PATRIK ENGELLAU: Varför det är bra med privata sjukförsäkringar som låter försäkringstagare gå före den offentliga sjukvårdskön

Jag har inte tänkt så mycket på det där med att folk med privata sjukvårdsförsäkringar de facto köper sig förtur framför patienter i den reguljära landstingsregionala kön. Men så hamnade jag på ett kafé i samspråk med en kvinna som var besjälad av ett flammande rättvisebegär och krävde förbud mot att privata sjukvårdsförsäkringsbolag köper sig förtursplatser för sina försäkringstagare på offentliga sjukhus. I förstone tycktes hennes argumentation övertygande. Det låter onekligen korrupt att man kan betala sig förbi en kö.

Med hjälp av kaffekoppar, stearinljus, skedar och annan sådan kaférekvisita simulerade rättvisefanatikern och jag situationen. Det finns ett regionalt Sjukhus med en regionalt anställd Kirurg med tillhörande fullbemannad Operationssal. Det finns i startläget bara en kö, den Offentliga kön. Varje operation kostar 10 000 kronor vilket på detta stadium, innan det finns en Privat försäkringskö, finansieras ur Sjukhusets landstingsregionala budgetanslag. Kirurgen hämtar patienter ur den Offentliga kön, opererar och hämtar genast en ny patient ur samma kö. Det påminner lite om ett löpande band.

Plötsligt uppstår ett Privat försäkringsbolag med anslutna försäkringstagare. Därmed har det uppstått en Privat kö som består av personer som köpt en sjukförsäkring för att slippa vänta i en operationskö. Det Privata försäkringsbolaget vill nu köpa operationer av det regionala Sjukhuset för att uppfylla sina förpliktelser mot de egna försäkringstagarna.

Precis så är det, sa rättvisefanatikern med harm, och vet du vad som händer? Jo, Sjukhuset säljer en operation och har därmed ökat sina intäkter med 10 000 kronor utan att ha gjort ytterligare ett handtag. Sjukhuset får mer pengar men den Offentliga kön växer för att Kirurgen opererar Privata i stället för Offentliga patienter.

Fanatikern verkade mycket nöjd med att ha presenterat denna heta potatis för mig. Jag hummade lite och sa att om man hade satt Sherlock Holmes på frågan så skulle han nog ha sagt att det var allraminst ett tvåpipeproblem.

Men du, sa jag till rättrådighetssvärmaren, Sjukhuset har just fått ökade intäkter på 10 000 kronor utan att jobba mer. Hur gick det till? Det kan väl inte vara rätt?

Jag vet inte, sa hon, det bara blev så.

Där såg jag en blotta och laddade på med hela kraften hos vetenskapens sylvassa logik. I själva verket är det ju det landstingsregionala Sjukhuset som är korrupt om det snor åt sig de extra pengarna utan att jobba mer. Det Privata försäkringsbolaget och dess kunder har ju inte gjort något oetiskt. De har betalat för sig så hederligt man kan tänka sig.

Så vad skulle du ha gjort? frågade rättviseombudet, nu något dämpad.

Först skulle jag sparka chefen för det landstingsregionala Sjukhuset för hennes korrupta försök att sno pengarna. Sedan skulle jag skälla ut de landstingsregionala politikerna som inte ens upptäcker vilket rofferi som pågår i deras eget sjukhus. Därefter skulle jag öka sjukhusets produktionskapacitet så att det klarar av även den Privata kön som ju inte är någon belastning utan gör rätt för sig. Om det blir svårt att hitta extra personal kan man anlita Kry eller Rigshospitalet i Köpenhamn.

Slutligen skulle jag gratulera det svenska folket till att äntligen ha begripit hur man enklast kan bygga ut den svenska sjukvårdsproduktionen utan att det krävs ökade skatter och utan att någon får det sämre.

Patrik Engellau