Mitt hatobjekt nummer ett, som jag älskar att hata!

Premiärprogrammet för hösten vigs åt säkerhetsläget i landet, vilket för Agendaredaktionen är lika med koranbränningar och Richard Jomshof.

I ett inslag förklarar Nalin Pekgul varför hon inte vill se någon lagändring:

– Jag tänker visa att jag står upp för demokratin och yttrandefriheten. Vilka är det som visar reaktioner? Jo, det är ju dom fanatikerna som vill flytta fram sina positioner. Jag säger bara: ge fan i att företräda mig! Jag är svensk medborgare, jag är troende muslim och jag hanterar mina sårade känslor inom demokratins ramar.

– Om vi ger efter, om vi ger dom här krafterna ett lillfinger, då kommer dom inte att nöja sig med det. Dom kommer att ta hela handen och armen. Det går inte att kompromissa om grundlagen och yttrandefriheten!

Haider Ibrahim, ordförande för Islamiska shiasamfunden i Sverige, uppträder åter igen som någon slags officiell talesperson för Sveriges räkning i Bagdad, där han enligt uppgift spenderar sommaren. Speakern kallar honom svensk-irakier när han i själva verket är irakier, eller möjligen irakisk-svensk.

Bara detta att han kan bo i Bagdad långa tider visar att han inte har i Sverige att göra överhuvud taget. Han har inte ”flytt för sitt liv”, vilket politikerna tror. Han är naturligtvis svensk medborgare sedan länge och kan vistas i sitt egentliga hemland Irak hur mycket han vill. Be my guest!

Ibrahim är bekymrad över irakiska muslimers ställning i Sverige, då de inte längre verkar vara välkomna här. Då kan jag upplysa Ibrahim om att de ALDRIG har varit välkomna här, mer än av våra politiker, ett antal förvirrade vänstermänniskor, kommunistiska feminister och dito gaydivor.

Statsminister Ulf Kristersson svarar mycket bra på Camilla Kvartofts som vanligt idiotiska frågor. Dessutom hakar hon upp sig rejält: ”Jomshof? Jomshof! Jomshof!!”. Man ser tydligt hennes irritation över att Kristersson ännu inte sparkat Jomshof, vilket han för övrigt inte kan ens om han ville.

Sedan ska frågan om lagen bör skärpas avhandlas. För att dryfta denna fråga är ärkebiskopen och en juridikprofessor från Örebro med i studion.

Ärkebiskopen? Är inte Sverige längre en sekulär stat? Där ärkebiskopen ska leda Svenska kyrkan, ingenting annat? Han är ingen politiker och bör inte tillfrågas alls i politiska frågor, såvitt jag förstår.

Biskopen anlägger en from min, som det anstår en ärkebiskop, och uttrycker sin djupa kärlek och medkänsla för Sveriges muslimer. Resten av tiden dillar han om hat. Juridikprofessorn säger att vi ännu inte har ”olaga hat” som brottsrubricering, vilket var riktigt kul sagt.

Min reflektion blir att det är med hat som med rasism, ett envägsfenomen. Hat och rasism går enbart från svenskar till dem som valt att flytta hit och vill förändra landet och avskaffa vår demokrati. Att hatet och rasismen går lika mycket åt andra hållet gills inte. Islamisterna är ju i minoritet, än så länge, och därför är det synd om dem.

Sen var programtiden slut. Jag ser verkligen fram emot hösten!