Svenska medier är sannerligen underhållande. Det är domedagen från morgon till kväll, med klimatkatastrof, terrorhot och utländsk påverkan, men så plötsligt händer något som gör alla världshändelser ointressanta. Zara Larsson har, från sin upphöjda position, öppnat munnen och kastat ur sig några illa valda ord. Nu är det inte längre domedagen vi förväntas bekymra oss om utan huruvida vi borde prata och flamsa lite mer när vi går på bio.

Zara Larsson gör det. Pratar och flamsar när hon går på bio. Det berättar hon om på Tik-Tok (eller vad det nu var för sociala medier-konto), med tonfallet och minen hos en bestämd liten treåring som inte riktigt har fattat att det faktiskt inte är okej att släpa ut pottan i köket och göra nummer två när resten av familjen äter middag. Hon kommer minsann ”always be disrespectful” för hon är ju så himla cool och läcker och den som inte vill lyssna på hennes flamsande och tramsande i biosalongen kan hålla sig hemma.

Vad Zara Larsson tycker eller inte tycker är naturligtvis fullkomligt ointressant för alla utom Zara Larsson. Ändå har hennes löjliga lilla videoklipp visats på nyheterna så många gånger att jag har tappat räkningen. Alla de stora drakarna, inklusive public service, anser att Zara Larssons fjortisfjant är en huvudnyhet och nu tävlar de om vem som bäst kan analysera den upphöjda stjärnans uttalande.

En krönikör i Göteborgsposten menar att Zara Larsson bara gör det som män alltid har gjort, nämligen pratar rakt ut, och varför skulle det vara ett manligt privilegium att göra det? Jag vet inte riktigt vilka biosalonger sagda krönikör brukar vistas i, men själv har jag då aldrig märkt att män skulle vara särskilt benägna att sitta och flamsa under en film.

Trendiga regissören Ruben Östlund håller (förstås) med Zara Larsson. Bio ska vara som på puben, påstår han att han tycker, när han intervjuas av Sveriges Radio.

Jag tror inte ett ögonblick på det påståendet. Jag tror tvärtom att hans pretentiösa regissörspersona skulle bli alldeles utom sig om hans publik satt och flamsade och tramsade i salongen. Han vill bara verka ung och cool och visa att han inte är lika trist och tråkig som de biobesökare som vill kunna se en film i lugn och ro.

Och det vill de flesta. Det erkänner Sveriges Radio, som i förbigående förklarar att ”folk som vi pratat med på stan” vill ha tyst i salongen. Men vad betyder vanliga betalande biobesökare för en mästerregissör som Ruben Östlund, jämfört med möjligheten att få smöra lite för Zara Larsson? Intet, uppenbarligen.

Det är något som är väldigt, väldigt sjukt när medier, som betecknar sig själva som seriösa, rapporterar om en sådan här sak som vore det en världsnyhet. Zara Larsson är artist, ingenting annat, och det är naturligtvis endast som sådan hon bör figurera i annat än skvallerpressen. Men så här är det ju med kändisar i största allmänhet. De uttalar sig om allt och inget, oavsett om de har några kunskaper om ämnet eller ej. Och de har mediernas stöd. Vem har väl glömt kändisarnas haveri under den stora invandringsvågen 2015-16? Jisses, som de betedde sig – och jisses, som medierna lät dem ta plats för att förmana de vanliga dödliga om än det ena, än det andra.

De stora mediehusen tar alltid tillfället i akt att provocera vanligt folk. Genom att slå upp Zara Larssons korkade trams som huvudnyhet (och, som Sveriges Radio, dessutom leta fram en filmregissör som är arrogant nog att backa upp henne) gör de lång näsa åt betalande besökare. Det är riktigt dålig stil.

Bild: Skärmdump från google