BITTE ASSARMO: Glad lucia!

Idag är det lucia. Och medan vissa har raderat julinslagen i luciafirandet slår jag på stort med tomtar, glitter, lussekatter och traditionella luciasånger så det står härliga till. Traditioner är viktiga för mig, om det nu hade undgått någon av läsarna, men det är inte för att jag blir personligt provocerad av ”avjulifierade” luciatillställningar som jag skriver om det utan för att jag tror att traditioner är viktigt för oss alla. Vi behöver känna våra rötter, vår kultur och våra traditioner om vi ska vara trygga i oss själva. Att så många av de barn som växer upp nu tvingas in i kulturlöshet och rotlöshet bådar inte gott för framtiden.

När jag gick i låg- och mellanstadiet var luciatåget något vi ungar sett fram emot i veckor, rentav månader. Det spelade ingen roll att det nästan alltid var samma tjej som valdes till lucia (främst för att hon var lång och det såg estetiskt snyggt ut att den längsta gick längst fram i tåget), vi andra var såvitt jag minns rätt belåtna med att vara tärnor. Lucialinnet provades ut i god tid, nytt glitter införskaffades och luciasångerna övades in med stor noggrannhet. Det var Natten går tunga fjät, Staffan var en stalledräng och Lusse lelle för hela slanten och jag blir fortfarande pirrigt förväntansfull inombords när jag hör de gamla klassikerna.

Det är svårt att föreställa sig att detta inte skulle ha ägt rum. Att man istället skulle ha haft något slags anonym vinterfest. Jag är väldigt tacksam att föraktet för de inhemska traditionerna inte hade slagit igenom då.

Även när min son gick i förskola och grundskola från början av 1990-talet och en bit in på 2000-talet iakttogs traditionerna och han hade turen att få uppleva riktiga, stämningsfulla luciatåg.

Idag är motståndet mot de svenska traditionerna hårda och oförsonliga. Man kallar luciatåget för ”exkluderande” men i själva verket handlar det förstås om att se till att den generation som växer upp blir så rotlös och lättpåverkad som möjligt.

Jag tror inte det håller. Inte i längden. Jag tror att den massiva kulturförnekelsen som råder i Sverige idag kommer att få motsatt effekt och att våra traditioner med tiden kommer att bli viktigare än på länge. Men det kan dröja, så nu när barnen inte längre får möjlighet att iaktta de gamla traditionerna i skolan finns det ju all anledning att se till att de får göra det hemma. Sjung luciasånger med barnen, baka lussekatter och pepparkakor och berätta om våra svenska traditioner. Det är både du och dom värda.

Bild: Gullvagn, en av många klassiska utbakningar av Lucias katter

Bitte Assarmo