BIRGITTA SPARF: I det galna landet Tvärtom

Det året jag fyllde 18 år sommarjobbade jag hela sommaren för att kunna ta körkort, vilket jag också lyckades med. Jag betalade själv varenda krona och öre det kostade.

På den tiden agerade man efter den gamla välbeprövade principen att man måste ha ett jobb och en inkomst för att kunna skaffa sig det man behöver och vill ha. Numera är den principen omvänd, man måste först få det man behöver för att kunna skaffa sig ett jobb.

Sveriges Radio (P1 Morgon 27/7 2021) kallar stödet man kan få till körkort för ”CSN-lön” men det är nog bara en felskrivning, som så mycket annat på SR och SVT nuförtiden. Det är ett lån och maxbeloppet är 15 000 kr. Nu tror man ju att hugade körkortsaspiranter inte kan få ut några pengar innan man klarat teoriprov och uppkörning, men detta är Sverige så här är reglerna återigen tvärtom. CSN informerar:

Tänk på att inte vänta för länge med att begära ut dina utbetalningar. Du kan inte få pengar efter att du har blivit godkänd på ditt kunskaps­prov och ditt körprov.

Man ska alltså redovisa sina löpande utgifter till CSN som körskolan ska verifiera, då betalas pengar ut. Om man sedan i slutändan har tagit något körkort eller inte är tydligen helt ointressant för CSN. Det är bara de löpande utgifterna till körskolan de är intresserade av, inte slutresultatet – alltså förhoppningsvis ett körkort. Ett annat bekymmer är att en tredjedel av de som beviljats lånet aldrig tar ut några pengar och cirka 15 % förstår inte hur de ska göra för att få sina pengar utbetalade. Ändå står allt tydligt, enkelt och pedagogiskt beskrivet på CSN:s hemsida.

Detta som borde vara ett problem enbart för låntagarna blir naturligtvis istället ett bekymmer för CSN som väldigt gärna vill få iväg sina pengar. De funderar nu över vilka förändringar och förenklingar de kan införa för att vara säkra på att få göra sina utbetalningar. Bland annat kan Arbetsförmedlingen få i uppgift att informera om och propagera för lånet så att fler kan få det. Enkelt uttryckt, man vill kunna kasta pengar efter folk som inte begriper hur de ska göra för att få ut dem.

Målgruppen är naturligtvis nyanlända eftersom det talas om deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program och/eller etableringsplan som krav för lånet. Hassan i reportaget har fram till nu kunnat köra på sitt sudanesiska körkort (!) men det gick ut och nu har han både lyckats ta ett svenskt samt få ut sina pengar från CSN. När det gäller CSN förblir en stor del av studielånen till låntagare som bor utomlands obetalda. Detta är information från 2017:

Under 2015 uppgick antalet utlandsbosatta låntagare till cirka 65 400 personer, cirka fyra procent av låntagarna. Den totala skulden för studielån är 208 miljarder kronor, varav skulden för låntagare bosatta utomlands uppgick till 14,6 miljarder kronor. Av det totala belopp som under 2015 debiterades låntagare bosatta utomlands inbetalades 70,3 procent under betalningsåret. Motsvarande andel för låntagare bosatta i Sverige var 93,6 procent.

Detta innebär att 4 miljarder 380 miljoner kronor blir mer eller mindre efterskänkta till utlandsboende om CSN inte lyckas driva in pengarna. En springnota som staten, och naturligtvis ytterst vi, får ta. På mer än fyra miljarder år 2015. Jag har inte hittat några färskare siffror än så, men de ger en indikering på hur det ser ut idag. CSN söker nya vägar för att kunna driva in pengarna i olika länder men dessa är inom EU, USA och Australien. Inom andra länder tycks man sakna kanaler och möjligheter till ett rättsligt förfarande.

Jag har tidigare sett att till exempel Försäkringskassan har varit bekymrade över att inte tillräckligt många söker de bidrag de har rätt till, som bostadsbidrag. Nu är det CSN som sitter med en massa pengar som bränner i fickorna och som de vill bli av med så fort som möjligt. Jag stör mig inte på att fler får möjlighet att ta körkort, men jag upprörs av att den omhändertagande staten blir allt mer bisarr i sina ansträngningar att kunna få betala ut ännu mer pengar i bidrag och stöd. Men nu är det så det går till i det galna landet Tvärtom som även kallas Sverige.

Birgitta Sparf är utbildad socionom. Hon har varit verksam i 22 år i olika utanförskapsområden i Storstockholm. Nu egenföretagare och konsult inom socialtjänsten.

Birgitta Sparf