”Mycke ska en höre inna örena ramler av”. Så brukade min gamle morfar säga men jag undrar om inte hans öron faktiskt hade ramlat av om han hade hört Magdalena Andersson i riksdagen häromdagen. ”Hur kan du göra så här?” sa hon kvävt, med en röst så fylld av förtvivlan att man kunde ha trott att hennes hjärta var på väg att brista, när hon konfronterades med den utbredda antisemitismen och rasismen i sitt parti. Men hennes ögon blixtrade av vrede, som de ju alltid gör, och den sammanbitna munnen var som ett vredgat litet streck. Magdalena är inte förtvivlad. Magdalena är bara arg. Som en ettrig liten treåring. Hela tiden. Dock inte på rasister, islamister och antisemiter, som hon försöker låtsas – utan på dem som inte accepterar rasismen, islamismen och antisemitismen som kommer från det röda hållet.

Om min morfar hade sett Magdalena gå på i ullstrumporna i riksdagen skulle han förmodligen ha fnyst så där föraktfullt som bara han kunde och muttrat nåt om ”dumt fôlk” i bästa Fröding-anda. I hans värld hade det inte ens varit tänkbart att en högt uppsatt politiker skulle ta till ett sånt fulspel som metod för att vinna sympati från antidemokratiska grupperingar så han hade sannolikt trott att det hela bara var ett riktigt dåligt skämt. Men vi lever inte längre i min morfars värld. Vi lever i en värld där ledaren för landets största parti står i riksdagen och beter sig som vore hon fullständigt rubbad, när hon på det mest bisarra sätt låtsas gråta av upprördhet över att hennes, och hennes partis, långa och utdragna flirt med islamistiska extremister än en gång dragits fram i ljuset.

Jag vet att det just nu figurerar en meme där hon förutspås belönas med en Oscarstatyett för sitt skådespel men det borde bara vara de närmast sörjande resterna av Socialdemokraternas tidigare kärnväljare som överhuvudtaget går på hennes rent ut sagt äckliga teater. Hur kan någon tro att denna människa överhuvudtaget har något annat än sin egen makt för ögonen?

Nu är det förstås inte de forna kärnväljarna hon vill vinna gehör hos. Hennes totalvägran att ta itu med de rasistiska tendenserna i partiet handlar istället om att hon vill behålla sina islamistiska väljare. Det är ingen slump att Socialdemokraterna är som störst i de påstått ”utsatta” områden där islamismen är utbredd – det här partiet har samarbetat och samverkat med islamister i decennier och det fortsätter de med eftersom de gör allt för makten. Magdalena Andersson och hennes partikamrater ljuger, slingrar sig och spelar teater – allt för att islamisterna i orten inte ska överge dem på samma sätt som hederliga skattebetalare gör i allt större utsträckning. Hennes aggressiva framtoning är direkt skräddarsydd för väljargrupper som inte känner till innebörden av ordet demokrati. Det är dem hon vill locka. Det är dem hon behöver.

Efter hennes senaste utspel i riksdagen blev det tydligare än någonsin. Och jag skulle vilja ställa samma fråga till henne som hon ställde i riksdagen: Hur kan du göra så här? Hur kan du stå där, med din aggressiva uppsyn, och orera som du gör utan att skämmas? Hur kan du se dig i spegeln? Hur står du ut med att stiga upp på mornarna? Hur i hela fridens namn är du funtad?

Hon behöver inte ens svara på mina frågor för jag vet nämligen redan svaret: Magdalena Andersson är en fullkomligt skamlös människa som inte skyr några medel för att behålla den makt hon har och tillskansa sig ännu mer av samma eftertraktade vara.

Foto: Skärmdump Youtube