BITTE ASSARMO: Påvens kategoriska uttalanden om sådant han inte vet något om

Har du husdjur men inga barn? Då är du en dålig människa – i alla fall om påve Franciskus får säga sitt. De som väljer husdjur istället för barn, eller bara skaffar ett barn och därefter husdjur, är själviska människor som ”gör oss sämre” och ”tar ifrån oss vår mänsklighet”.

Det här kom jag att tänka på under helgen som gick, då en av våra hundar blev akut sjuk och vi var tvungna att ta henne till Bagarmossens djursjukhus. När vi for in med henne var vi långtifrån säkra på att hon någonsin skulle komma hem igen, men efter en omfattande operation återhämtade hon sig och vi kunde hämta hem henne redan dagen därpå.

Den som har ett älskat husdjur vet precis hur det här känns. Sorgen och smärtan när det inte går som man önskar – glädjen när man får hämta hem sin fyrfota familjemedlem efter en lyckad behandling. Ni vet också att den kärlek ni hyser för era djur inte gör er kärlek till barn mindre.

Det vet dock inte påven. Enligt honom tillhör jag därför de där själviska typerna som gör människan sämre och förminskar mänskligheten. Ett barn och två hundar – hade jag varit en god människa hade jag förstås haft minst två barn eller ännu fler och en hund, eller ännu hellre inget husdjur alls.

Att en man, som valt ett liv i celibat och som inte har en aning om hur det är att leva familjeliv, tar sig friheten att kommentera människors livsval i så fördömande ordalag är direkt oförskämt. Påven må kunna bibeln både baklänges och framlänges men han har aldrig behövt fundera på hur han ska klara av en graviditet, orka med en förlossning eller försörja en barnaskara. På sin höjd klappar han barn på huvudet lite vänligt och fromt när det ser bra ut inför kamerorna.

Det är också sorgligt att en man som gör anspråk på att vara vis och klok har så bristfälliga kunskaper om vilken betydelse husdjur faktiskt har för mänskligheten. Det må så vara att det numera finns en massa småtöntiga instagramkonton och annat i husdjurs namn, men husdjur är ingen ny företeelse. Redan då vi levde i samlar/jägarkulturer höll vi oss med husdjur – vi tog hand om skadade vilda djur, tämjde dem, gjorde dem till en del av vardagen. Hur mycket nytta har inte människor haft av exempelvis hundar och katter genom historien? Husdjur gör oss verkligen inte till sämre människor utan snarare till bättre.

Att påven inte förstår detta är närmast obegripligt, särskilt som han tagit namn efter Franciskus av Assisi, som är särskilt känd just för att han hade en mycket kärleksfull relation till djur. Med tanke på påvens uttalande skulle man kunna tro att han valt sitt namn av ren populism för att han vet att det för de flesta representerar något gott och kärleksfullt.

Sen kan man förstås fråga sig varför det överhuvudtaget är så oerhört viktigt för katolska kyrkan att så många som möjligt skaffar så många barn som möjligt. Det råder ju inte precis någon brist på redan födda barn som saknar allt väsentligt för ett värdigt liv. Här finns all anledning att ställa sig frågan om katolska kyrkan verkligen hyser samma ömhet för alla barn. Skräckhistorierna om katolska barnhem är oräkneliga, och omfattar handlingar så vedervärdiga att de knappt går att föreställa sig.

På 1990-talet vittnade över 100 före detta barnhemsbarn om fruktansvärda missförhållanden på det katolska barnhemmet St Josephs i Vermont, som höll öppet från tidigt 1930-tal fram till 1974. Brutal misshandel, grymma straff som omfattade inlåsning i trånga utrymmen under lång tid och brännmärkning med tändstickor samt sexuella övergrepp begångna av nunnorna är bara en del av det de tidigare offren vittnar om – flera av dem säger också att de har sett nunnor dränka sjuka barn och sedan förklarat att barnen kommit ”hem”. Utredningen är fortfarande pågående.

Så sent som 2018 arresterades 12 personer, elva nunnor och en man, i Skottland efter att ha utsatt mängder med barn på barnhemmet Smyllum Park för olika typer av fysisk och psykisk misshandel under ett 20-tal år mellan tidigt 1960-tal och tidigt 1980-tal. De åtalade anklagas för att ha misshandlat barnen med hårborstar, bälten, träkrucifix och radband, tvångsmatat dem tills de kräkts, tvingat sängvätare att svepa in sig i sina nerkissade lakan och utnyttjat barnen som oavlönad arbetskraft när personalstyrkan varit för liten.

I Uganda har barn så unga som tio år har tvingats arbeta för usel lön på teplantager som ägs av katolska kyrkan.

Har det möjligen föresvävat påven att det här beteendet från kyrkans sida kan vara en bidragande orsak till att så många i den mer upplysta världen väljer att skaffa färre barn? Ingen vill väl riskera att det händer något så att barnen hamnat i klorna på sådana här människor.

Bitte Assarmo