Gästskribent DAN AHLMARK: Problem för demokratin i dagens värld  

Demokratiska beslut kan förtrycka människor. Ordet frihet används idag i betydligt mindre utsträckning än tidigare. Istället nyttjas ordet demokrati, trots att det begreppet skiljer sig från frihet. Tyvärr är det så, att majoritetsbeslut mycket väl kan innebära hot mot eller skada friheten dvs demokratin kan medföra förtryck. Det otillräckligt reglerade gruppväldet tillåter övergrepp mot mindre grupper. Diktaturens motsats är alltså inte demokrati utan frihet. Allt beror på hur individen behandlas och vilka rättigheter denne tillförsäkrats. För att övergrepp inte ska begås, måste ett lands författning innehålla en detaljerad beskrivning av de rättigheter, som den enskilda människan erkänns ha. 

För att hindra överträdelser från en regerings sida bör också en särskild författningsdomstol finnas, som vakar över att myndigheterna inte bryter mot individens rättigheter. Socialdemokratin har dock konsekvent hindrat en sådan domstol i Sverige. Fria samhällen måste ha demokrati för de gemensamma besluten, men dessa ska bara kunna fattas inom de ramar, som avgränsas av individens rättigheter, och övervakas. Om kontrollen – som i Sverige – är svag, kan en regering lätt skada enskilda.  

Några svenska exempel på demokratiskt förtryck. Den behandling som Sverigedemokraterna undergått under 2000-talet är märklig. Skälet för särbehandlingen anges vara, att några grundare av partiet (bildades 1988) tidigare haft anknytning till organisationer, som sades vara fascistiska. SD har dock aldrig haft några programpunkter eller gett uttryck för en politik, som kan kallas fascistisk. SD håller också ständigt efter och utesluter medlemmar, som kan sägas ha olämpliga tendenser. Partiet har sedan starten vuxit dramatiskt – deras medlemmar har i stort kommit från andra svenska riksdagspartier – så dess medlemsstruktur är numera totalt annorlunda än vid bildandet.   

När det under 2000-talet kraftigt motsatte sig massinvandringen och därför snabbt ökade i opinionen, växte hetsen mot SD till nivåer, som tidigare knappast nåtts i Sverige. De nya väljarna till SD kom ju främst från S och M, vilket var huvudskälet till, att partiet avskyddes av både  socialister och borgerliga. Och för socialdemokraterna blev lögnen om SD:s fascism ett huvudargument under valet 2018 för att splittra borgerligheten, vilket var en överlevnadsfråga för regeringen Löfven.  

De övergrepp och vidrigheter, som journalister, politiker och andra begick mot de svenskar, som påtalade och protesterade mot konsekvenserna av den katastrofala invandringspolitiken, var inte bättre än övergreppen mot människor i USA under McCarthy-åren. De var också förnedrande för Sverige som kulturnation.  

Klimatfrågan är en annan liknande fråga. Konsekvenserna för klimathotsskeptiker kan idag vara mycket allvarliga för vissa. Ta bara akademiker i vissa ämnen, som inte kan få forskningsanslag, eftersom syftena för deras projekt inte överensstämmer med klimatideologin, eller journalister och skribenter, som utestängs från media pga sin åsikter om klimatet. Och befordras verkligen klarspråkiga klimathotsskeptiker i den offentliga sektorn eller i stora företag? Många hundratusentals personer vågar vid samspråk med andra, vid kaffepausen på företaget, eller i någon form av offentliga sammanhang inte alls uttrycka sin åsikt i frågan. Och hur behandlas människor, som motsätter sig övergången till en grön ekonomi?  

Andra liknande exempel finns – ska vi tala om behandlingen av kritiker av islam eller politiken under pandemin? – men gällande alla är den viktiga frågan: Är detta den åsiktsfrihet som bör finnas i den svenska demokratin?    

Demokratins värde kan försvinna i federala stater. EU:s ledning strävar efter att organisationen får överta beslutsrätt ifrån de enskilda medlemsstaterna. Särskilt kritiskt blir det, om EU får överta den viktiga beskattningsrätten och makten över ett lands budget. Det innebär ju, att de viktigaste delarna av landets självständighet har överlämnats till den större internationella organisationen. I det fallet minskar den svenska demokratin kraftigt beroende på att svenskarnas möjligheter att påverka offentliga beslut har väsentligt – kanske radikalt – minskats. Sveriges betydelse i EU är inte stor, eftersom vi bara utgör en femtiondel av befolkningen. De stora staterna främst Tyskland och Frankrike, kommer då att få sin makt ökad genom att deras beslut lätt kommer att övertrumfa andra nationers önskemål i olika frågor.  

Förespråkare för att ge upp egen bestämmanderätt och acceptera ett federalt Europa har anfört värdet av att ha en plats vid bordet, där stora och för Europa väsentliga beslut tas. Men det värdet är ringa, när alla beslut vid bordet tvingas på små medlemsstater. Och att ett litet land kan försöka få andra länder att inta samma hållning som det själv och därvid även vid framgång ha tvingats kompromissa kraftigt och kanske i väsentliga frågor delvis ändra sin inställning, är inget godtagbart alternativ. Det är då bättre att kunna fatta beslut avseende ett visst område själv, även om man därvid ibland måste ta hänsyn till regler, som den större organisationen satt upp gällande sina relationer till utomstående. Det fungerar för t ex Norge och Island. 

Värdet av demokrati för ett land beror på i vilken utsträckning den för landet beslutade politiken överensstämmer med invånarnas intressen och åsikter. Beslut i Bryssel kommer kanske ofta att gå emot dessa. Man har tidigare hävdat, att i EU beslut ska tas på den lägsta möjliga nivå, vilket är i enlighet med fördraget om Europeiska unionen (subsidiaritet). Men den principen bryts, när EU lägger sig i avgöranden, som bäst kan beslutas i Sverige, och riksdagen har ofta kritiserat den tendensen. I den kommande EU-debatten om federalismen och dess gränser kommer en sida säkert hävda, att stor hänsyn kommer i framtiden tas till enskilda länders vilja. Men så kommer inte ske i praktiken, eftersom centralmaktens vilja att besluta och göra all politik i Unionen enhetlig och enligt sina principer, är stark. Sverige blir i ett federalt EU helt enkelt en tysk-frank provins, och det var inget som svenska folkets tidigare beslut om EU syftade till.   

Om det är problem med negativ påverkan på ett mindre lands självständighet i EU, flerdubblas de negativa konsekvenserna i ett ännu större sammanhang t ex en union mellan världens stater. Sveriges möjligheter att där påverka något är naturligtvis helt imaginära. Den, som förtjust ser fram emot detta scenario, bryr sig nog heller inte om bristen på inflytande utan vill bara, att Sverige övertas av en främmande makt och omformas i socialistisk riktning. 

Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han publicerade år 2017 boken ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”. Han arbetar idag som medborgarjournalist. 

Gästskribent