
Varifrån kommer den plötsliga rädslan för AI-revolutionen? I det långa perspektivet, när AI kan tänkas kontrollera hela supply chains och därmed eventuellt duplicera sig själv, kan det vara vettigt att ha lite koll. Men därifrån är vi ännu långt. Datorer kan visserligen också löpa amok men alla datorer har en avstängningsknapp.
Vad som är det stora problemet idag är informationsinfarkten. Men detta har inget med AI att göra utan den kan däremot underlätta. Världen håller på att bli för komplicerad för enkla beslutsvägar. Att underställa allmänheten en komplex fråga som klimatpolitiken är helt enkelt inte seriöst. Det är som att fråga vilken neutronreflektor man bör ha i Forsmarks reaktorer. Istället blir folket helt i händerna på demagoger. Att 80 procent av dem som röstar på sossarna tror på potentiellt svåra problem med klimatet är en mycket allvarlig varningssignal. Ty de saknar varje möjlighet att skaffa sig en rimlig uppfattning.
Att använda AI för att sammanställa allmänt spridd information är en dålig idé och det är kanske det man tänker på när man varnar. Det blir visserligen troligen inte sämre än om en DN journalist hade gjort det men heller inte så mycket bättre. Att journalister har anledning att känna sig hotade som bara skickar runt politiskt korrekta påhitt kan däremot vara rätt. Men det är inget problem för nationen. Vi ska inte låta deras rädsla att bli av med jobbet styra detta.
Vad vi behöver är en insiktsfull och kritisk värdering av den information som når oss. Och den kan inte AI leverera. Men tyvärr kan få andra göra det heller. Riktigt vad som kan göras är inte klart men det vore önskvärt. Att däremot låta någon få bestämma vad som är ”sant” är livsfarligt.
I en situation som dagens där man inte kan lita på någon är det viktigt att all information får komma fram. Då finns det i alla fall troligen någon information som åtminstone kan vara korrekt. Att de amerikanska techjättarna har kunnat bedriva censur under ett antal år är mycket oroande och något som omedelbart bör stoppas. Som exempel kan nämnas förbudet mot att yppa något om en möjlig labbläcka i Wuhan. När en sådan blev troligare släppte Googles inkvisitionsdomstol på kontrollen. Men så kan vi inte ha det för hur ska vettiga opinioner kunna bildas i frågor som inte får diskuteras? Svenska myndigheters lojhet i frågor som dessa är tyvärr obegränsad.
Så länge AI är lika dumt eller dummare än en svensk standardjournalist har vi inget att frukta. Artiklarna blir ju ändå manipulerade, ibland av ren okunskap, ibland av lusten att tillfredsställa mäktiga intressen.
Jag ställde frågan till ChatGPT för nåra veckor sedan om hur växthuseffekten fungerar väl medveten om att såväl den svenska som den engelska Wikipediatexten i detta minst sagt centrala fråga båda var grovt felaktiga. Och ChatGPT var inte en tum bättre. Och detta trots att växthuseffekten är en lexikalisk fråga vars svar finns i böcker och som därför inte kräver egen forskning eller avancerad utredning. Men ändå inte förvånad. Vad kan roboten göra annat än att sammanställa information? Och om det allra mesta av den är felaktig så blir det väldigt svårt att hamna rätt. Visserligen hade sanningen kunnat uppdagas om vissa vetenskapliga publikationer hade fått styra men hur skulle det urvalet gå till? Jag tror inte att gåtan om hur man får ett gott omdöme är löst. ChatGPT fick alltså underkänt direkt. Denna robot kan inte lura en intelligent läsare. När det gäller känslor etc. får man vara bra naiv om man tror att ett datorprogram ska kunna ersätta mänsklig närhet.
Jag tror att rädslan för AI grundar sig i en rädsla för att de politiskt korrekta dogmerna kan komma att utmanas. Det vill säga för att vi ska exponeras för alltför mycket ”sanning”.