Det händer mycket just nu. Först går socialdemokraternas partidistrikt i Skåne emot sin partiledare och ber Jamal El-Haj att vara så vänlig och lämna sin riksdagsplats. De säger att han blivit en belastning för partiet och sätter sina egna intressen framför partiets.

När han bara sätter muslimernas och palestiniernas sak före det svenska folkets, vilket ju är helt i enlighet med partilinjen.

Det är svårt att hänga med i svängarna. Varför vill sossarna göra sig av med Sveriges, ja säkert hela världens främste Hamasbekämpare? Nu tar det hus i helvete, tänkte jag. Magdalena Andersson kommer att bli ännu mer förbannad på partidistrikt Skåne än hon var på Ulf Kristersson i partiledardebatten. Hur kan de GÖRA så här, liksom?

Jaha?! Då visar det sig att Andersson anlägger en ytterst from min och säger att hon har fullt förtroende för skåningarna.

Det är nästan så man skulle kunna tro att hon ändrat sig och plötsligt inte backar upp El-Haj längre, bara att hon inte vill hålla i bilan själv eftersom det vore allt för pinsamt. Då är det bättre att skicka fram skåningarna och låta dem ta smällen.

Men så falsk, feg, lögnaktig, ombytlig, genomrutten och svekfull kan hon väl ändå inte vara?

Nu har vi kanske inte någon i riksdagen längre som vigt hela sitt liv åt att bekämpa Hamas. Jag är besviken!

Bifogar länken till sekvensen från debatten med Kristersson, trots att den är något uttjatad. Enligt mig är det förra årets absolut roligaste politiska klipp, och det roligaste hittills i år, och tål att ses hur många gånger som helst.

Foto: Skärmdump SVT