Gästskribent FREDRIK ÖNNERVIK: Feministisk mytbildning

Feminismen är i dag något av en statsideologi. Alla samhällets större institutioner har anammat feminismen och tillämpar den i sin verksamhet på olika sätt. Detta faktum har fått oss att leva i föreställningen att feminismen och dess ståndpunkter är självklara sanningar som ingen borde ifrågasätta.   

Men feminismen, likt andra ideologier, utgörs av en specifik världsbild, och denna världsbild visar sig vila på tämligen lösa grunder. När feminismen granskas finns i själva verket inte mycket som talar för den.   

Feminismen bygger på ett antal grundföreställningar. Exempel på dessa är att samhället är ett patriarkat, att kön är en social konstruktion, att traditionella könsmönster är av ondo, att män och kvinnor är motståndare snarare än samarbetspartners o.s.v. I boken jag har skrivit bemöter jag alla dessa feministiska föreställningar. Jag vill i denna artikel begränsa mig till en kort beskrivning av två av dem, nämligen feminismens historiesyn samt dess idé om jämställdhet.   

Historiesynen  

Feminismens historiesygår i princip att koka ned till föreställningen att patriarkatet och förtrycket av kvinnan har existerat sedan tidernas begynnelse och att detta har rättfärdigats genom den nytta mannen har haft av kvinnans underordning.   

Problemet med den feministiska historiesynen är att den förutsätter att man redan har accepterat en feministisk världsbild. Detta gör feminismens historiesyn till ett cirkelresonemang. När historien betraktas förutsättningslöst utan ”feministiska glasögon” framträder en bild som inte har mycket gemensamt med den som målas upp av feminismen. Historien låter sig inte reduceras till en simpel föreställning om förtryck och mansvälde.  

Låt mig presentera ett exempel för att belysa denna poäng. I Magnus Erikssons landslag från 1350-talet hade döttrar inte samma arvsrätt som söner. Med ett feministiskt synsätt kan detta framstå som ett uppenbart uttryck för diskriminering och underordning. Det visar sig dock att döttrar hade lika arvsrätt i städerna, vilket blir obegripligt om man anammar ett sådant synsätt. Men när denna historiska situation förstås korrekt lägger man märke till att det på landet var viktigt för bönderna att ha en sammanhållen jord i syfte att bruka stordrift och därmed öka avkastningen, vilket innebar att de inte ville dela upp den för mycket mellan ett flertal barn. I städerna fanns inte denna problematik, vilket innebar att döttrarna kunde ärva på lika villkor. På landet gick döttrarna dock inte lottlösa, utan de erhöll ofta kompensation i form av lösöre vilket mycket väl kunde visa sig vara mer värt än jorden. Det fanns således en ekonomisk logik bakom arvslagarnas utformning, inte en patriarkal logik.  

Det har skrivits mycket genom åren om det ”historiska förtrycket” av kvinnan. Det tycks emellertid inte finnas något stöd för denna föreställning när historien undersöks objektivt. Det fanns förvisso skillnader i rättigheter, privilegier och skyldigheter mellan könen, men det är inte alls tydligt att detta har grundats i något manligt förtryck. Snarare hade män och kvinnor olika roller, och med dessa kom olika för- och nackdelar. Kvinnor kompenserades även inom de områden där mannen hade mycket makt. Förståelsen för könens olika roller förbättras när idén om ett manligt tyranni inte längre tillåts dölja de verkliga förhållandena  

Jämställdhetstanken  

Ofta tror människor att feminismens idé om jämställdhet handlar om lika rättigheter och skyldigheter. Men i själva verket tycks feminismen aldrig ha handlat om detta.   

Feminister har genom historien strävat efter utökade rättigheter för kvinnan, men aldrig eller endast undantagsvis för lika skyldigheter. Det vore mer korrekt att hävda att feminismen sökt upprätthålla mannens traditionella skyldigheter och sökt ett ensidigt gynnande av kvinnan. Detta gällde för egendoms- och rösträtten, liksom det i dag gäller i arbetslivet. Jämställdhet är i själva verket ett kodord för kvinnligt avancemang. Feministiska krav på kvotering är troligen det mest talande exemplet. Inget talar dock för att ”jämställdhet i utfall” är något önskvärt, även bortsett från att kvotering i sig är moraliskt dubiöst. Kvotering har inte gynnat något område där det har praktiserats, varken på företag eller universitet, inom försvaret eller inom polis och räddningstjänst. Detta är emellertid irrelevant för feminismen vars enda syfte, av allt att döma, är att till varje pris få in fler kvinnor.  

Jämställdhet för feminismen har dock betytt mer än så. Genom dess förnekande och ringaktande av könsskillnader har feminismen, framförallt de senaste decennierna, sökt likrikta män och kvinnor. Jämställdhet i denna bemärkelse är detsamma som likhet, och vi finner här ursprunget till feminismens avfärdande av traditionella könsmönster som i sig något ont och förtryckande. Det visar sig dock att någorlunda traditionella könsmönster är vad de flesta män och kvinnor eftersträvar, och det tycks även främja lyckliga och varaktiga relationer. Feminismens ideal är istället ett ”androgynt” samhälle, men inte heller här talar alltså något för att det skulle vara att föredra  

Några avslutande tankar  

Feminismen bygger på tveksamma verklighetsbeskrivningar och går emot alla normativa ideal. Ideologin bygger upp en offer- och kränkthetskultur tillsammans med en fabricerad ”könskamp” där män och kvinnor konkurrerar med varandra om överhöghet.  

Det är mycket angeläget att göra upp med feminismens överdrifter och felaktigheter. Inte minst krävs en förståelse av att feminismen utgör ett specifikt perspektiv på tillvaron som ingalunda är bortom kritik. Lika viktigt är det att förstå att feminismen marknadsför sig själv som en förespråkare för ”jämlikhet” och människovärde, men dess företrädares skrifter och politiska agerande visar att ideologin snarare är uppbyggd runt särintressen och sprider fientlighet mot män, men även mot kvinnor som inte delar feminismens vision.  

Fredrik Önnervik har just publicerat boken ”Kön och makt i historien – en idékritisk analys av feminismen”. Den ges ut av Vulkan förlag. 

Gästskribent