I Almedalen kritiserade Magdalena Andersson oupphörligen det hon kallade SD- regeringen. Några gånger angrep hon SD ensamt. I en sådan replik förklarade hon att det var henne egalt om pursvenskar var i majoritet i landet, eller om den istället skulle bestå av invandrare och deras ättlingar. Hon sa: ”Vi ser också ledande sverigedemokrater som sprider grumliga konspirationsteorier om folkutbyte. Som hävdar att det är ren matematik. – En matematik som bygger på att helt vanliga svenska medborgare som jobbar, bidrar, betalar skatt – ändå inte är svenskar.” 

Publiken satt tyst och applåderade inte. 

Detta är sensationellt. Hon erkänner att det sker ett folkutbyte. Det bekymrar henne inte. Alla som kommer utifrån skiljer sig inte på något nämnvärt sätt från dem som fötts i Sverige av svenska föräldrar. Folkutbyte sker, men det finns ingen anledning att bekymra sig för eventuella följder av icke önskvärt slag. 

Socialdemokraterna har tydligen bestämt sig för att förlora nästa val. 

(Nu har också Märta Stenevi talat. Hon är imponerande. Hon lyckas framstå som än mer osympatisk än Magdalena Andersson. Skulle inte fler kvinnor i politiken, liksom i samhället i övrigt, göra tillvaron mindre aggressiv, vänligare?)