Gästskribent FINN ANDREEN: Reklamfilmen från SAS en förkastlig definition av skandinavisk kultur

OPINION Nyligen publicerades på sociala medier en kontroversiell reklamfilm från SAS, det skandinaviska flygbolaget. Filmen försöker framställa den skandinaviska kulturen som i princip obefintlig. Meddelandet som framförs är att eftersom alla typiska skandinaviska kulturella drag uppenbarligen kan spåras till yttre källor, har Skandinavien ”ingenting”, vilket upprepas på många språk. SAS försöker tydligen vara politiskt korrekt under dessa globalistiska tider, där allt som har med nationen att göra ses ned på. Samtidigt vill reklamfilmen uppenbart uppmuntra skandinaver att använda SAS för att flyga till avlägsna länder för att ta med sig tillbaka fler värdefulla saker (som köttbullar?), så att dessa också i framtiden kan förvandlas och bli en del av det som representerar Skandinavien.

Huvudpoängen är inte att det var SAS som gjorde denna reklam; den kunde ha gjorts av valfritt antal offentliga institutioner i Skandinavien, inte minst i Sverige, som är det mest extrema av de tre skandinaviska länderna när det gäller omfattningen av multikulturalism och förminskningen av den egna nationella identiteten. Det är dock lite ironiskt att SAS är politiskt inkorrekta när de försöker få människor att flyga på detta politiskt korrekta sätt. SAS har ju drabbats relativt hårt av den ”flygskam”, vars syfte är att få människor att känna sig skyldiga när de reser med flygplan på grund av påverkan på koldioxidavtrycket.

Men för att gå tillbaka till huvudmeddelandet i reklamfilmen, så bör det vara svårt att föreställa sig, till exempel, samma sak från Iberia, de spanska flygbolaget. Iberia skulle i så fall försöka bevisa att det inte finns någon egentligen spansk kultur och att alla spanska kulturella särdrag kommer från romarna, den katolska kyrkan, morerna, visigoterna och ett par lokala etniska grupper. Det är fullt möjligt att argumentera på detta sätt; att spanska kulturen inte finns, att den har ”ingenting”. För när allt kommer omkring, vad skulle den spanska kulturen vara idag om inte det vore för de enorma kulturella bidrag från dessa källor? Men skulle spanjorerna någonsin drömma om att visa sin kultur i detta ljus? Skulle fransmännen göra det? Ryssarna? Eller de flesta andra kulturer? Naturligtvis skulle de inte det, eftersom att se sin egen kultur som en (ofta sämre) kopia av utländsk kulturell import, strider mot den grundläggande instinkten att vara stolt över det egna hemlandets särskildhet.

Varför ser vissa skandinaver då sin egen kultur på detta nedsättande sätt? Varför bara framhäva den sida som förminskar den egen kulturen, istället för att vara stolt över den och försöka skydda och främja den? Kultur och tradition är det grundläggande limmet som binder och förenar ett samhälle, som gör det smidigare, enklare och mer harmoniskt att leva tillsammans. Detta gäller oavsett det relativa värdet varje kultur kan tänkas ha i jämförelse med andra. Ett samhälle som bortser från sin kultur, och låter den upplösas i mångfalden, leder till medborgare som gradvis förlorar sina sociala förankringar. Det är välkänt att förtroendet mellan medborgare minskar ju mer kulturellt uppblandat deras samhälle är.

Det är en truism att kulturer är en produkt av interaktion, att kulturer utvecklas genom utbyte med andra omgivande kulturer. Det är inte nödvändigt för SAS att komma med denna uppenbara sanning. Samtidigt verkar det ganska självklart att ordet ”kultur” inte bara kan betyda summan av all utländsk kulturimport. Ett sådant kulturbegrepp utplånar varje form av lokal kulturell egenart. Istället är en mer sanningsenlig och fullkomlig syn på ”kultur” den som har sitt ursprung i ett folks delade erfarenheter och egenskaper på lång sikt. Med den betydelsen borde det vara uppenbart för alla som är bekanta med Skandinavien, att denna region har en stark och särskild kultur, tydligt åtskild även andra europeiska kulturer. Denna speciella skandinaviska kultur var en huvudanledning till den stora ekonomiska och sociala utvecklingen i Danmark, Norge och Sverige under förra seklet.

Den synen på kultur kan betonas istället, som andra kulturer gör hela tiden på ett helt naturligt sätt. Men SAS försvagar medvetet den skandinaviska kulturen genom sitt högst politiska och polemiska kulturbegrepp. Det är en del av de pågående och upprepade globalistiska försöken att söndra nationsbegreppet på alla möjliga sätt, inklusive kulturellt.

Bilden som målas upp av SAS-reklamen är uppenbarligen inte det rätta sättet att titta på kultur, och det kan enkelt bevisas genom att peka på den motsägelse som ligger i själva meddelandet. För om Skandinavien inte har någonting och är skyldig utlandet allt den kallar sin ”kultur”, måste denna yttre inhämtning ha kommit från kulturer; för hur kan andra samhällen ha gett någonting till Skandinavien om de också har kulturellt ”ingenting” som är eget? Men om alla dessa samhällen då logiskt är kulturer, varför skulle då Skandinavien inte ha någon kultur? Denna logiska knut uppstår därför att det är omöjligt att definiera kultur på det sätt som görs i SAS-reklamen.

Denna reklamfilm från SAS är ännu ett tecken på det pågående sociala och intellektuella förfall som finns bland de egenrättfärdiga kretsarna som styr i Skandinavien, främst inom de politiska partierna, inom de offentliga förvaltningarna och inom traditionell systemmedia. Läget är särskilt oroväckande i Sverige. När ett samhälle förminskar och undervärderar sin egen kultur på ett sådant sätt, är det ett tecken på en djup social och kulturell kris. I sådana fall måste en period av dekadens avslutas med en verklig lågpunkt, som sedan kan följas av en kulturell och intellektuell återfödelse. Låt oss hoppas att det också blir fallet för Skandinavien.

BILD: 1) Tjurfäktare i Spanien. Målning av Egron Lundgren (1815-1875), 2) Midsommardans i Dalarna. Målning av Anders Zorn (1860-1920).

Finn Andreen jobbar dagtid inom telekom i Frankrike, men skriver nattetid om politik och kultur från en libertariansk synvinkel. Artikel publiceras även på engelska på The Duran, en konservativ internetsajt som ger utrymme för analyser om internationell politik.

Gästskribent