HITTAT PÅ NÄTET: Paris skiljedom


Twitterkontot Faces of Ancient Europe postar bilder och kommenterar om forntidens Europa, särskilt grekisk och romersk konst.

Faces of Ancient Europes motto är dock hämtat från den nordiska eddadikten Hávamál:

Cattle die, and kinsmen die, and so must one die oneself. But there is one thing I know which never dies, and that is the fame of a dead man’s deeds.

I Björn Collinders svenska översättning från fornnordiskan:

Fänaden dör,
fränder dö,
själv dör du likaledes;
ett vet jag som aldrig dör:
domen som fälls om den döde.

Den 9 juli postade kontot denna fresk från Pompeiji (45-79 e. Kr.) som visar en scen ur Homeros diktverk Iliaden: Paris skiljedom.

Paris var prins av Troja och skönare än alla andra män. Han ansågs därför ha sinne för skönhet och gavs uppgiften att bestämma vilken av tre gudinnor som värdig att äga det så kallade ”Erisäpplet”, som hade påskriften: ”Till den skönaste”.

De tre gudinnorna försökte muta Paris med olika gåvor: Hera med rikedom, Athena med visdom och Afrodite med den sköna Helena, hustru till kung Menelaos i Sparta. Paris valde Helena och enleverade henne till Troja, vilket ledde till att det trojanska krigets utbrott. Kriget slutade med Trojas fall.

Redaktionen