BIRGITTA SPARF: Om nationalistisk och rasistisk hysteri

Det är vad som enligt Studio Ett den 24 april nu råder i Egypten. Efter att Netflix framställer den faraoniska drottning Kleopatra som svart. Så här presenterar statsradion sitt inslag:

”I en ny dramadokumentär som släpps i maj på Netflix porträtteras flera afrikanska drottningar i historien, bland andra den egyptiska drottningen Kleopatra.”

Enligt redaktionen för Studio Ett ska vi alltså tro att Kleopatra var en afrikansk drottning, bland många andra. Något som historiker runt om i världen hävdar är felaktigt, inte minst egyptierna själva.

Detta ger upphov till en hel del löje och små hånfulla skratt från programledaren Monica Saarinen och Edgar Mannheimer, frilansjournalist i Kairo. Man hör tydigt hur de hånflinar åt protesterna mot framställningen av Kleopatra som svart och Mannheimer påstår helt ogenerat:

– Ja, medans det pågår en väpnad kamp i Sudan så pågår det något slags kulturkrig i grannlandet Egypten, som framför allt utspelar sig på sociala medier. Och en stor del av den här kritiken har haft rasistiska inslag.

– Det kommer från en växande grupp egyptiska nationalister som ser den här Kleopatra-dokumentären som en del av en amerikansk afro-centristisk rörelse som dom menar vill stjäla det egyptiska kulturarvet genom att göra den Faraoniska kulturen till sin egen. Och det här har nu faktiskt, he he, utvecklats till en slags nationalistisk hysteri.

Sarinen undrar:

– Ha ha, okej! Hur kan dom här reaktionerna blir så starka att man till och med talar om hysteri?

Min kommentar: Det är svensk statsradio som talar om hysteri, inga andra. Mannheimer fortsätter:

– Ja, Egypten är ett ganska rasistiskt land, det går inte att komma ifrån, men det handlar också om att många egyptier är rädda att någon ska ta deras historia ifrån dom.

Mannheimer pratar därefter med en egyptisk historiker men framför allt med Hennesy, en svart sydsudanesisk transperson, som bott i Egypten större delen av sitt liv.

Hennesy driver Instagramkontot Stop antiblackness in Egypt och ”hon”, som Mannheimer säger, får säga sin mening om den utbredda egyptiska rasismen med utpräglat manlig mörk röst, på stapplig engelska.

Sedan slår Mannheimer helt plötsligt och något överraskande fast att Kleopatra var en grekiska! Den såg man verkligen inte komma!

Framstående greker och makedonier gifte sig bara inom sin grupp på ett närmast incestuöst sätt, enligt Mannheimer. Men vad de hade för hudfärg för 2000 år sedan kan vi inte vara riktigt säkra på, enligt honom.

Saarinen överraskar också genom att fråga om producenten, Will Smiths afro-amerikanska hustru, inte kunde ha valt någon annan egyptisk drottning att gestalta, eftersom hudfärgen på en kvinna från Grekland ju är högst oklar.

Mannheimer svarar att efter Kleopatra vimlar det av svarta afrikanska drottningar i Egypten genom årtusendena, så det finns en hel uppsjö att välja från.

Båda dessa neutrala och oberoende journalister i Studio Ett, som är så fixerade vid hudfärg och sin antirasistiska hållning att de blir till de största rasisterna av alla, skulle med all säkerhet göra ett liknande inslag om det uppstod protester mot att Will Smith, även han afro-amerikan, skulle gestalta Gustav Vasa i en annan Netlix-dokumentär om Sveriges kungahus genom tiderna.

Kan vi verkligen vara säkra på att Gustav Vasa inte var svart? Ingen av oss var ju med på den tiden. Och om han eventuellt inte var det, spelar det någon som helst roll? Vi vill inte ha någon nationalistisk och rasistisk hysteri här, tack!

Alla, framför allt afrikanerna, måste också ha all rätt att få vara en framträdande del av vår kulturella och kungliga historia!

Birgitta Sparf