Gästskribent THOMAS HEDNER: En värld i uppbrott?

Omkring 16 miljoner liv gick förlorade under första världskriget. Den 11 november 1918 ingicks vapenstillestånd mellan Frankrike och Tyskland på västfronten. Första världskriget var visserligen i praktiken över för alla inblandade. Men allt dödligt våld och alla allvarliga krigsoperationer upphörde inte med automatik efter detta. När vapenstilleståndet väl kommit till stånd inleddes ytterligare en tid av oro och anarki, med mer elände och död. Kupper, revolutioner, självständighetskamper och inbördeskrig avlöste varandra runt om i världen.

Med freden kom också spanska sjukan, som skördade många fler offer än själva kriget. När krigen och eländet upphört, infann sig hos många människor en uppbrottsstämning. Gamla misstag fick inte göras om, en ny och bättre värld var möjlig. Men övergången till fred blev svårare än väntat. Mellan åren 1917, ryska revolutionens år, och 1923, året då Adolf Hitler genomförde sin misslyckade ölkällar-kupp i München, stod mycket och vägde. Denna tidsepok utgör, enligt vissa forskare, en historisk epok, under vilken förberedelserna för ett nytt storkrig inleddes.

Daniel Schönpflug är professor i historia vid Freie Universität Berlin. Han beskriver i boken Världen i uppbrott – Kometåren och den svåra vägen till fred 1918 – 1923 ett antal viktiga händelser under denna korta epok. Det var en tid av förväntningar och besvikelser, drömmar och bitter verklighet som Schönpflug skildrar utifrån ett antal olika aktörers perspektiv. I boken möter vi den amerikanske artilleriofficeren Harry S. Truman, som blev USA:s president 1945 – 1953, och som var den president som lät fälla de första atombomberna över Hiroshima och Nagasaki i Japan 1945. Vi möter också den blivande Auschwitz-kommendanten Rudolf Heß, som deltog i första världskriget och blev svårt sårad två gånger, fick avsked från armén men senare kom att delta i Hitlers ölkällar-kupp i München 1923.

I boken träffar vi också den vietnamesiske politikern i exil Ho Chi Minh (Nguyen Tat Than) som diskare i exil i London och sedan i Paris. Han tog sig sedermera via Sovjetunionen till Vietnam 1941, där han ledde befrielsekriget och blev Nordvietnams premiärminister och sedan dess president från 1954. Schönpflug tecknar också en bild av Mahatma Gandhi som under denna tid drar igång flera av sina icke-våldskampanjer. Det är rikt ett urval av separata händelser som ger en bild av hur den tidens människor tänkte och tolkade tillvaron.

Vissa av personerna hade under dessa år en levnadsbana som då förlöpte relativt obemärkt. Men genom ett antal mer eller mindre osannolika händelser skulle dessa personer få en avgörande betydelse för världens utveckling under de kommande åren före, under och efter andra världskriget.

Varför fick just dessa personer så stor betydelse för världens öden, när det säkert fanns hundratals eller tusentals med liknade bakgrund och med liknande möjligheter? Varför blev dessa personer involverade i avgörande politiska skeenden där de så småningom fick stort inflytande för världens öden?

”Svarta svanar” är en metafor som beskriver en händelse som kommer som en överraskning, har en stor effekt och som ofta rationaliseras i efterhand. Teorin om The black swan lyftes fram av Nassim Nicholas Taleb för att förklara den oproportionerliga effekt som betydelsefulla men sällsynta händelser kan ha inom historia, vetenskap, finansmarknader och teknik. Sådana händelser kan vara svåra att förutsäga inom ramen för de normala förväntningarna på samhällsutvecklingen.

Men ”svarta svanar” följer i stället den icke beräkningsbara sannolikheten för sådana sällsynta händelser. Sannolikheterna är så små att de inte kan rationellt beräknas med hjälp av konventionella vetenskapliga metoder på grund av de små sannolikheternas natur.

The long tail – som populariserats i sammanhanget ”svarta svanar” – är ett begrepp vars ursprung har kopplats till den franske matematikern Benoît Mandelbrot, som anses vara den som initialt utvecklade teorin på 1950-talet. Den långa svansen är namnet på ett känt fenomen i vissa statistiska fördelningar (som Zipf-lag, power-lagar, Pareto-distributioner och generella Lévy-fördelningar). I ”långsvansade” fördelningar ser man en skev fördelning av händelser med hög frekvens åtföljt av en serie händelser med låg frekvens i den gradvis asymptotiskt avtagande ”svansen”. Händelserna ”längst ut” på svansen har en mycket låg sannolikhet för förekomst, men om det inträffar, så kan händelsen vara omtumlande. Sådana fenomen med låg sannolikhet inträffar plötsligt, och får en stor betydelse för hur systemet utvecklar sig. Matematikern och tidigare optionshandlaren Nicholas Taleb har berört begreppet flera gånger i sina böcker The Black Swan, Fooled by Randomness och Skin in the game. Taleb menar att teorin om ”svarta svanar” har koppling till metaprobabilitet eller Bayesisansk statistik eller inferens.

Psykologiska fördomar och spärrar gör att vi människor, både individuellt och kollektivt, ofta är blinda och oförberedda för de massiva effekter sådana sällsynta händelser har i ett historiskt perspektiv. Denna typ av händelser, med omvälvande och långtgående effekter, uppträder ibland i samhället. Ett exempel på en sådan händelse är till exempel den nuvarande COVID-19 pandemin orsakad av ett helt nytt virus som världen tidigare inte skådat. Det är sannolikt inte den sista omfattande viruspandemin vi kommer att få se under decenniet 2020-30.

Står vi idag inför en ny omfattande period av ekonomisk och social kris, som liknar den som Daniel Schönpflug skildrar i sin bok?  Kanske den nuvarande ekonomiska krisen bara är en början på en serie osannolika händelser? Kommer den att förvärras vid årsskiftet, och i så fall – vad kommer sedan? Kommer det en ny social och existentiell kris, som får långvariga politiska konsekvenser? Kanske inträffar ytterligare upplopp och gatuvåld runt om i världen med omfattande politiska och sociala konsekvenser? Står världen inför en ny period av uppbrott?

Thomas Hedner är professor i klinisk farmakologi vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg och har tillika en doktorsexamen i ekonomi.

BILD: Kometen i Paris (1918), omslagsbild av Paul Klee till Schönpflugs bok. Klee blev under kometåren anställd vid Staatliches Bauhaus, men emigrerade under nazisteran till Schweiz.

Gästskribent