleverna själva. Vill du lata dig hela din skolgång och få underkänt? OK, det är ditt val. Du kan inte anklaga lärare för att du har varit lat. Hen ger dig bara betyg som är en indikator på din kunskap. Din framtid ligger inte i hens hand. Det hjälper absolut inte att gapa och skrika eller hota och gråta.

Det gäller bara att vara väl förberedd för att klara kommande inträdesprov.  Punkt slut.

Eleven har ingen annan än sig själv att skylla om provet inte klaras av. Eleven vet inte vad det är som kommer att frågas i provet så det gäller att plugga allt – eller kanske chansa och få stå sitt kast om man misslyckas.

Vad händer om eleven misslyckas med inträdesprovet och inte kommer in på önskad skola? Jo, då får eleven välja en annan skola med lägre krav eller ta nästa provchans året därpå.

Resultatet blir att bra grundskolor skickar flest elever till de bästa (eller populäraste) gymnasierna och bra gymnasieskolor skickar flest studenter till de bästa (eller populäraste) högskolorna.

De skolor som driver sina verksamheter i vinstsyfte (och alla andra också) tvingas genom detta system tävla med andra skolor genom att skapa god pedagogik och anlita duktiga lärare. Det går inte längre att konkurrera med höga betyg.

Eleverna blir bara bättre och bättre och starkare och starkare när de inser att de bara har sig själva att skylla. Det går inte att lägga skulden för ett misslyckande på någon annan, varken lärare eller skola eller samhället.

I stället för att diskutera rimliga förslag som detta ältar politikerna i evighet om vi bör förstatliga skolorna och huruvida vi ska tillåta vinster i friskolorna.

Yoichi Nakayama är född i Japan där han studerade på gymnasium och universitet och kom till Sverige 1971, studerade matematik och naturkunskap på Komvux, blev tolk på Stockholms universitet samt erhöll ADB-utbildning vid högskolan i Örebro. Han arbetade på Riksskatteverket och Folksam som systemutvecklare och är nu pensionär.

21 thoughts on “Gästskribent Yoichi Nakayama: Skolor lockar elever med höga betyg

  1. Kim skriver:

    Jag tror att inträdesprov är nödvändiga för att bryta den negativa trenden av betygsinflation. Det skulle dessutom förhindra att föräldrar och rektorer pressar lärarna till att sätta betyg eleven inte förtjänar. Min enda invändning är att antagningen inte bör bygga på ett enda provtillfälle – då kan yttre faktorer, som exempelvis en förkylning, få för stort genomslag. Terminsvisa nationella prov som täcker basämnena skulle ge en god bild av elevernas förmåga att tillgodogöra sig en viss utbildning.

    Gilla

    • Hans skriver:

      -KIM
      Inträdesprov kombinerat med nationella prov (rättade av andra än undervisande lärare, givetvis) skulle var en bara indikation på elevens kunskaper. Kanske skulle betyg då också kunna uteslutas?

      Vad beträffar ”en dålig dag ” när inträdesprovet görs, har jag hört det till leda av kolleger. Samma kolleger som inte vill ställa ordentliga krav på eleverna utan bara jamsar med.

      Högskoleprovet, kan du väl inte göra om hur som helst, liksom nationella prov och gårdagens studentskrivningar? Då gäller det ”Här och nu”!

      Gilla

    • Magnus H skriver:

      Varför inte införa ett semi-relativt system där avvikelse i betygssättningen jmf med de relativa resultaten från nationella proven per klass och skola straffar skolan med neddragen skolpeng och på så sätt skaparekonomiska incitament för skolledningen att ge betyg efter resultat. Då skulle man även kunna få central styrning på kunskapen eftersom kunskapsfokus kommer att kopplas hårdare till de nationella proven.

      En konstig sak som lärare har förklarat för mig är att PISA-proven inte är kopplade till de individuella betygen, eleverna som gör proven straffas inte för dåliga resultat så många sitter bara och sover vid provtillfällena.

      Gilla

  2. Göran Fredriksson skriver:

    Med Yoichi Nakayamas modell blir det ungefär som det var innan han kom till Sverige. Innan 68-vänstern hade lyckats flytta den enskildes ansvar till att bli någon annans ansvar. Det tog nästan ett halvsekel. Till dess alla lärare som var utbildade inom den gamla ordningen hade pensionerats. Det är inte förrän dessa lämnade skolan som skolresultaten började falla just i början av 2000-talet. Det är den långa tidsutdräkten mellan besluten för ett halvsekel sedan och de fallande skolresultaten i nutid som möjliggör för vänsterpartierna att påstå att denna effekt inte främst är en följd av deras egen politik.

    Hur lång tid kan det ta att flytta tillbaka ansvaret till den enskilde? Är det ens möjligt även om viljan skulle finnas?

    Liked by 1 person

  3. Hans skriver:

    En alldeles utmärkt idé! Jag har själv förespråkat en sådan ordning under mina 20 år som gymnasielärare. Jag har också konstaterat (och många [alla] med mig) att kunskaperna från grundskolan är bristfälliga.

    Liksom högskolorna har påtalat brister i studenternas kunskaper från gymnasiet, har vi i gymnasiet vänt oss mot grundskolan och ”undrat vad de hållit på med”.

    Kan det vara så enkelt att de som motsätter sig inträdesprov är rädda för att det ska bli svart på vitt hur undermålig undervisningar är i svenska skolor?

    Gilla

  4. Sten lindgren dy skriver:

    Kan bara hålla med, samtiden klarar inte att hantera detta, test som i USA och Japan är att föredra, objektiva test utan gräddfil för invandrare. Dock eftersom jag studerat i Japan på ett av deras bästa universitet så måste jag säga att urvalet där blir begränsat till en viss sorts studenter som visserligen har en enorm studiekapacitet men som även troligen gjort permanent skada på sina medvetanden så utformandet av proven är viktigt och kanske också att sprida ut dem över tid på något sätt så att inte hela ens framtid hänger på ett tillfälle. Dock stämmer det inte att det inte finns någon kreativitet, men den kan på inget vis matcha USA. Att studera för att komma in på Todai, Kyoto eller Waseda blir som att hålla andan under hela grundskolan, längst vinner. Situationen i Sverige är dock så långt från detta man kan komma, det pysslas inte mycket i japanska skolor, så att placera sig någonstans emellan hade varit önskvärt.

    Gilla

  5. Staffan Wennberg skriver:

    Nackdelen med inträdesprov är att det liksom till högskoleprovet utvecklas ett system hur frågor ges. Då kan man ”mangla” och lära sig den typen av frågor, kanske under en kortare tid och komma färsk och fullmatad till provet. Prov vid intagning till gymnasiets mer akademiskt krävande linjer kanske kan komplettera eller ersätta betyg. Redan för 50-60 år sedan var det allmänt så att ville man ha bra betyg för att komma in på t ex läkarutbildning, så hade man en fördel av att gå på eller flytta till ett gymnasium i privat regi. Det kunde upplevas ganska så orättvist att man på detta sätt kunde ”köpa” sig en biljett till den högre utbildning man ville ha. Det danska systemet har varit annorlunda (och dyrbarare) låt alla (i Gruntvigs anda) börja, men sedan om de inte klarar studierna slås ut! I Sverige var det tvärt om – så trångt i porten att alla som kom igenom i princip klarade studierna. Nu har vi nackdelen med båda systemet – bred port och utslagning!
    Staffan W

    Liked by 1 person

  6. Fredrik S skriver:

    Jag tror det du föreslår är nödvändigt. I gårdagens Sydsvenskan slår Malmös skolpolitiker bort all kritik med att ”resultaten stiger” i Malmös skolor och ”en större andel blir behöriga till gymnasiet”. Ja, betygen stiger medan allt annat rasar!
    Lärare har bara sin nattsömn som incitament att sätta riktiga betyg och jag tror det är omöjligt att slänga ut alla intressen som tagit sig in i kunskapens tempel och korrumperar yrket. Så extern examination är nödvändigt även om jag ser det som ett nödvändigt ont på en ”skolmarknad”.

    Gilla

  7. principalblogg skriver:

    Ett problem med sådana test är att utbildningen då fokuserar på att ”klara test”, vilket inte nödvändigtvis är synonymt med att inhämta verkliga kunskaper eller förståelse i ämnet. I USA är det ett mycket stort fokus på SAT eller statliga test som till exempel FCAT i Florida.

    Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Problem är till för att lösas. Det anförda problemet kan i dignitet inte alls jämföras med problemet att man idag inte alls fokuserar någon utbildning alls, utan bara tilldelar meningslösa betyg i slutet av en meningslös verksamhet eller snarare närvaro.

      Gilla

  8. Olof B skriver:

    Inga problem att få ett betygssystem att fungera om man verkligen vill. Visserligen tycker jag intagningsprov eller mer generella prov typ högskoleprovet är bra men vill man ha betyg som antagningsunderlag så gör så här:

    1. Återgå till ett betygssystem som rangordnar eleverna, inte som idag mäter uppnådd nivå.
    2. Ha nationella prov som alltid rättas av oberoende externa rättare. Självklart anonymt avseende elev, skola, kön etc.
    3. Resultatet på de nationella proven ger det genomsnittsbetyg som skolan och klassen kan få men INTE vad den enskilda eleven kan få. Elevens betyg skall sättas utifrån hela dess prestation och resultat. Med andra ord, alla elever kan få högsta betyg om klassens genomsnitt på de nationella proven är på den nivån.

    Gilla

  9. Gunilla skriver:

    Jo, men det ju det som är så bekvämt i svenska skolan; att man kan skylla på någon annan. ‘Eleven har bara sig själv att skylla’ ställer ju inte många upp på. Skolan är ju, precis som ICA m.fl, en kundorienterad serviceinrättning. Eleven är kund och ‘har rätt att förvänta sig bra betyg’ av skolan den valt. Det är ju så som systemet är utformat. Eleven, och föräldrar, har också rätt att ‘överklaga’ betyg; inte sällan ackompanjerat av verbala hot mot läraren. Bara tanken på att en elev skulle behöva utstå ett test, som denne i värsta fall inte klarar (pga rasism garantert) är ju fasansfullt och kan absolut inte vara i linje med rådande värdegrundskrav.

    Gilla

    • Gunilla skriver:

      Nu ska ju skolan bli HVB-hem åt s.k ensamkommande barn inkl de äldre som hävdar att de är under 18år så att de kan klamra sig fast i Sverige och undgå utvisning.

      Gilla

  10. Sture skriver:

    Detta är det enda sättet att komma till rätta med betygsinflationen och flummet i skolorna. Bra skolor skall ägna sig åt att bibringa eleverna kunskaper. Det gör man genom att anställa bra och entusiastiska lärare, och ha ordning och gott uppförande bland eleverna. Om en sådan skola följer denna plan, vilket sedan premieras vid inträdesprov till olika efter gymnasiala utbildningar, så kommer de att få högre skolpenning och fler elever. Deras undervisningsstrategi kommer sedan att spridas till andra skolor som också vill ha högre skolpeng och flera elever.
    Förutsättningen är förstås att det skall löna sig att studera och skaffa sig ett yrke – istället för att leva gott på att slå dank med hjälp av alla bidrag som finns.

    Gilla

  11. Hans skriver:

    I all bedrövelse om hur den svenska skolan fungerar (eller inte fungerar) tänker jag berätta en liten SANN historia från min tid som gymnasielärare. Kort bakgrund: för lite drygt 20 års sedan utbildade jag mig till gymnasielärare. Dessförinnan hade jag varit anställd i större internationella företag och även haft en egen rörelse i 17 år. Under mina ca 20 år som gymnasielärare har jag haft i runda slängar 1000 elever. En del bara i någon enstaka kurs, en del under tre år i flera kurser.

    Nu till min berättelse
    .
    Killen, jag tänker på, heter Edem. Han och hans familj hade kommit till Sverige från Ghana i mörkaste Afrika. Och mörk var han, det vill jag lova. Varför de hade hamnat här vet jag ej (fanns ingen anledning för mig att få veta det), men Edem minns skolan han gick i Ghana och när det kom på tal så log han och skakade på huvudet. ”Du ska veta, Hans, att i Ghana kommer man inte för sent till lektionerna, man sysslar inte med andra saker än det man ska och man sitter tyst. Det kan hända man får en örfil om man inte passar sig”. Edem, som varit i Sverige ca 10 år, talade flytande svenska. Han hade alltid en positiv attityd och ville alltid göra sitt bästa. (Han var den som sist lämnade salen vid provtillfällena, han satte sig oftast för sig själv i klassrummet vid genomgångar och ställde frågor som ”hur menar du, har jag förstått rätt?

    Det hände inte så sällan att jag satt och pratade med honom och vid något tillfälle sa jag att ”jag önskar att fler elever kunde ta skolarbetet på sådant allvar som du gör”.

    Hans svar var: min pappa och mamma förväntar sig att gör mitt bästa i skolan så jag får betyg som gör att jag kommer in på de utbildningar jag önskar.

    (Jag tror att Edem idag är polis (det var i alla fall hans mål då) och i så fall är han en duktig polis, med ett stort hjärta, och med pondus [från fotbollen] och en person som önskar ordning och reda och vet vad självdisciplin kan leda till).

    Har vi tappat bort hemmets (familjens) betydelse för våra ungdomars skolgång?

    Gilla

  12. Harri Seppänen skriver:

    De som studerar på IB i Sverige och övriga världen bedöms av till dem okända personer. Mao kan varken mutor , hot eller påtryckningar påverka betygssättningen. Resultaten talar för sig själva, inget flum eller favoriserande. Jag antar att detta inte är acceptabelt till värdegrunds/genus/allaslikavärde-maffian som skyr begåvade elever med självständigt sinne värre än pesten.

    Gilla

  13. Ulf45 skriver:

    Yoichis förslag påminner om de tester som föregick intagningen av rekryter till den allmänna värnplikten. De, som var unga innan den avskaffades, minns säkert ”Mönstringen”, alltså testet som alla unga pojkar tvingades genomgå för att avgöra vilka militära förband de skulle placeras på i sin militärutbildning. Det var ett effektivt och mycket viktigt test skapat för att efter bästa förmåga bygga det bästa svenska försvaret i händelse av krig.

    Då, när ”Kalla Kriget” pågick för fullt mellan världens supermakter, nödgades svenska politiker tänka i banor för Sveriges bästa, en tankegång som det idag råder stor brist på och som medverkat till avskaffandet av den allmänna värnplikten.

    Testet genom ”mönstringen” att sortera manskapet till de för dem bästa arbetsuppgifterna i händelse av krig, var ett bra och effektivt system som gynnade nationen Sverige.

    Att i någon mån efterlikna detta test borde ses som ett bra förslag att reda bot på de stora problem som betygssättningen i den svenska skolan idag ger prov på.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s