De flesta av mina texter, särskilt inom ämnet nationalekonomi, går spårlöst de ämnessakkunniga förbi efter att möjligen ha framkallat en rysning. Den här korta uppsatsen, som jag själv anser rör den ekonomiska utvecklingens fundamenta, skrev jag för trettio år sedan. Oförsiktigt nog visade jag den för en ekonomiprofessor som visade sig anse den alltför barnslig för hans kompetens. Har du själv något alternativt svar på frågan hur efterfrågan uppstår? genmälde jag nyfiket. Sedan sågs vi aldrig mer.

Det borde inte förekomma att man diskuterar tillväxt och sysselsättning utan att någon tar upp den viktiga frågan om hur efterfrågan uppstår. Vad är det för mening för en företagare att producera mera om det inte finns någon som kan köpa?

Detta är en av nationalekonomins grundfrågor. Bland de klassiska nationalekonomerna finns två motsatta synsätt eller skolor. Den ena skolans kanske främste företrädare var den franske tänkaren Jean-Baptiste Say, som helt frankt förklarade att utbudet skapade sin egen efterfrågan (eftersom de som medverkat i produktionsprocessen fått en sammanlagd ersättning som räckte precis för att efterfråga den nytillkomna produktionsvolymen) vilket gjorde att problemet inte fanns.

Den andra skolan består av de så kallade underkonsumtionisterna, som anser att det mycket väl kan inträffa att den nödvändiga efterfrågan inte uppstår, varigenom eventuella tillväxtförsök kvävs i sin linda.

Som vanligt har båda rätt inom ramen för sina antaganden, vilket framgår av följande liknelse.

Liknelsen om bonden och fiskaren

På en i övrigt öde ö bodde två personer, en bonde och en fiskare. Bonden bakade två bröd om dagen och fiskaren fiskade två fiskar. Bonden åt själv det ena brödet och sålde det andra till fiskaren. Fiskaren åt själv den ena fisken och sålde den andra till bonden. Ett bröd byttes mot en fisk. Fisken kostade ett bröd och brödet kostade en fisk. Så hade det varit i alla tider.

En dag fick fiskaren en knäpp. Kanske hade han sprängt ett blodkärl i hjärnan, kanske hade han inandats giftiga ångor från kärret, man vet inte, men han började fantisera. Han funderade och resonerade med sig själv om alternativ. Olyckan hade gjort honom till något av en uppfinnare.

Många fiskar hoppade av hans krokar, det tyckte han nu, för första gången, vara ett problem. Kan man inte hitta på något sätt att få den att sitta fastare? frågade han sig själv. Efter en veckas grubblerier skrek han plötsligt ”eureka” och konstruerade en krok med hulling.

Den fina innovationen ökade produktiviteten med 50 procent. I stället för två fiskar om dagen fick han nu upp tre fiskar. En fisk åt han själv som vanligt, de två andra erbjöd han bonden.

Döm om fiskarens förvåning när han inte längre fick ett bröd per fisk. Marknadskrafterna grep in och sänkte fiskpriset till ett halvt bröd, ty den trygge bonden hade inte fått någon produktivitetshöjande knäpp, utan torgförde bara sitt traditionella enda brödstycke.

• Va fan, sa fiskaren, här är det jag som plågat mig själv med att tänka, jag som har ansträngt mit att tillverkar nya prylar, jag som har ökat produktionen och jag som har burit dubbelt så mycket last till handelsplatsen – och sedan är det han som tar hela vinsten. Fiskaren var upprörd över samhällets orättvisor.

Det fanns helt ingen marknad för den utökade produktionen, konstaterade fiskaren misslynt. Jag får väl jobba lite mindre så att det bara blir två fiskar. Då återgår priset till det normala.

Men knäppen satt kvar och en dag fick fiskaren en idé. Han slog bonden i skallen med en träklubba i hopp om att bonden också skulle få en knäpp. Och se! Det fungerade. Bonden till att analysera och fundera och snart hade han funnit metoder att öka produktionen till tre bröd om dagen.

Nu fanns marknad för fiskarens extraproduktion. Nu kunde en väldig tillväxt ta sin början.

Slutsats

Tillväxten är ett mentalt tillstånd, men det räcker inte med att tillväxtmentaliteten sitter i ett fåtal människors huvuden. Tillväxtkulturen måste var en vitt spridd företeelse, något av en folkrörelse, för att tillväxten ska få hygglig fart. Annars kommer den inte igång av brist på marknader.

De marknader som behövs kan inte heller skapas med hjälp av pengar som staten trycker, det inser man lätt om man inför pengar i liknelsen. Antag att brödet och fisken kostar en krona vardera i utgångsläget. Nu kommer fiskaren en dag med två fiskar och vill ha två kronor betalt. Bonden har själv en krona och staten ger honom ett bidrag på en nypräglad krona för att skapa efterfrågan. Till en början blir fiskaren glad, men han inser snart att han förlorat i alla fall, för det finns bara ett bröd att köpa trots att han nu har dubbelt så mycket pengar att handla för. Antingen fördubblas priset på bröd eller också blir den andra kronan värdelös eftersom det inte finns något att köpa för den.

Dualekonomi

I verkligheten utvecklas ett något annorlunda mönster än i liknelsen. I verkligheten finns inte bara två människor på en öde ö, utan massor. Om en bonde är trög finns det andra som inte är det. Verklighetens innovative fiskare hade hittat någon klipsk bonde och utvecklats tillsammans med denne. Sedan hade båda dessa entreprenörer skapat motsvarande utvecklingssamband med en bra byggare och därefter hade tillväxten rullat igång med biltlllverkare, kylskåpsfabrikanter, biografinnehavare etc.

Och vad hade det blivit av den första bonden som inte ville eller kunde vara med i utvecklingen? Han hade så småningom blivit marginaliserad. De andra hade lämnat honom på efterkälken. Klyftorna hade ökat. Så går det till i u-länder. En del av deras ekonomi är ansluten till världsekonomins expansiva delar och utvecklas tillsammans med dem. En annan del hamnar i bakvattnet och stagnerar. Så uppstår en tudelad ekonomi, en dualekonomi. I u-länderna och växande antal i-länder kan man se skiljelinjen mellan de två ekonomierna rent fysiskt. Å ena sidan finns de moderna hotellen och de välansade förorterna som ser ungefär likadana ut vare sig de ligger i Frankfurt eller Bogotá. Å den andra finns trashankarna som bor i pappkartonger på gatorna.

Dualekonomin är även Sveriges framtid om vi inte börjar fundera på allvar över hur tillväxt går till och nya jobb skapas.