HITTAT PÅ NÄTET: Freden i Aachen

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 18 oktober 1748 slöts freden i Aachen som avslutade Österrikiska tronföljdskriget (1740–48). Kriget involverade större delen av Europa; på ena sidan Preussen, Spanien, Frankrike, Bayern, Sverige, Sicilien, Neapel och Genua och på andra sidan Habsburgmonarkin, Storbritannien, Ryssland, Nederländerna, Sachsen, Hannover och Sardinien. Kriget utlöstes av att den tysk-romerske kejsaren Karl VI avled den 20 oktober 1740 och att därmed huset Habsburg utslocknade på svärdssidan.

Krigets viktigaste följder var att kejsarinnan Maria Teresia av Österrike bekräftades som arvinge till de habsburgska österrikiska arvländerna och att hennes make Frans I erkändes som tysk-romersk kejsare, medan Österrike avträdde Schlesien till Preussen och hertigdömet Parma och Piacenza samt Guastalla till Filip av Bourbon.

På Maria Teresia av Österrikes sida ställde sig Ryssland, som dock genom Sveriges anfall 1741, hindrades att komma till hjälp. Denna del av det österrikiska tronföljdskriget kallas i Sverige ”hattarnas ryska krig”.

Hattarnas ryska krig utbröt 1741 då Sverige under hattarnas och fransk diplomatisk påtryckning förklarade krig mot Ryssland. En svensk armé skulle återerövra de områden som förlorats till Ryssland i Stora nordiska kriget (bland annat Karelen och Estland). Kriget misslyckades och ledde till att ryssarna invaderade Finland.

Utdrag ur Nordisk familjebok:

A. är en af Tysklands äldsta historiska städer. Redan romarna kände dess hälsokällor, och ännu finnas där kvarlefvor af romerska bad. Större betydelse fick A. genom Karl den store, som var född där och dog där samt där byggde ett palats och ett kapell (sedermera domkyrkan). Det var residensstaden i hans rike. I A. kröntes de tyske konungarna (från Ludvig den fromme 814 till Ferdinand I 1531). I A. slöts 1668 den fred, till hvilken Ludvig XIV tvungits genom trippelalliansen; 1748 slöts där en andra fred, som afslutade österrikiska successionskriget.

Läs hela artikeln i Nordisk familjebok här

Läs även historikern Dick Harrison i Svenska Dagbladet (15/6 2017):

Ett annat exempel på hur stormaktsspelet fick följdverkningar utanför de centrala krigsskådeplatserna är kriget mellan Sverige och Ryssland. Den svenska hattregimen ville återta de provinser som gått förlorade under stora nordiska kriget, och efter intensiv inhemsk propaganda förklarade Sverige krig i juli 1741. Ryssarna var fullständigt överlägsna, och svenskarna tvingades sluta en förödmjukande fred med landförluster 1743. I traditionell svensk och finsk historieskrivning har detta krig setts som en separat nordisk affär, men i praktiken var det en del av den allmänna europeiska kraftmätningen. Ryssland var förbundet med Österrike, och Frankrikes ledning önskade via Sverige försvaga den österrikiska maktbasen. Frankrike tryckte därför på och gav generös penninghjälp inför svenska militära insatser mot Ryssland.

BILD: Freden firas (Allégorie en l’honneur de la publication de la paix d’Aix-la-Chapelle). Målning av fransmannen Jacques Dumont 1748.

Redaktionen