Som svenskar är vi vana vid att vara bäst och göra rättast i alla frågor där det (som Olof Palme lär ha sagt om Alva Myrdal) gäller att ”sjunga med änglarna” och få någon av Sverige finansierad ideell organisation att vitsorda vår internationella särställning. Vi är snällast mot djuren och har den lägsta barnadödligheten och slår andra länder i fråga om friheter utom friheten att aga sina barn.

Men när det gäller friheterna, till exempel yttrandefriheten, kan vi få anledning att dra öronen åt oss, åtminstone om de nya kapitalisterna som Elon Musk och de nya opinionsbildarna som Michael Shellenberger (en journalist från Kalifornien som du troligen inte hört talas om) får tillfälle att fortsätta sin internationella kometkarriär som frihetsriddare.

Musks och Shellenbergers radikalt nya tes är att yttrandefrihet betyder yttrandefrihet. Man får förtala inte bara judar utan även araber och staten får inte lägga sig i. Budskapet är uppfriskande, kanske rentav en aning chockerande, för den som, liksom jag, i årtionden har vant sig vid att yttrandefrihet inte betyder yttrandefrihet utan något annat som svenska yttrandefrihetsexperter utan framgång under alla dessa år försökt klarlägga. Ska man få dubbelfel på påståendet att man hatar blattar eller ska man känna stödet från Musk och Shellenberger (inte för uppfattningen men för eftergiften åt friheten).

Det första slaget i modern tid i den här kulturkampen som alltså handlar om huruvida yttrandefrihet betyder just yttrandefrihet eller något annat vilket, i varje fall utanför USA, varit det internationella grundantagandet, står sedan någon vecka tillbaka i ett så korrupt och osannolikt land som Brasilien där Musk och Shellenberger nu alltså för en kamp mot staten personifierad av justitierådet Alexandre de Moraes (bilden), allmänt hållen för en skicklig och brutal jurist som startat vad som kan bli ett internationellt korståg om yttrandefriheten genom att censurera inlägg på Musks Twitter, alltså X, och deplattformera vissa skribenter. Att detta inte är småpotatis framgår bland annat av att Shellenberger varit i båda kongresserna – Brasiliens statsskick och dess statliga institutioners uppbyggnad är praktiskt taget kopior av USA:s – för att övertyga ledamöterna om vad som i motsats till vad de trodde är yttrandefrihetens sanna innebörd.

Om ni fortsätter att djävlas med mig, har Musk sagt till de brasilianska politikerna, så kommer jag att stänga av X i Brasilien. Detta kan vara ett större hot än jag begripit. Inget folk i världen tillbringar så mycket tid om dagen – fyra timmar – på sociala medier som brasilianarna. Världens genomsnitt ligger kring två timmar. Vi får se om det brasilianska folket är villigt att ändra sina vanor för en högstämd princip.

Varför Musk bestämt sig för att föra den här kampen just i Brasilien vet jag inte. Brasilien är ett mäktigt land med 200 miljoner människor och täta kontakter med USA och stora grupper intellektuella som troligen skulle sympatisera med Musk. I Rio träffade jag en gång Glenn Greenwald, en amerikansk visselblåsare som samarbetade med den tidigare spionen och CIA-anställde Edward Snowdon för att avslöja en del av den amerikanska statens olagliga informationsarbete.

Inhemsk brasiliansk påverkan har också förekommit. ”Vänstern” hatar ”högern” fast man vet inte vem som är vad och vad de vill annat än gynna sin egen grupp. Just nu bestämmer vänstern med ledare som president Lula, som dömts för korruption och faktiskt suttit fängslad, och justitierådet de Morais. Fiende är framför allt förre presidenten Jair Bolsonaro.

Jag frågade min portugisiskalärarinna i Rio de Janeiro om det är. Hon tog illa upp och ägnade minst en halvtimme åt att förklara hur nödvändigt det är att förbjuda falska nyheter och bedragare som Musk och Shellenberger. Shellenberger själv håller tills vidare på med att starta en internationell rörelse för yttrandefrihet som ska lanseras i London i juni. Jag borde inte ha frågat ty jag vet att hon gillar Lula.

Var inte för säker på att Shellenberger kommer att misslyckas ty han har redan startat ett nytt, ”fritt” universitet i Austin, Texas.

När tiden är mogen för stora, avgörande innovationer så sker de med början i USA. Så har det varit i flera hundra år. Jag tror att vi nu befinner oss i ett sådant tidevarv när den amerikanska förnyelsekraften håller på att vevas igång.