HITTAT PÅ NÄTET: Den ateistiske agitatorn Viktor Lennstrand håller föredrag i Stockholm

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Viktor Lennstrand (1861-1895) var en ateistisk agitator från Gävle. Han växte upp i ett frikyrkligt hem och tänkte sig först en bana som missionär. Under sin studietid i Uppsala på 1880-talet upptäckte han dock den religionskritiska litteraturen och blev ivrig ateist.

Den 27 september 1887 höll han ett religionskritiskt föredrag i Uppsala som väckte stor uppmärksamhet. Han började sedan resa landet omkring och förkunna det ateistiska budskapet.

Den 1 april 1888 stiftade han i Stockholm ”Utilistiska samfundet”. Sällskapet, som i sitt program förklarade, ”att detta livet vore det enda, om vilket vi veta någonting”, angav som sitt mål att bekämpa all tro på något övernaturligt och agitera för statskyrkans avskaffande. Det skaffade sig också 1889 ett eget organ, Fritänkaren, som redigerades av Lennstrand till dess nedläggande 1894.

Föredraget ”De fyra evangelierna, deras uppkomst och historiska värde” hölls på Svenska Teatern i Stockholm den 14 april 1889.

I en inledande notis anger Lennstrand sina källor:

Bland de källor, jag för detta föredrag användt, nämner jag särskildt miss Annie Besants förträffliga arbete ”Christianity och Charles B. Waite’s History of the Christian Religion to the year 200”, af hvilken Björnstjerne Björnsson utgifvit ett sammandrag under titeln: ”Hvorfra stämmer Miraklerne i det ny Testamente?” Jag hänvisar till dessa arbeten den, som önskar utförligare skäl och bevis för här gjorda påståenden.

Föredragets inledning:

Mina damer och herrar!

När jag vill uppvisa kristendomens otillräcklighet för vår tid, det vidskepliga i dess åskådning, det förvända i dess dogmer, det grundlösa i dess utsagor, de falska motiven i dess moral, dess hämmande inflytande på civilisationens befrielsekamp och i allmänhet dess oposition mot förnuft, rättsmedvetande och sanning, erbjuda sig många ämnen af de mest skilda slag. Kristendomen ingriper på så många olika områden, den vidrör så många af menniskolifvets förhållanden och har varit en produkt af föreställningar och krafter från så många olika håll och af så olika art och en faktor i så många rörelser inom mensklighetens historia, att man måste företaga vidtomfattande studier i kulturhistoria och literatur för att rätt kunna förstå och förklara dess uppkomst, dess framgångar, dess segrar och verkningar.

Fortsätt läsa föredraget här

Redaktionen