Gästskribent JOHN GUSTAVSSON: Organisk mångkultur kräver inte invandring

Ett återkommande argument från invandringsförespråkare är att vårt land vore tråkigt utan de kulturmöten som invandring fört med sig. Tänk om vi aldrig fått pizza, tacos och popmusik, visst hade Sverige varit lite mer trist då? Inget ont om sill och folkdans, men en viss breddning var väl ändå välkommen kan nog de flesta tillstå. Det är också tveklöst så att när människor från olika bakgrunder möts och delar erfarenheter och tankar så uppstår nya idéer som ingen tänkt på annars.

När många föreställer sig ett Sverige utan invandring, så föreställer de sig ett Sverige som återvänt till 1960-talet, ett Sverige som ersatt tacobarer med korvmojar och Beyoncé med Calle Jularbo.

Detta är såklart helt absurt. Import av människor (invandring) är inte knutet till import av kultur. I Sverige finns bokstavligen tusentals sushirestauranger, trots att det bara finns runt 3 400 japaner i hela landet. Tortillas och enchiladas serveras också på tusentals restauranger, trots att vi bara har lite drygt 3 000 mexikaner. På TV och Netflix ser miljoner svenskar varje dag på amerikanska filmer och serier, och ändå bor här endast 21 000 amerikaner.

Till slut handlar detta om tillgång och efterfrågan: Om svenskar vill ha en produkt eller tjänst, så kommer företagen att se till att den finns att tillgå i Sverige. Huruvida Sverige har invandrare från landet där produkten eller tjänsten kommer ifrån spelar ingen roll i sammanhanget. Även länder med mycket restriktiv invandringspolitik har alla de kulturella importer jag nämnde ovan, för att kunderna där precis som här efterfrågar dem.

Men, säger någon, hur ska vi ens få veta att de här produkterna ens finns om vi inte har invandrare från andra länder? Det var ju trots allt invandrare från Sydeuropa som för oss presenterade det kulinariska mirakel som pizzan utgör. Om det inte vore för dem hade vi kanske aldrig upptäckt pizzan och insett att den var god?

Detta var ett legitimt argument – för 40 år sedan. Idag sprids information inte främst via folkvandring utan via internet: Vi pratar med utländska människor på Facebook, vi följer utländska hashtags på Twitter, och vi får idéer och inspiration från andra kulturer via utländska instagrammers och youtubers. Om jag vill ha en mexikans perspektiv på världen så måste jag varken åka till Mexiko eller bjuda in någon från Mexiko till Sverige. Istället kan jag bara gå till närmaste relevanta forum eller Facebookgrupp och fråga första bästa mexikan. Nya utländska produkter och tjänster får vi alla reda på via de mängder av reklam som alla sociala media-plattformar idag täcks av. Ingen måste längre komma till Sverige för att berätta för oss om dem.

Skillnaden är att den mångkultur vi får utan invandring är en organisk mångkultur: Vi får de utländska varor, tjänster, musik och filmer som vi svenskar faktiskt vill ha i vårt land och är beredda att betala för. På så vis förändras visserligen både vår kultur och vårt samhälle över tid, men det sker gradvis och helt och hållet på våra villkor. Det är så svensk kultur alltid utvecklats, och det är så det bör förbli.

Det etablissemanget förespråkar är istället en konstgjord mångkultur, där kulturer och kulturyttringar tvingas på svenskarna som istället för att fritt välja som konsumenter får betala via skattsedeln. Organisk mångkultur har alltid funnits i Sverige och har aldrig orsakat några problem. Problemen uppstod när det politiska etablissemanget la sig i denna naturliga process genom vilken vår kultur utvecklas, och bestämde sig för att de själva visste bättre vilka kulturer som bör få finnas i Sverige.

Vad än våra motståndare säger, så innebär sverigedemokratisk politik inte någon form av kulturell stagnation. I vårt Sverige kommer samhället och den svenska kulturen att fortsätta utvecklas, men på svenskarnas villkor, i den takt och riktning svenskarna själva vill. Detta är något jag tycker är självklart.

John Gustavsson är doktorand i nationalekonomi och jobbar som politiskt sakkunnig i Europaparlamentet. John är född 1991 och växte upp i Örnsköldsvik. Följ honom gärna på Twitter.

John Gustavsson