HITTAT PÅ NÄTET: USS Princeton gör sin första officiella provtur med ett stort antal kongressledamöter ombord

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA John Ericsson (1803-1889) var en svensk uppfinnare som nådde världsomfattande framgångar. Några av hans mest kända uppfinningar var bland annat solmaskinen, en ångmaskin som eldades med solstrålar, ångsprutan, som var en hästdragen och ångdriven brandspruta, och varmluftsmaskinen, som var en värmemaskin som använder uppvärmd luft som värmemedium.

Mest känd är han som en av uppfinnarna till den första funktionsdugliga propellern och som konstruktör till pansarbåten USS Monitor, ett amerikanskt krigsfartyg, som hjäpte Nordstaterna att vinna det amerikanska inbördeskriget på 1860-talet.

John Ericsson flyttade till USA där han bodde vid Church Street på södra Manhattan i New York till sin död. Han blev 1848 amerikansk medborgare.

Ericsson lyckades få sin propeller använd på en stor amerikansk ångfregatt, USS Princeton, som blev färdig 1843.

Utdrag ur boken John Ericsson. Några minnesblad av Otto Wilhelm Ålund (1890):

Det var en stolt dag för John Ericsson, då Princeton den 20 februari 1844, fullt bemannadt och beväradt, under kapten Stocktons befäl gjorde sin första officiella proftur med ett stort antal kongressledamöter ombord. Redan föregående höst hade det gjort en försöksresa från Philadelphia till New-York och ute på oceanen segerrikt bestått en täfling i snabbhet med den väldiga hjulångaren Great Western, en af de första ocean-ångarne. Om denna färd afgaf Princetons befälhafvare en rapport till sjöministern, hvari han bland annat yttrar om sitt fartyg:

”De fördelar fregatten Princeton eger framför så väl segelskepp som hjulångfartyg äro stora och i ögonen fallande. Hon kan gå ur eller i hamn när hon behagar, oberoende af vind, ström och ganska stark is. Hon kan tryggt ligga till ankars på den öppnaste redd och der rida ut en storm, om det gäller. Hon kan icke allenast rädda sig själf ur ett farligt läge, utan äfven hjälpa en hel eskader undan faran af lä-land. Om hon i vanliga fall endast begagnar sina segel och spar bränslet till undantagsfallen, kan hon hålla sjön lika länge som fartyg, hvilka endast begagna sina segel. Lättare än andra kan hon öfverrumpla en fiende, då hon rör sig tyst, ej ger rök och ej heller visar segel. Hon kan välja sitt läge i förhållande till fiendens, och då både maskiner och propeller ligga under vattenytan och sålunda äro skyddade mot fientliga skott, löper hon ingen fara att bli redlös, äfven om masterna ginge öfverbord. Hon är icke, som hjulångarne, nödsakad att dagligen anlita bränsleförrådet, och då hennes maskiner begagnas jämförelsevis sällan mot deras, böra de kunna räcka dubbelt så länge.”

Fortsätt läsa här

Redaktionen