MOHAMED OMAR: Vi som älskar Rinkeby men bor på Söder

Det är synd om den antirasistiska kämpen Alexandra Pascalidou. På Twitter (28/3 2020) klagar hon över att hon inte har något lantställe:

Corona blir en klassmarkör när allt fler flyr till sina lantställen. Vart tar vi vägen som inga lantställen har och numera, begripligt nog, inte blir inbjudna?

Det är sant. Hon har ingen sommarstuga. Bara en mångmiljonlägenhet på hippa Södermalm i Stockholm och en lya på ”Atens riviera” som hon enligt egen utsago besöker en gång i månaden:

Folk badar utanför min balkong till och med i januari, i år var det 22 grader ute då.

Om hon säljer lägenheten i Aten kan hon säkert få loss pengar för att köpa ett torp i Norrland där hon kan isolera sig från pesten.

Från sin mångmiljonlägenhet har hon i alla fall utsikt över Riddarfjärden. En klen tröst.

I den självbiografiska boken Bortom mammas gata från 2001 berättar Pasacalidou, som växt upp i Rinkeby, att utanförskapsområdet kändes som ett paradis.

Konstigt att hon föredrar att bo på Söder framför det mångkulturella paradiset.

En annan sak som är konstig är att Söderfolket röstar på politiker som vill att hela Sverige ska bli mer som Rinkeby i stället för mer som Söder.

Ja, vart ska alla ta vägen som inte har lantställen? Staten som nu lovar pengar till höger och vänster för att kompensera coronaförluster, kanske ska börja dela ut stugor också?

Det finns två sätt att åstadkomma jämlikhet i denna fråga: 1) staten konfiskerar alla lantställen och 2) staten delar ut lantställen till alla som inte har något. Dock, även om man skulle följa någon av dessa två metoder, kommer det inte att bli helt jämlikt, eftersom lantställena är olika. En del är stora, andra små.

Då återstår bara ett sätt: staten förstör alla lantställen, sen delar man ut exakt likadana lantställen till alla medborgare, plus alla papperslösa förstås.

Hm… det blir inte heller helt jämlikt. Man måste se till att alla har lika långt att åka till sina lantställen och att alla är belägna i lika skön natur. Men hur ska man mäta skönhet?

Pasacalidou har inte tänkt på en sak: i paradiset Rinkeby är det många som är arbetslösa och lever på bidrag. För dem blir det lätt att gå i karantän. Bara fortsätta som vanligt!

Skämt åsido, exemplet Pascalidou och hennes fina hem i centrala Stockholm visar att antirasismen är en lukrativ bransch i Sverige. Ja, så länge man inte pratar om rasism mot vita människor, förstås. Gör man det får man inte åka på välbetalda föredragsturnéer för att ”utbilda” alla landets kommuner om den livsviktiga kampen mot rasismen.

Kampen fortsätter! Lantställen åt alla!

hashtagg #visomälskarrinkebymenborpåsöder

BILD: Ur inredningsmagasinet Sköna hems hemma hos-reportage (1/2019).

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan visa din uppskattning genom att donera via swish till 0760078008 (Eddie)

Mohamed Omar