HITTAT PÅ NÄTET: Uppsala möte börjar – ”Nu är Sverige blifvet en man, och alle hafve vi en Gud”

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Uppsala möte 1593 är Svenska kyrkans viktigaste kyrkomöte. I enlighet med prästerskapets anhållan sammankallade hertig Karl de förnämsta och mest lärda av prästerskapet i riket, biskopar med kapitulares och prostarna samt några präster av vart härad att samlas i Uppsala den 25 februari 1593 för att förena sig om lära och ceremonier, om god ordning och disciplin samt om nödiga biskopsval. Resultatet av mötet blev att Sverige fortsatte vara ett land med en luthersk bekännelsekyrka.

Utdrag ur Läsebok för folkskolan (1868):

Efter konung Johans död yrkade presterskapet hos hertig Karl uppfyllandet af Johans löfte om ett inhemskt kyrkomöte till religionsstridigheternas biläggande. Rådet var af den tanken, att endast några få dess medlemmar borde med presterskapet i detta ändamål sammanträda. Hertigen fordrade tillika allmän riksdag och genomdref sin vilja. Religionen och friheten, sade han till rådet, vore hans faders välgerningar mot fäderneslandet. Af tacksamhet för dessa hade ständerna gjort kronan ärftlig i konung Gustafs hus: endast den vore en rätt Svea rikes arfkonung, som dervid bibehölle riket. De hade nu en konung, som enligt samvete var påfvens myndighet underkastad: det vore så mycket mer af nöden, att för både religionen och friheten sådana vilkor faststäldes, som de Svenske af ålder haft rätt att förelägga sina konungar.

Den 25 februari 1593 började Upsala möte. Utskickade, andlige och verldslige, infunno sig från hela riket med undantag af Finland, hvarifrån endast några få kommo tillstädes. Närvarande voro hertigen med rådet, fyra biskopar, öfver tre hundra prester, många af adeln, borgerskapet och bönderna. Nicolaus Bothniensis, theologie professor i Upsala, valdes, ehuru en ung man, till ordförande. Han hade förut för sitt frimodiga nit om Luthers lära varit fängslad. Valet var en hyllning åt den ståndaktighet Upsala universitet visat i de liturgiska stridigheterna; hvarföre ock ett af mötets beslut blef, att universitetet skulle åter upprättas ur sitt förfall.

Sedan man öfverenskommit, att den heliga skrift, ur sig sjelf förklarad, vore den evangeliska lärans enda grund och regel, samt genomgått alla artiklar af den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, uppstod Petrus Jonæ, nyss af hertigen bekräftad såsom biskop i hans furstendöme, och frågade alla närvarande, om de denna lära samtyckte och i den samma ville förblifva, skulle det ock Gud behaga, att de derföre måtte lida. Alla svarade: ”Vi vilje derföre våga allt hvad vi i verlden ege, både gods och lif”. Då utropade ordföranden: ”Nu är Sverige blifvet en man, och alle hafve vi en Gud”. De förändringar i kyrkobruk och lära, som under föregående styrelse blifvit införda, afskaffades. Luthers katekes lades åter allmänneligen till grund för religionsundervisningen, och Laurentii Petri handbok för gudstjensten.

Fortsätt läsa här

BILD: Uppsala möte avhölls i Academia Carolina, ett medeltida domkapitelhus som låg på Domberget vid domkyrkan. Huset revs 1778.

Redaktionen