BITTE ASSARMO: Sommarutflykt – Kulturarvet Vinga

I Göteborgs västra skärgård ligger den berömda ön Vinga, med sin mäktiga angöringsfyr och sin unika båk. En ö som eggat fantasin hos både Lasse Dahlquist och Nils Ferlin och där Evert Taube tillbringade sina första femton levnadsår.

Vinga är en flack klippö, formad som ett U eftersom den smala havsviken Gattulven sträcker sig långt in från västsidan av ön. Alldeles söder om ön ligger den mindre Koholmen och i de smala sund som bildas mellan dess båda öar ligger Vingas lilla hamn. Den är ett berömt och mycket välbesökt turistmål som varit föremål för ett antal dikter och visor genom åren.

Om namnet Vinga och dess betydelse tvistar de lärde. Men även om det finns ett antal mer eller mindre fantasieggande förklaringar är den troligaste förklaringen den som härleder ordet till verbet ”hvinge” i den äldre danskan. Detta betyder ungefär vrida, rasa, larma och det skulle betyda att Vinga är holmen där vindarna rasar och där vågorna yr. Arkeologiska utgrävningar har visat att det fanns människor på ön redan för minst 4000 år sedan och skriftliga källor gör gällande att ön varit svensk sedan lång tid.

Vingas första fasta byggnadsverk på ön var ett fyrliknande sjömärke i trä men utan ljus, en så kallad båk, som restes 1606. Sedan dess har ett antal båkar byggts upp och förstörts, merparten av dem har förstörts i bränder orsakade av åsknedslag. Den faluröda pyramidformade båk som idag finns på Vinga byggdes i mitten av 1800-talet.

Vingas första fyrtorn stod klart hösten 1841, ytterligare ett stod färdigt 1854. 1851 byggdes fyrmästarbostaden, en byggnad som genom åren byggts om ett flertal gånger. Och just där växte Evert Taube upp. Han föddes 1890 och hans far var sjökapten och fyrmästare på ön. I femton år bodde Evert Taube på Vinga innan han först flyttade till Malmö för att bo hos sin farbror och sedan, 1906, rymde till Stockholm för att bli konstnär.

Den siste fyrmästaren flyttade från ön 1974 och sedan dess har ingen bofast bott på ön. Under ett tiotal år förföll dessutom många av öns byggnader, inte minst fyrmästarbostaden. Till sist slog lotsar och andra engagerade larm om att Evert Taubes barndomshem höll på att rasa, vilket resulterade i ett stort engagemang hos allmänheten. Pengar samlades in för att rädda fyrmästarbostaden och idag underhålls huset av föreningen Winga Vänner som bland annat skapat ett Taubemuseum i en del av huset.

Även om Vinga är mest känd genom Evert Taubes anknytning dit har den sällsamma ön även lockat andra kulturpersonligheter att skapa dikter och visor. En av dem är förstås Lasse Dahlquist som i sin vackra vals ”Dans på Brännö brygga” också besjunger den vackra fyrön:

De ä dans på Brännö brygga
en gammal och kär tradition.
Fullt med publik och trevli musik!
Ja, va var en vals utan dragspelets ton,
och en dans på Brännö brygga
är för många ett stort äventyr. Där är glädje och fest!
Se där ute i väst blinkar Vinga fyr.

Även Nils Ferlin har skaldat om Vinga. I dikten Ett minne (ur samlingen En döddansares visor) skriver han:

Skimrande vitt som det vitaste silver
var vattnet vid Vinga fyr –
Rökskyar bolmade, måsarna skreko
och luften var bräddad av glädje och eko
av främmande länder och äventyr

Idag är Vinga ett berömt och populärt turistmål, som varje år lockar mängder med besökare. Är du i dessa trakter i sommar, varför inte göra ett besök?

Bitte Assarmo