Ibland upptäcker man att till och med ens mest konstruerade teser om samhället, trots alla protester man får utstå, kan innehålla en viss halt sanning. De senaste dagarna har ett misstänkt invandrarfusk uppdagats av sådana som Fredrik Kärrholm (bilden) och Alice Teodorescu Måwe.

Anklagelsen är i korta drag att någon makthavare, troligen Migrationsverket, nu när hårdare medborgarskapskrav ska börja gälla från 6 juli, till exempel att språkkompetens och hygglig vandel ska säkerställas för att medborgarskap ska beviljas, har bestämt att sätta fart på de byråkratiska kvarnarna så att fler invandrare kan slinka in genom synålens öga innan flödet stryps. På det sättet skulle Sverige under Tidö-perioden, genom en administrativ abrovinkel, ha fått runt 200 000 nya medborgare som kunde utöva olika slags rösträtt, även till riksdagen.

Även om anklagelsen väl passar mina teser om vårt svenska samhälles konstruktion, särskilt det här med att myndigheterna blir sina klientgruppers skyddshelgon, till exempel att arbetsförmedlingen tar arbetslösa under sina vingars beskydd eller att Migrationsverket gör det till en huvuduppgift att värna om migranters välfärd, så ville jag, i syfte att hålla mina fördomar under kontroll, undersöka om fakta överensstämde med teorin.  Det gör de. Kärrholm och Teodorescu har rätt.

Jag började med att fråga Claude hur många potentiellt vänsterröstande, röstberättigade som beviljats svenskt medborgarskap under Tidö-perioden. Så svarade han:

År                            Beviljade medborgarskap

2022                        knappt 90 000

2023                        knappt 70 000

2024                        knappt 66 000

2025                        cirka 38 800

Det stämmer ungefär med de av visselblåsarna angivna sifforna, det vill säga ungefär 200 000 potentiella röster för de rödgröna (siffrorna för 2022 och 2025 kunde inte räknas fullt ut). Självklart vet man inte hur många av dessa som röstade för oppositionen – om de röstade alls. Men eftersom de rödgröna slog Tidö med ungefär 50 000 röster så vet vi att det räckte med så många röster för att de rödgröna skulle vinna.

Det var ingen stor seger för den rödgröna oppositionen, men det var en klar seger. Motsvarande kommer att inträffa i framtiden om vi inte engagerar oss för att motverka tendenserna. Den nya regering vi får kommer inte att göra det.