Varför brinner det så mycket nuförtiden? Om vi för ett ögonblick bortser från det oroande faktum att allt fler bostadshus, bilar och skolor fattar eld och koncentrerar oss på naturen – och om vi dessutom bortser från anlagda skogsbränder och bränder som beror på människors oförsiktighet – återstår ändå en del som tycks bero på något annat. 

En googling på nätet antyder att det pågår en epidemi av skogsbränder runt om i världen, och att de som gemensam nämnare har människans klimatpåverkan. Naturskyddsföreningen sammanfattar de vanligaste argumenten här. Även bränder efter blixtnedslag kan enligt Naturskyddsföreningen till viss del skyllas på klimatet – förvisso åskade det även förr i tiden, men kanske inte lika mycket. 

Som många säkert minns härjade stora skogsbränder i Sverige under valåret 2018. En omedelbar följd blev att Miljöpartiet lyckades hålla sig kvar i riksdagen och säkra en rödgrön regering, med minsta möjliga marginal (bara 0,4 procent).  

Sommaren 2022 blev däremot ganska kall och tråkig. Men med bara några veckor kvar till valet drog en värmebölja in över Europa. Göteborg fick några dagar med riktigt bra badväder. Märta Stenevi ville blixtinkalla regeringen för att diskutera klimatnödläge. Ett TV-team åkte till Målilla i Småland för att vara på plats när ett nytt värmerekord skulle slås. Det pågick inga större skogsbränder inom landet, men SVT:s Milad Akbarzadeh rapporterade från engelska staden Chester att både London och stora delar av Storbritannien stod i lågor. Han uttrycker under sändningen viss förvåning över att inte alla engelsmän insett allvaret i situationen. 

Men hur säkert är det att dessa bränder beror på klimatet? På Naturvårdsverkets hemsida kan man läsa att skogsbränder var betydligt vanligare på 1800-talet, innan industrialismen kommit igång på allvar. För 150 år sen brann ungefär en procent av den svenska skogsarealen årligen, mot bara 0,016 procent idag. En skillnad på över 60 gånger.  

Men även om det brann mera förr kanske bränderna var mer begränsade. Man får i alla fall intrycket att de jättebränder som idag härjar i Frankrike och Spanien är ett modernt fenomen. Skogsindustrins egen branschorganisation bidrar med en intressant infallsvinkel på sin hemsida. Man skriver: 

Den kraftiga urbaniseringen i Europa har lett till att gårdar lämnas, åkrar växer igen och buskskogar tar över som kan brinna mycket bra. Obrukad mark riskerar att brinna mer jämfört med brukad mark. 

Ett traditionellt odlingslandskap kanske inte hindrar att bränder uppstår, men att de sprids över stora arealer. Skogen varvades i bondesamhället med åkrar, betesmark, ängsmark, bygator och allmänningar. När biomassan tog slut slutade elden.  

En annan sak som gör det svårare för bränder att spridas är gallring och röjning i markskiktet. Något som nästan ”skötte sig själv” på den tiden ved användes för uppvärmning, matlagning och energiproduktion. Idag innebär röjning en dryg kostnad för skogsbolagen. Vissa menar att eftersatt skogsunderhåll var den enskilt största orsaken till de galopperande bränderna i Kalifornien, som toppade löpsedlarna för två år sen. 

Men inget av detta går förstås i linje med Miljöpartiets eller de övriga miljöpartiernas klimatmål. Därför kommer vi att få se hotfullt röda väderkartor, varvat med bilder från skogsbränder ända fram till valet. Vem kunde tro att det skulle bli en ”valvinnare” att lova svenskarna en kallare sommar?