Richard Sörman: De låga förväntningarnas rasism

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR Vår tids mest heliga trossats är kanske den att alla människor är så lika. Men är vi verkligen så lika? Är det rimligt att ha samma förväntningar på alla människor oberoende av varifrån de kommer? Varför ser länder och kulturer så olika ut om vi alla är så lika? Det är lätt att skylla allt på arv och miljö, men arv och miljö skapas väl också av människor? Ett fenomen som ”de låga förväntningarnas rasism” kan vara en väg in mot en mer autentisk förståelse av ett tabubelagt ämne.

Häromdagen tog Patrik Engellau oförväget upp ett av vårt tids mest tabubelagda ämnen: människors olikhet. Och det handlade inte om variationer på individnivå utan om de skillnader som kan skönjas på kollektiv nivå. Och det måste vi väl få göra? För hur kommer det sig att samhällen i olika länder och kulturer ser så olika ut om vi alla är så förbaskat lika?

Här gäller det att kunna hantera ett minimum av sofistikerat tänkande. Vi måste orka hålla i huvudet att det kan finnas likheter och olikheter mellan människor på en och samma gång. Det är sant att vi alla är lika, men det är också sant att vi alla är olika. Vi måste dessutom kunna förstå att existensen av individuella variationer inte utesluter att det samtidigt kan finnas generella tendenser. Vi är individer men vi ingår också i kollektiv och mellan olika kollektiv kan mätbara skillnader finnas.

Om vi säger att ”svenskar är mer naiva och dumsnälla än danskar” betyder det inte att varje given svensk är mer dumsnäll än varje given dansk. Det betyder heller inte att jag i förväg kan döma ut varje svensk som naiv och dumsnäll. Däremot betyder det att det troligtvis finns fler naiva och dumsnälla individer i en population på 5000 svenskar än vad det finns naiva och dumsnälla individer i en population på 5000 danskar. (Jag har inte undersökt just denna fråga. Det är ett hypotetiskt exempel.)

En stark moralisk dimension ligger i vägen för en tydlig förståelse av den här problematiken. Att i förväg döma individer – och speciellt döma ut dem som mindre dugliga – med anledning av deras kollektiva tillhörighet (religion, etnicitet, socialt ursprung, kön osv) uppfattar vi som fördomsfullt. Man dömer i förväg. Bättre då att ge alla individer en chans att visa vad de går för. Inga förutfattade meningar alltså, inga fördomar.

Och vem sympatiserar inte med det? Visst ligger det något ädelt i att ge alla människor samma chans. Det känns gott i hjärtat att inte döma ut sin nästa på förhand. Men som ofta är fallet finns det två sidor av saken. För även om vi inte vill döma ut människor på förhand och även om det ofta finns god anledning att inte göra det är det icke desto mindre ett faktum att det finns vissa skillnader mellan människor också på kollektiv nivå och att det antagligen är en ganska korkad (dumsnäll?) strategi att ignorera dem totalt.

Jag vet att det finns en mängd problem här som rör arv och miljö och individualism och ansvar och allt det här som vi idag diskuterar till leda. Även jag tycker att det är sympatiskt att vilja tona ned skillnader mellan människor eftersom de riskerar att förstoras och faktiskt leda fel. Ändå tror jag att vi i realiteten ser dessa skillnader mycket mer än vi förstår och att detta bland annat framgår av det talande fenomen som kallas ”de låga förväntningarnas rasism”.

De låga förväntningarnas rasism är den paradoxala rasism som består i att inte tillskriva vissa grupper av människor samma förmåga att leva upp till vissa krav. En mer traditionell rasism – om uttrycket tillåts – hade bestått i att ställa högre krav bara för att djävlas eller kanske i att förneka vissa grupper av människor de rättigheter som andra åtnjuter. Med de låga förväntningarnas rasism har alla i princip samma rättigheter men inte samma skyldigheter. Alla har nämligen inte samma förmåga, tänker man, att leva upp till samma skyldigheter.

Exemplen är hur många som helst. Jag tänkte ta två generella fenomen som avslöjar hur de låga förväntningarnas rasism genomsyrar vårt förhållande till invandrare i dess helhet.

Svenskars avoghet mot den omfattande invandringen har länge beskrivits av många som en samhällsfarlig och nazistiskt anstruken rasism. Det är därför som många debattörer aldrig vågat diskutera invandringen utan istället fokuserat på den misslyckade integrationen. Har man talat om rasism i Sverige har man talat om svenskars rasism mot invandrare. Men hur har vi det med olika invandrargruppers avoghet mot varandra? Är det rasism? Och är den rasismen i så fall lika farlig? På senare tid har det faktiskt börjat uppmärksammas att det finns kraftiga motsättningar mellan olika invandrargrupper, men detta framställs sällan som särskilt farlig för någon annan än för dem själva. Det är inte så att den liberala demokratin hotas av att shiamuslimer håller ihop mot sunnimuslimer. Det är snarare som att det inte spelar någon roll hur invandrarna tänker kring det här med tolerans och öppenhet eftersom de mest är som primitiva och känslostyrda barn i alla fall. Och vi får ju förstå att de kommer från samhällen med starka sociala motsättningar och att det inte är så lätt att bara glömma bort sin identitet och plötsligt bli sådär modern och tolerant. Jaha? Men det gäller invandrarna alltså? Inte svenskarna?

Ett annat generellt exempel på de låga förväntningarnas rasism är svenskarnas skyldighet att ta hand om invandrarnas problem. För det är ju VI som misslyckas med integrationen, det är VI som ger invandrarna för mycket (eller för lite) bidrag, det är VI som inte skyddar de unga invandrarflickorna från hedersvåldet, det är VI som inte satsar tillräckliga resurser på skola och rättsväsende, och det är VI som passiviserar invandrarna med de låga förväntningarnas rasism. Ja till och med idén om de låga förväntningarnas rasism är ett uttryck för de låga förväntningarnas rasism eftersom man även där gör invandrarna till offer för oss och inte för sig själva. Naturligtvis spelar det roll hur vi bedriver vår integrationspolitik, men det är symptomatiskt att nästan alltid är på oss och inte på invandrarna att lösa de problem som invandringen fört med sig.

Och varför lägger vi allt ansvar på oss själva? För att vårt förhållande till invandrarna styrs av den outtalade (förbjudna!) tanken att vi äger förmågan att ta ett ansvar som invandrarna inte kan. Svårare än så är det kanske inte. Det svenska samhället ser invandrarna som mer primitiva barn som behöver hanteras. De ska integreras i samhället ungefär som barn ska integreras i vuxenlivet. Och denna dubbelhet förklarar mycket av de moraliska veton som har uttalats mot att problematisera invandringen från Afrika och Mellanöstern. För vad skulle problemet vara med att kritiserat invandrare och invandring om det inte vore för det att människor på olika sätt uppfattar invandrarna som underlägsna? Vem skulle uppröras moraliskt om vi gjorde motstånd mot en omfattande amerikansk eller brittisk invandring till Sverige? Ingen antagligen. Vem bryr sig om dem? De klarar sig själva. Och vem upprörs moraliskt när regimer i Mellanöstern inte tar emot flyktingar från sina egna grannländer? Ingen. För ingen förväntar sig att de ska göra det. Vi har inte samma förväntningar på dem. Och det är det vi inte klarar av att erkänna.

Som Patrik Engellau skrev: Det här ämnet är verkligen oplöjd mark.

79 reaktioner på ”Richard Sörman: De låga förväntningarnas rasism

  1. olle holmqvist skriver:

    http://runeberg.org/folklynn/bristpsy.html > p 10

    Ett af de allmännaste uttryck, den starka naturkänslan tagit hos vårt folk, är böjelsen för mekaniska undersökningar och hågen att göra tekniska uppfinningar. Här, såsom så ofta annars, råder en bestämd motsats mellan svenskt lynne och danskt.

    Dansken studerar hellre människor än naturen. Svensken är alltid ointresserad för människostudium.

    Tänk oss, till exempel, en svensk pojke som sättes att sköta en maskin. Efter fjorton dagar skall han ha hela konstruktionen på sina fem fingrar och vara färdig att själf uppfinna förbättringar. Råkar maskinen i olag på något sätt, skall felet vara bra svårt, om inte pojken till sist skall lyckas afhjälpa detsamma själf.
    Sätt en dansk pojke till samma befattning. Han skall snarast känna en viss motvilja mot sin maskin, och näppeligen skall det falla honom in att ägna den något mera ingående studium. Går maskinen sönder, står pojken där handfallen och liknöjd och väntar blott på att den skall ställas i ordning igen af någon yrkesman.

    Men tänkom oss en svensk beväringspojke, som blir kalfaktor hos sin löjtnant. När mötet är slut, skall han intet annat intryck ha fått än att »löjtnanten är en dj-a hygglig karl», eller också att »löjtnanten är en dj-a fähund». Om hans lynne och egenskaper i öfrigt skall han ha en mycket oredig föreställning.
    Tag åter en dansk beväringspojke, som kommit i samma ställning. Efter fjorton dagar skall han känna sin löjtnant utan och innan — hans goda sidor och i all synnerhet hans dåliga; och han skall vara i full färd med att söka draga fördel så väl af de ena som af de andra.

    *

    Gillad av 10 personer

    • uppstigersolen skriver:

      Den var bra. Jag har gjort affärer med danskar. Känner man till det som Gustav Sandbärg skriver om danskar så går det bra. Känner man inte till det blir man förd bakom ljuset. Titta på länderna. I Sverige har vi haft och har mängder av industrier medan danskarna satsat på affärer. Så visst finns skillnader mellan folk. Även om jag nog ser större skillnad mellan svenskar och MENA-folk än mellan svenskar och danskar.

      Gillad av 2 personer

      • olle holmqvist skriver:

        På Stadshuset i Malmö säger dom, vad jag hört: ”Komma överens med dansken
        är det enklaste som finns – bara göra precis som dansken sägerl” Jag har en egen erfarenhet – bekräftande. Efter förhandlingen kände jag mig som den där gråsparven som Kolingens brorson, tror jag det var – hade placerat loskan på – och den fick gå hem.

        Gilla

      • uppstigersolen skriver:

        När dessa startade hade vi tillverkningen i Sverige. Sen fattade ledningen för dessa företag att de kunde tjäna mer pengar om de la tillverkningen utanför landet.

        Gilla

  2. lenam skriver:

    Vem blir upprörd över invandrares rasism mot Svenskar? Jag är upprörd över att regimer i mellanöstern inte tar emot flyktingar från sina egna grannländer. Som talar samma språk. De svar jag fått är att det beror på att de inte vill ha bråk. Varför tror vi att de flyktingar som kommer till oss ska vara undergivna och tacksamma? Det var ett stort misstag. Vi fick i stället precis det som mellanöstern inte ville ha i sitt land. Vi fick bråk.

    Gillad av 12 personer

    • Lilleskutt skriver:

      Du skriver: ”Jag är upprörd över att regimer i mellanöstern inte tar emot flyktingar från sina egna grannländer.”

      Var gärna också upprörd på USA som är orsaken till flyktingströmmarna.

      Kolla upp fakta och återkom!

      Gilla

  3. Aha skriver:

    Bra perspektiv. Vänstern och etablissemanget i ett nötskal. De låga förväntningarnas rasism är verkligen deras hemmaplan (och levebröd). Det ger dem mängder av kurativa jobb och väljare, icke att förakta. För invandrare bör det rimligen kännas förnedrande att bli klappade på huvudet men de verkar svälja smäleken.

    I de låga förväntningarnas rasism ingår bl.a. den friande synen på hets mot folkgrupp om invandrarna står för hetsen, speciellt tydlig blir hetsen mot svenskarna som kan kallas det mesta utan att det leder till rättsliga åtgärder,

    Vänstern kommer alltid fel och det beror på att de devalverat de borgerliga dygderna (där arbetarna i mångt och mycket också ingår) såsom flit, utbildning, familj, ärlighet, göra rätt för sig och annat förglömt. I den låga förväntningarnas rasism är det ”göra rätt för sig” som devalverats. Man ställer låga krav på invandrarna.
    Att devalvera självklara och framgångsrika beteenden är idioti och destruktivt.

    Vänstern är en idiotisk och destruktiv ideologi.

    Gillad av 13 personer

  4. Aurora skriver:

    På 70-talet grundlagsstiftade man om mångkultur och att människor som kom hit kunde fritt välja om de ville uppgå i svensk kultur eller leva efter egen annan kultur i Sverige. Ett ödestigert misstag för landet Sverige. Folks olikheter i olika länder präglar ländernas samhällen och kulturer. Andra länders folkgrupper får kalla sig etnicitet och tillskrivs kulturer. Så ej svenskar. Svensk är ingen etnicitet och svensken har ingen kultur. Annat än barbariet, töntigheter som midsommar och köttbullar, lucia och tomten är inte svenskt. Att hävda annat är rasistiskt. Vi ska vara ”nollställda” inför allt nytt. Annat är fördomsfullt. Men människor faktiskt är faktiskt olika och den mänskliga naturen är misstänksam mot olikheter. Det är ett biologiskt faktum. Och en del av människans överlevnadsinstinkt och självbevarelsedrift. Men sådana grundläggande mänskliga försvarsmekanismer vill maktetablissemanget förvägra svenska människor. Det har naiva flickor som gått hem till främmande killars efterfester och godhjärtade småbarnsmammor som härbärgerat unga män fått erfara.

    Gillad av 9 personer

  5. JL skriver:

    Ämnet må vara oplöjd mark rent vetenskapligt.

    Vi som levt i en massa olika länder, och dessutom kört som företagare på en internationell marknad, med anställda från alla möjliga länder, kulturer och världsdelar, vi har nog en mer fördomsfull syn.

    Skulle jag agerat enligt devisen ”att alla är lika tills motsatsen är bevisad” så skulle jag gått i konkurs.

    Här en liten del av alla fördomar jag tillämpat med hyfsad framgång senaste 20 åren. Ibland har jag haft fel men så är det med utfall som är normalfördelade. Jag bland stöter man på individer som tillhör en minoritet av sin grupp:

    Kineser är mycket smartare och avsevärt mer produktiva är övriga östasiater. Kineser å andra sidan är mycket mer sannolika att blåsa dig totalt, och medvetet, utan minsta skam. Japaner är extremt hierarkiska och har höga kvalitetskrav. Svenskar är pålitliga men är också löjligt godtrogna, fredsskadade och förväntar sig att andra nationaliteter ska dela deras ”universiella värderingar”. Danskarna säger som det är, oavsett om någon tar illa upp. Tyskar förstår inte varför deras sakliga framförda klagomål uppfattas som förolämpningar. I tropiska länder är tid ej en värdefull resurs som man vårdar. Israeler är smarta, prismedvetna och t.o.m mer pragmatiska avseende människor olikheter. Araber är ofta aggressiva och lättkränkta, jag undviker dem om jag kan. Islam är ett virus men ”endast” 30-40% av de infekterade blir svårt sjuka. Perser utanför Iran är är ofta skarpa rackare som jag gärna gör affärer med om våra målsättningar sammanfaller. Amerikaner ser, på gott och ont, inga hinder. Kaxiga, allt går att lösa och självömkan skiter vi i. Somalier har mycket begränsad kognitiv kapacitet och är bäst lämpade att leva i en karg ökenmiljö. Europeiskt tätade judar är somaliernas motpol och kan överleva överallt. Australiensare gnäller inte heller, men de är 100 ggr ödmjukare är jänkarna. Indier är ambitiösa men att inte styra dem tydligt, och låta dem vara kreativa, är ett gigantiskt misstag.

    Så, klarar detta inlägg censuren?

    Gillad av 9 personer

    • Göran Holmström skriver:

      Fasen du har ju räknat ut allt.
      Jag är imponerad, ja jag retades lite där.
      Kan erkänna att jag är lite avis med,
      I min lilla värld så har jag träffat inte alls så många olika sorter som du har träffat.
      Dock så finner jag dom flesta svenskar både lömska och fördomsfulla, kanske har jag bara haft otur?
      Gillar dock knasbollarna bäst dom skiter i att spela spel.
      Ångrar mig mycket att jag inte stannade i Kroatien och jobbade åt mina ”bröder” som ägde barer och lite annat . Dom kände jag stor samhörighet med, dom var långt förbi lögner och bullshit.
      Mvh Göran.

      Gilla

      • JL skriver:

        Haha, har inte räknat ut något. Delade bara en del av alla mina fördomar, mest baserade på erfarenheter.

        Jag har många fördomar.

        En del kanske är både fel och/eller inaktuella. Oavsett vilket agerar jag oftast efter dem.

        Skulle gärna se vetenskapliga studier som stärker eller motbevisar mina fördomar. Lär dock inte ske närmaste tiden då sådana studier skulle klassas som rasistiska.

        Gillad av 1 person

  6. Lars Strömberg skriver:

    Dels är alla lika.
    Dels ska vi ”gilla olika”.
    Det senare blir ju i så fall ganska meningslöst att ägna sig åt.
    Åtminstone för dem som vurmar för bådadera.

    Fast, äsch!
    Det handlar väl egentligen bara om pur självupptagenhet. Eller social Korrekthet, som jag vill kalla det, som alla andra envist kallar PK.
    Man vill säkra sin position som god, känna sig själv tillfreds, undvika obehagliga påhopp från omgivningen, känna tryggheten i en stor grupp av andra goda.
    Må bra, helt enkelt.
    Jag tror inte att det behöver vara mer invecklat än så.
    Tyvärr…

    Gillad av 2 personer

  7. annikanestius skriver:

    ”De låga förväntningarnas rasism är den paradoxala rasism som består i att inte tillskriva vissa grupper av människor samma förmåga att leva upp till vissa krav.”
    Som när SvD 1989 rapporterade på första sidan att tre människor olagligt dödats i Sydafrika, och i en liten notis längst ner så sid 20 rapporterade att 5,000 dödats i Rwanda. Skillnaden? Att vita skjutit ihjäl de tre i Sydafrika och svarta massakerat de fem tusen i Rwanda. Säger ganska mycket om pressens och medias sedan länge existerande rasism… och läsarnas också.

    Gillad av 3 personer

  8. Kristina von Heland skriver:

    Jag tänker socialism som har kollektivtanken. Individen ska inte sticka upp. Jag som företagare, som bonde, satsar på det jag tror har en potential. Både människor gröda djur. Jag tittar på omgivningen utanför mina känslor.
    Då jag var i S. och förnyade passet åkte jag pendeln till Flempan. Där gick en tiggare i vagnen med en mugg, en frisk ung man. Jag hjälper några kvinnor från ett muslimskt land, jag ser potentialen. Jag säger, håll er undan från pressen och politikerna. De vill visa upp er som ett lyckat exempel, jag ser er som individer, kallar dem med smeknamn så ingen ska kunna identifiera dem. De ska buntas ihop med den arbetsföre unge mannen i kollektivet. Inget träd får växa högre än de andra.
    Då de träffar en från samma land ska de känna delaktighet och gemenskap. Som en sandlåda, de svarta barnen kan leka tillsammans.
    S. kan stå som paradexempel på hur nomenklaturan skapar en underklass. Är det ett behov att känna sig god och hjälpa en annan stackare? De ska tyckas synd om, jag föraktar folk som sitter i TV soffan hos Mal. och visar upp sina trofeer, jag har två barn från Syrien, hur många har du? ” Barnen” som drar storyn de lärt sig av smugglarna. DNA? Koll med myndigheterna i det landet? Finns register i Afghanistan hallå! Jag anser att man inte hjälper någon då man buntar ihop dem i ghetton, de är losers från födseln.
    Ibland tänker jag på då man auktionerade bort barn i S. Den som bjöd lägst fick vårdnaden.
    Welcome to the freakshow som Marilyn Manson sjöng.

    Gillad av 2 personer

  9. Anders Nilsson skriver:

    Samma sak gäller väl för kvinnor och män. Feministerna diskriminerar kvinnorna genom att göra dem till offer som måste prioriteras. Kvinnor som inte är offer, typ Maggi Thatcher, är inte feministernas favoriter. .

    Gillad av 1 person

  10. Mikael Steinwall skriver:

    Mångkultur i Sverige är ett missvisande ord eftersom de flesta som kommer hit har sitt ursprung i samma kultur.
    Och om tanken var att kulturer skulle blandas, i riksdagsbeslutet 1975, kan man lugnt säga att den illusionen kom på skam. Det räcker med att ta en titt på en gågata i valfri stad. Vargen söker sin flock, lika barn leka bäst.

    Gillad av 2 personer

  11. Jan Andersson skriver:

    Det finns små personbilar, stora personbilar, SUV:ar, VAN:s, små och stora bussar, skåpbilar, lastbilar, till och med sportbilar. Alla behövs (eftersom de köps) men ingen hävdar att de måste betraktas som helt lika. Tvärtom, vill ägarna ofta framhålla sina fordons särart och speciella egenskaper jämfört med andras. Ingen skulle drömma om att påstå att en buss är identisk med en sportbil. Ändå fortsätter politikerna att hävda att människor är helt lika överallt alltmedan folket med stigande skepsis inser att skitsnack alltid är slitsnack och aldrig kommer att bli något annat.

    Gillad av 3 personer

  12. plq017 skriver:

    Håller inte med om att detta är oplöjd mark. Det finns en double blind test som är gjord över 1000 år som visar intressanta olikheter.
    I kretsen av judar finns många personer som erhållit nobelpris, över hundra. Från den muslimska gruppen finns ett par, trots att muslimerna är långt fler.
    Muslimer och judar har levt sida vid sida i östra Medelhavsområdet, men i skilda kulturer.
    Sedan är det här med män och kvinnor, det blir över tiden par mellan grupperna trots kulturellt och religiöst motstånd, och DNA:et blandas och blir till slut detsamma.
    Så vad förklarar skillnaden mellan grupperna?
    Kan det vara så att i den ena gruppen frågar man barnen vad de lärt sig i skolan idag, medan i den andra gruppen så besvaras frågor i allmänhet med ‘om Gud vill’.

    Gillad av 3 personer

  13. Rikard skriver:

    Hej.

    Oplöjd mark? Nejdu, det är det inte. Det är du, och andra som du, som inte vågat ta i frågan förrän nu, annat än när ni fördömt ”rasister”.

    Det är ingen brist på politiska dissidenter från mångkultursnarrativet som påpekat detta sedan Palme var statminister.

    BSS hade 100% rätt i vad de sade skulle hända med Sverige om man tillät invandring från muslimska länder och från Afrika. De baserade sina påståenden just på det uppenbara faktum att en svensk och (t ex) en etiopier varken är likadana eller lika värda. Utom på ett sätt: de föredrar bägge sin egen sort framför främlingar. I Etiopien gäller deras sedvänjor som rättesnöre, inte svenska. I Sverige borde det fått vara likadant.

    Men den som tyckte det kallades rasist, och drevs i många fall i graven.

    Så oplöjd mark är det inte. Snarare en nejd som använts som dumpningsplats, men där edelweiss och blåsippa likförbannat blommar stolt ännu.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Gillad av 6 personer

    • Richard IV skriver:

      ”Men den som tyckte det kallades rasist, och drevs i många fall i graven.”

      Ja, så var det och är det. Det är därför jag tyckte att Patriks formulering igår om att ingen pekat på oroande tecken var stötande.

      Gillad av 1 person

    • JL skriver:

      Extremt oplöjd och minerad mark är det ur ett forskningsperspektiv.

      Lycka till att finansiera studier med hypotesen att olika folkslag och kulturer har olika personegenskaper.

      Minerad mark

      Personligen skulle jag gärna se forskning avseende hur t.ex impulskontroll, initiativförmåga, kreativitet, kognitiv förmåga och aggressivitet skiljer sig mellan olika grupper.

      Min egen erfarenhet säger att dessa skillnader finns, och att de är mycket signifikanta, men hittar ingen data som varken stödjer eller motbevisar min tes.

      Motbevisa mig GÄRNA med publicerade forskningsstudier som jag missat.

      Så ja, det är nog extremt oplöjd mark. Inte underligt kanske då man per gängse definition blir rasist om man genomför en sådan studie.

      Gillad av 1 person

      • Lars skriver:

        https://sv.wikipedia.org/wiki/Femfaktorteorin

        Vad jag förstår så har man inte lyckats med att identifiera personliga egenskaper mer än på den här nivån, där man tror sig ha hittat stöd. Själv är jag skeptisk av flera skäl. Dels hur man vaskat fram (ordlistor) de ”egenskaper” som man sedan kört faktoranalys på och dels hur man benämner faktorer och hur de lever sitt liv vid sidan av en förklarande individmodell.

        Jag tror du får gå till socialantropologin för att få kunskap om kulturer, som naturligtvis påverkar individens beteende, värderingar, förståelse och organisation av släkt, familj, klan, samhälle mm. Tom familjen, som vi ser som självklar, har olika organisation i olika samhällen.

        Gilla

      • JL skriver:

        Arv och miljö är väl nästan alltid i någon form av samspel?

        Mycket sällan en egenskap beror endast på ena variabeln.

        Trots detta borde man kunna forska på olika beteendens förekomster i olika grupper?

        Slutsatser kring procentandel arv, respektive miljö, kan man försöka sig på i ett senaste skede. Steg ett är väl att studera hur/vad, och försöka sig på att förklara varför senare?

        Min poäng är att inte det första steget inte tas då detta är minimerad mark.

        Gilla

      • JL skriver:

        Tack Anders, den var ny för mig.

        Avseende kognitiv förmåga har jag fel i att det är ”oplöjd mark”. Uppenbarligen mindre kontroversiellt att studera. Bell curve etc. Samma sak gäller ”medicinska icke politisk laddade skillnader”, vilket författaren till studien ovan nämner:

        ” Admixture analysis has been applied to many other traits, including diabetes [37,38,39], hypertension [40], adaptation to high altitudes [41], asthma [42], sleep depth [43], risk of prostate cancer [44,45,46,47], and uterine fibroids”

        Skulle vara mycket intressant att se liknande studier avseende ”PK-förbjudna teman”. T.ex. impulskontroll, empati, aggressivitet, asocialt beteende etc. Svårare att kvantifiera då det verkas saknas allmänt vedertagna mätmodeller/variabler (eller?).

        Kanske ÄR allt bara miljö som Jerzy mfl säger, eller så är min magkänsla något på spåret. Är det t.ex. miljön som gör att nästan alla svenska gruppvåldtäkter utförs av män med MENA-ursprung? Gissar på att det finns genetiska variabler i spel också.

        Gilla

  14. Richard IV skriver:

    ”Som Patrik Engellau skrev: Det här ämnet är verkligen oplöjd mark.”

    Oplöjd i msm, ja, och där lär den nog förbli oplöjd. Oplöjd bland fria människor som kan tänka själva; nej! För oss är det självklarheter.

    Gillad av 3 personer

  15. Richard IV skriver:

    ”vem upprörs moraliskt när regimer i Mellanöstern inte tar emot flyktingar från sina egna grannländer?”

    Jag upprörs över det eftersom det innebär att våra onda makthavare tar hit dem istället samtidigt som samma regimer i Mellanöstern betalar för moskéer och islamisering här. Min motfråga är; vem upprörs inte över detta?

    Gillad av 7 personer

    • Rikard skriver:

      Hej.

      Vill du göra samma personer rejält upprörda?

      Fråga om de anser att Sverige borde t emot flyktingar från etnisk rensning och krig. Fråga sedan varför de inte agiterar för att Sverige skall ta emot vita sydafrikaner och ukrainare.

      Ducka.

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, fd lärare

      Gillad av 1 person

  16. Kakdeg och kakformar så här i juletid skriver:

    Om man betraktar kultur som om själv satt på en molntapp och oberoende blickade ned – så kan kultur beskrivas i dessa termer;

    Kultur handlar om anpassning till miljöfaktorer och vissa givna omständigheter. Att leva i Arktis eller vid ekvatorn skiljer sig åt. Överallt finns olika ekologiska, vädermässigt och geografiskt särskiljande omständigheter. Till dessa anpassar sig människan. Hon skapar en viss kultur.

    Nu blir dessa anpassningens mekanismer inte bara formade av yttre faktorer. Utan även av inre, av henne själv givna och skapade – som bidrar till formbarhetens olika uttryck. Till dem hör hur människan tänker om livets olika skeenden och samband. Hur man mentalt även bemästrar det som är svårt att ta in. Som katastrofer, död, lidande och sjukdom. Och mer därtill. Så även religösa tankar letar sig in och vävs samman med en kultur. Riter kommer till. Och olika former av blidkande.

    Jämför man sedan olika kulturella regioner – så skiljer de sig åt. Det är inte underligare än att samma kakdeg kommer ut som olika kakor, beroende på kakformens utseende, ugnens temperatur och degens egenskaper. Vart gränser då går mellan miljö och arv handlar delvis då om en inert motsträvighet. Om formarnas och kakdegens relationer.

    Det som gör det mera komplext är att ingen kan sitta bortom sig själv på en molntapp och oberoende blicka ned. Vi är alla deltagare. Vi är alla kakor. Tillhör någon form av kultur. Bakade i en form. Vare sig vi vill det eller inte. Och ut kommer olikhet.

    Vad som är mer goda kakor brukar sammanfalla med de formar man själv är bakad inom. Var och en framhåller sitt eget ursprung och dess förträfflighet. Men det tillåts inte svensken göra. För han lever i en förvriden PK-kultur. En slags ny typ av kakdeg. Och för dem är alla övriga kakor bättre än svenska. För PK-isten styrs av kulturellt självförakt. Denna inställning anses som smakfull i fina kretsar. Man håller hellre på buset och än på Lamotte.

    Jag tror jag håller på att bli galen! Hur länge kan dessa tokerier få fortgå?
    När blir det tillåtet att kalla en spade för en spade? Och få äta egna kakor i fred?

    Gillad av 3 personer

  17. Lars skriver:

    Jag ser det bland DGS kommentarer, att allt vad de kallar socialism är en utopisk tro på lyckor riket. Jag brukar inte hålla med. Jag blev ju avvand med av en Chilensk revolutionär”. ”Socialism handlar om praktiska saker som förskolor, skolor, ekonomi osv” när jag började prata om sådant som rörde sig i tiden i Sverige som alienation mm. Jag minns inte riktigt, men det var något som hände med svensk vänster på 70tal och 80tal. Som att de återvände från en materialistisk syn på tillvaron till en idealistisk för att tala med Marx dvs man försökte slippa från att ekonomin har primat, att ideologi är en anpassning till de ekonomiska produktionsförhållandena i samhället.

    Tro, tror jag, får olika betydelse i en materialistisk eller en idealistisk syn på världen. I det senare ligger en tro att ord och tankar och ideer har primat och styr världen. Här ryms ideer om den kristna tron, det grekiska arvet, Hegels tro på alltmer ökad rationalitet, svenska kyrkans ideealism. Kanske som man säger ”längtan till himmelriket”? Enligt Palme var ju politik detsamma som att vilja! Enligt Bissmark det möjligas konst.

    Sett ur materialistisk synvinkel eller filosofiskt, statistiskt enligt Popper eller Keynes är nog tro snarare graden av tillförsikt i att något är sant! Vad kan vi veta? Falsifiera en temporär modell sa Popper. Vikta tillförlitligheten i individuella observationer typ i en domstol och bedöma sannolikheten för ett visst förlopp, sa Keynes?

    Jag ser kyrkans och religionens problem just i att de hävdar att något är sant, något de inte kan falsifiera eftersom religionen är byggd som en modell där man inte kan falsifiera utan att då bevisa. Dubbelbindning.

    Gillad av 2 personer

    • Lars skriver:

      Men ur min materialistiska/biologiska syn på människan så hamnar sosse adeln i kategorin härskande skikt! Som ett socialt system med gruppdynamik! Det gäller att spela spelet! Ta sig fram! Och tillslut infångas de unga idealisterna i en krass värld av organisatoriska djur och tappar möjligheten att stå utanför och de förnekar allt som strider mot deras bild av världen, av hur den fungerar, kan inte se att de egna ideerna inte håller utan att verkligheten håller på att göra sig påmind.

      Jag tror inte M skulle visa sig bättre på att hantera det, det är ju faktiskt dagens ledning i M som satt under Rheinfeldt i 8 år!

      Gillad av 2 personer

      • Lars skriver:

        Vad anden skulle vara för något har jag svårt förstå, vad är det för objekt i verkligheten man pekar på? Medvetande å andra sidan är ett mysterium. Vi vet att det finns men inte varför eller egentligen vad det består av eller hur det uppstår eller om det försvinner. Kanske det är vad man avser med anden.

        Ide historia är givetvis ett relevant studieobjekt liksom religionshistoria och när jag ser det som ide system som innefattar människor och mer eller mindre fast organisation för att utvecklas och vidmakthållas så är det uppenbart att dessa system står i relation till andra och påverkar t.ex. de ekonomiska producerande systemen och de omgivande politiskt och mediala systemen. Jag tror inte att det handlar om olika perspektiv som du tar upp utan mer om hur relationen ser ut och har sett ut och att fokus på det ena med uteslutande av det andra leder fel, men jag är definitivt böjd att tro att den materiella verkligheten är primär och att ide världen uppstår ur den materiella världens organisation t.ex. organisation i familjer, släkter klaner, samfund och religioner.

        Gillad av 2 personer

      • Anna Lindén skriver:

        Vad anden är enligt kristen tro är mycket svårt att förklara, Lars, eftersom vi per definition inte rör oss på ett jordiskt eller världsligt plan här. Mitt eget sökande har lett mig till övertygelsen att den traditionella kristna tron är sann och det litar jag på. Jag har också personliga religiösa erfarenheter som bekräftar det för mig, men dem kan jag inte överföra till någon annan. Jesus säger att den som söker skall finna, så tror jag att det är. Dock skulle det innebära ett grundskott mot min egen och alla ärliga traditionella kristnas tro om någon arkeolog skulle finna kvarlevorna av Jesu döda kropp på jorden.

        Gilla

      • Anna Lindén skriver:

        En fördel med att ha en traditionell kristen tro är att man inte behöver göra politiken till kvasireligion för att tillfredsställa sitt andliga behov (om man nu har ett sådant, vilket många människor tycks ha). Man kan helt lugnt tillåta sig att ha en mycket pragmatisk syn på politik.

        Gilla

      • olle reimers skriver:

        Den verkliga skillnaden består i det kollektivistiska respektive individualistiska synsättet, som utgångspunkt för det mänksliga strävandet.

        Det förra leder obönhörligt till förtryck, förr eller senare.

        Det senare leder till möjligheter, även om vägen kan synas mer gropig.

        Gilla

      • Lars skriver:

        @Anna Linden. Tack för samtalet. Mycket trevligt. Lite tankeväckande. Jag skrev något svar till Sixten, som inte publicerats (lite långt kanske) men kom att tänka på att jag lade in en passus om religion, som inte var riktat till dig, men som du kanske skulle uppfatta som kränkande. Det var inte menat så utan jag glömde vår diskussion för stunden och ändå inte. Jag var mer ute efter det jag skrev i början om vad vi kan veta om något, vare sig det är socialism eller nyliberalism och dess inflytande på världen eller vad vi kan veta om världen.

        ”Tro, tror jag, får olika betydelse i en materialistisk eller en idealistisk syn på världen.”

        I grund och botten är jag inte så negativ till kyrkan, men har svårt för hur de behandlar vad man kan veta och förstå och sitt förhållande till samhället och jag är definitivt negativ till Islams läror och praktik.

        Gillad av 2 personer

    • Anna Lindén skriver:

      Svar till Lars: Ur historievetenskaplig synvinkel är både historieidealism och historiematerialism motiverade. Det är två infallsvinklar som kompletterar varandra. Naturligtvis handlar historisk utveckling till viss del om idéspridning, även om idéerna inte flyger fritt. Det är dock något annat än den naiva tron att allt är möjligt, politik handlar bara om viljans triumf och liknande vanföreställningar.

      Gilla

    • Anna Lindén skriver:

      Svar till Lars (forts):
      Själv betraktar jag som bekännande kristen historien ur tre aspekter, motsvarande kristendomens indelning av människan i kropp, själ och ande. Historiematerialismen motsvarar kropp, historieidealismen själ och den teologiska historiesynen, historien som Guds frälsningsplan för världen, motsvarar ande. Kropp och själ delar vi med djuren, de är produkter av evolutionen. Anden är något annat, som vi varken kan bevisa eller motbevisa på vetenskaplig väg. För den som inte är bekännande kristen är det bara att skala bort den teologiska historiesynen och den andliga aspekten av människan. I övrigt kan man behålla schemat, om man vill. Då blir det tvåfaldigt istället för trefaldigt.

      Gilla

      • Anna Lindén skriver:

        Den teologiska historiesynen ersätter alltså inte den vetenskapliga synen på historien och evolutionen, utan innebär ytterligare en dimension. Ingen traditionellt kristen skulle hävda att människan och historien bara var andliga företeelser. Tvärtom utmärks traditionell kyrkokristendom av att ha en realistisk och erfarenhetsbaserad syn på människan som själslig och kroppslig varelse. Tvåtusen år av själavårdande samtal är en rikhaltig empirisk källa att ösa ur. Problemet med en stor del av våra dagars kristendom är att man förlorat kontakten med den egna historien och blivit utopistisk, vilket alltså traditionell kyrkokristendom inte är. Jag ser det som ett främmande inflytande från utopisk vänster i vid bemärkelse.

        Gillad av 1 person

    • Sixten Johansson skriver:

      Ja, hela PK-paketet är produkter av en extremidealistisk syn på världen + egenintressen, ofta av parasitär typ. Självklart finns kulturmarxistiska idéer och socialdemokratins långvariga maktutövning med som tunga bitar i paketet, men alltihop har blandats och legerats med massor av andra strömningar och verkande mekanismer sedan andra världskriget: biologiska, psykologiska, sociologiska, ekonomiska, medierelaterade, elitära, maktpolitiska, osv.

      Det har uppstått en ny härskarklass, vars relation till den ekonomiska och övriga materiella basen präglas av inkompetens, utopism och förljugenhet samt statens och byråkratins parasitära expansion på bekostnad av nationens och folkflertalets intressen. Dagens mobbkollektivistiska infantilism och nationella självdestruktivitet har sannolikt sin grund i att flera slag av initial förljugenhet har fått växa fullständigt ohämmat i det fördolda och förblivit tabuerade åtminstone sedan 50-talet.

      Gilla

      • Lars skriver:

        Jo, men jag tror det gäller högern också. Det idealistiska tänkandet går igen i post-modernism (socialkonstruktivism) allt vi tror oss veta är sociala konstruktioner. men även om kunskapen bildas socialt så behöver det ju inte vara en konstruktion i annan mening än att det är en teori som kan falsifieras? Jag vågar påstå att religionen är exempel på sociala konstruktioner som inte kan falsifieras då man använder begrepp om företeelser man inte kan påvisa t.ex. själavandring eller nirvana/utslocknande.

        Jag frågade en psykiatriker en gång:
        -: Religiösa upplevelser, är det inte psykos?
        -: Visst är det, svarade han.

        Om vi tittar på högern så finns ju iden om frihet som det högsta värdet och att det kräver att var människa tar sina egna beslut, att marknader ska sköta sig själva och inte regleras,, frihet för kapital, varor/tjänster och människor att utan hinder passera landgränser, frihet för individen att välja sin egen nivå av försäkringsskydd, sociala skyddsnät ger ofrihet mm. Staten ska vara så liten som möjligt. Propagandan är enklare, skatten är för hög, skatter är stöld. Det kallas nyliberalism (har funnits som strömning under andra namn under hela industrialismen, men dominerande i väst sedan 40 år (tvingas på u-länder via IMF, men Kina har inte gått den vägen).

        Är inte detta idealistiskt tänkande på samma sätt? Finns det en historiskt grund för att tro att det fungerar? Har vi haft hög tillväxt i väst de senaste 40 åren? Har inkomstklyftorna minskat? Har Afrika blivit rikare? Hade vi en finanskris 2008? Har vi en klimatkris?

        I grunden innebär det att man inte accepterar någon skillnad mellan individbeslut och beslut på systemnivå. Problemet är delvis vad ekonomer benämner ”fallacy of composition” dvs det som är rationellt för en individ får en annan effekt när många individer gör samma sak, men också en skillnad i hur man betraktar system, som summan av individers beteende eller som entiteter med egenskaper som inte sammanfaller med individers.

        Gillad av 1 person

      • Sixten Johansson skriver:

        Lars (19:45), jag instämmer om högerns idealistiska tänkande, som i grunden är historielöst, självbedrägligt atomistiskt och hyperegoistiskt och därmed samhällsupplösande. Ekonomismen, konsumismen, kommersialismen, materialismen, reklamens värld, illusionen om den sig själv skapande och självtillräckliga individualistiska, kosmopolitiska människan. I dagens både akuta och kroniska samhällssituation har den sidan knappast uppmärksammats på DGS, men någon gång behöver den dryftas.

        Jag håller också med om att man måste uppmärksamma skillnaderna mellan individnivån och de hierarkiskt (och helst meritokratiskt) bestämda systemnivåerna. Medias emotionalisering och inbyggda brist på sinne för proportioner och konsekvenser bidrar kraftigt till den kollektiva infantiliseringen och förrycktheten, som underminerar beslutsstrukturerna.

        Mycket intressant är också påpekandet att system är mer än summan av individers beteende och får nya egenskaper. Vi kan diskutera vidare vid något senare tillfälle, men jag har också tänkt att dagens ismer och kollektivistiska idéer kanske bör liknas vid organismliknande memkomplex, som kollektivt laddas känslomässigt och hålls samman av nätstrukturer baserade på individernas konsensusförstärkta självbild och egenintressen. För både idéer och individer gäller uppenbarligen ofta att 1 + 1 + 1 + 1 = 5 och att femman bildar ett skal som håller ihop den.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Det sista stycket är intressant och jag tror (min enkla teori) att det fungerar så att vi människor har och bygger en identitet i relation med andra; familjen, grupper, system (även ide skapande och bevarande som skola, religion. vetenskap, politiska ideologier). Identiteten ger oss ett skydd och handlingsberedskap och hanterings förmåga byggt på social motivation, kognitiv förståelse, emotionell balans. Det skapas strategier som avser förhållningssätt till andra och avser olika form av interaktion och skapas i den kognitiva processen med feedback på vårt agerande. Det ger någon form av copying mekanism för att t.ex. hantera stress (påfrestningar). Grunden bygger vi från barnsben och sedan hela livet.

        Interaktionstyper tror jag man kan indela i intersubjektiva, interpersonella och rollrelaterande och roller tror jag är centralt för vad du pekar på, vilka olika roller man intar i olika sammanhang och det handlar ju inte om att spela en roll utan det är naturligt. Roller tror jag avgränsar oss både kring vilken information vi ger och vilken vi tar emot. Rollen ger en styrkeposition, ganska mycket av eget revir och sannolikt väljer vi att ta in information som stärker oss i rollen och avvisa annan. Primärt drivs nog rollen av självhävdande, vi är någon, åtminstone i vissa sammanhang. Det ger oss stabilitet. Vi är troligen mer öppna, kan släppa rollen och öppna för mer av interpersonell diskussion eller söka gemensam förståelse intersubjektivt om vi är trygga i de roller som dominerar situationen
        t.ex en trygg skollärare, en trygg förälder, en trygg företagsledare.

        Relaterar vi och skapar en rollrelation gentemot system i Sverige, media, politik, skola, vård och omsorg, företag mm så rubbas ju tillförsikten om det inte fungerar, det självklara i vilka rollrelationer vi har i livet gentemot andra och Identiteten tar stryk om.

        Jag tänker att det kan förklara psykologin bakom din observation om ”koncensusförstärkta självbild och egenintresse”. De senaste årtiondenas vurm för ”identitetspolitik” pekar, tänker jag, på bristande grundtrygghet och identitet, det har blivit oerhört viktigt att kunna identifiera sig med någon ”ism” eller prylar kopplade till status mm Det är ju också mycket märkbart hur människor biter sig fast i en teori om hur världen fungerar, oftast någonstans kring fyrtio års åldern och hur svårt det är att bryta det eller bryta sig loss. Det skapar osäkerhet att försöka.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Min lilla modell ger ju också, tycker jag, en bild av varför det är så svårt att byta kultur permanent, särskilt om man inte har västerländsk orienterad akademisk utbildning, som ger någon slags gemensam kultur och roll och ger jobb i den nya miljön, av varför man försöker bevara den värld man kom ifrån, varför det blir splittrat för andra generationen, varför den svenska urbaniseringen och flytten från ursprunget skapade splittring och varför man söker sig till ursprungstrakterna som pensionär. Likaså varför den som varit utomland länge reagerar så starkt på förändringen vid återkomst eller varför svensken reagerar på förändringen i landet. Det är inte enbart ekonomi, brottslighet, brist på kulturell gemenskap eller våra infantila media och politiker som väcker olust i sig utan vår identitet som del av en gemenskap tar stryk. Nationalism, ett land ett folk, bygger på en gemensam identitet tänker jag.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Jag frågade min amerikanska vän (som varit här 20 år) hur man ska förstå USA?’

        -: Det kan man inte, sa han. Man måste vara född där.
        -: Hur är det med den amerikanska drömmen, frågade jag?
        -: Den finns inte längre, den är död, svarade han.

        Gilla

    • Anna Lindén skriver:

      Det går dock att falsifiera den kristna tron, Lars. Eftersom traditionell kristen tro förutsätter Kristi kroppsliga uppståndelse skulle kristendomen falla ihop som ett korthus om någon fann de jordiska kvarlevorna av Kristi kropp.

      Gilla

      • Lars skriver:

        Då skulle prelaterna nog hävda att Jesus lämnat sin fysiska kropp kvar! Jag har mer problem med Gud som skapare och begreppet Gud, vad pekar man på? Kan man falsifiera det påståendet? Skolastiker grubblade ju i århundraden på att bevisa Guds existens och på att förklara hur en allsmäktig Gud kunde acceptera ondska. Och skapare? vad menar man med skapa? och med själ?

        Jag tror människor i årtusenden funderat över skillnaden mellan materia och medvetande på skillnaden mellan död och liv, dröm, sömn och vakenhet, kausalsamband mellan liv och död och skapat olika religioner, olika former av förklaringar. Jag tror det går igen i sådant som Hinduism, Buddhism, Zen, Islam, Kristendom, Judendom, Afrikanska religioner, Latinamerikanska och Nordamerikanska.

        Religionsutövning har ju en väldigt stark social prägel och har fyllt sociala behov och tom uppstått ur sociala behov. Grupper behöver gemensamma övertygelser för att hålla samman.

        Gillad av 3 personer

      • Anna Lindén skriver:

        Fast det kan prelaterna inte hävda om de vill hålla fast vid kyrkans tro, eftersom kyrkan i alla tider har hävdat att Jesus uppstått kroppsligen, Lars. Jesu kroppsliga uppståndelse är en grundbult i kristen tro.

        Gilla

      • Anna Lindén skriver:

        Om du skall falsifiera kristendomen vetenskapligt måste det ha med den historiske personen Jesus att göra, eftersom endast han tillhör den fysiska verkligheten. Att Gud finns och har skapat världen går varken att bevisa eller motbevisa på vetenskaplig väg, eftersom Gud per definition inte är en del av skapelsen/världen/universum.

        Gilla

      • Anna Lindén skriver:

        Religionen fyller utan tvekan ett socialt behov av tillhörighet, men det betyder inte att den med nödvändighet måste reduceras till detta. Människan är en komplicerad varelse. Olika företeelser uppfyller ofta många olika mänskliga behov på en och samma gång.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Då hamnar vi väl i frågan om människor skapade Gud eller tvärtom? Om Jesus var en historisk person så predikade han att Gud finns och om Gud inte finns, vad var det då han menade? Att Jesus upptogs i himlen kroppsligt ska visa att Gud finns och kunde förbigå vad vi vet om död och liv. Jesu gärningar var liknande.

        Hur vet vi det då? Pga en berättelse. Tror vi på alla berättelser? Kan man inte bygga kyrkor på berättelser? Tror vi på en berättelse pga väldigt många har gjort det? Och gör det? Är det inte ett fenomen att människor under 2000 år har trott på en berättelse? Beviset idag är att många människor under lång tid har trott på berättelsen utan att på något sätt ha möjlighet att bekräfta den eller falsifiera den. Begreppet tro har en specifik betydelse, att tro på att något är sant trots att ingen kan verifiera det. Onekligen en stark berättelse som måste ha tilltalat många människor.

        Gillad av 1 person

      • Anna Lindén skriver:

        Ja, man kan bygga kyrkor på berättelser och berättelser kan vara både sanna och falska. Själv tror jag att de flesta gamla berättelser innehåller sanningar om livet och människan, annars hade de inte överlevt genom århundradena, men att endast kristna berättelsen är sann i absolut bemärkelse. Med det vill jag dock inte säga att jag tror att berättelsen om Adam och Eva är historisk sann. Det är den inte ämnad att vara. Kyrkofäderna i fornkyrkan var anhängare av sin tids vetenskap och jag är anhängare av vår tids. För kristen tro och vetenskap kan mycket väl förenas, så länge var och en av dem håller sig inom sitt område.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Gud är alltså ett abstrakt begrepp för någon eller något som skapat världen som man har definierat så. Behöver man det?

        Gilla

      • Anna Lindén skriver:

        Abstrakta begrepp brukar man komma fram till på förnuftsmässig väg genom generalisering. Så brukar man snarare gå tillväga inom filosofin än inom religionen. Gud är den oskapade skaparen. Den som ligger bakom att någonting finns överhuvudtaget. Om man behöver Gud får var och en fråga sig själv. Det är en personlig fråga.

        Gilla

  18. sjörövarättling skriver:

    Problemet ligger ju i den stora makt vi gett staten, för vi kommer aldrig att ha samma åsikter och visioner, så måste begränsa statens makt att kunna påföra oss problem. Så om någon batikhäxa för egna pengar gifter sig med en afghan efter att ha rest dit så är det en sak, om staten massimporterar dessa för egen politisk vinning för våra pengar så är det ett övergrepp och ett förräderi. Statens makt måste efter återvandringen minskas och endast fylla basfunktionerna. Välfärdsstaten är en omöjlighet, det kommer alltid att dyka upp någon parasit som kommer att rigga systemet. I USA försöker Demokraterna precis på samma sätt som vänstern i Sverige att använda massinvandring för röstköp och man försöker kullkasta konstitutionen för samma ändamål. Innan Trump så var Republikanerna skyldiga, precis som Moderaterna, till arbetskraftsimport. Ingen stat skall ha makten att importera folk, det leder alltid till missbruk. Om Löfven och Reinfeldt däremot adopterat ett par afghaner var så hade det varit med skin-in-the-game, låt gå för det. Jag gissar att få kommit på detta vis.

    Gillad av 4 personer

    • Richard IV skriver:

      Precis! Och här kanske det t.o.m. finns användnings för Bo Svenssons ekonomiska garant. Annars riskerar vi att batikhäxor importerar afghaner genom att gifta sig med dem och sedan skilja sig.

      Det är givetvis ett mindre problem än massimport av staten m.h.a. våra pengar men jag ville ge Bo lite cred och försöka förstå hans förslag…

      Gillad av 1 person

      • skriver:

        Jo, ett bra förslag. Men som det nu är så kan batikhäxorna bara byta efter behag, tillgången är obegränsad och det är vi som betalar.

        Gilla

      • Richard IV skriver:

        Ja, precis, massimporten av afghaner, araber, somalier mm som sker på vår bekostnad är det stora problemet.

        Men jag tror jag insåg problemet med Bos förslag; förutom att han är dålig på att kommunicera dem så verkar de vara helt irrelevanta innan vi har ordning i landet igen. Vem fan bryr sig tex om ekonomisk garant när det handlar om att akut slänga ut den ofantliga mängd människor som inte har här att göra?

        Gillad av 3 personer

      • cmmk10 skriver:

        Vi som har gift oss med en utländsk medborgare vet att det är en dyr, besvärlig och långdragen process.

        Det verkar vara betydligt snabbare och billigare för den som är här som ”flykting” att få hit sina anhöriga, så skattebetalarnas bekostnad dessutom. Bitterheten är ofta rätt stor inom gruppen ”pursvenskar som gift sig med utlänningar”.

        Gilla

  19. sjörövarättling skriver:

    För övrigt ser jag krönikan son självklar, utom i att detta skulle vara oplöjd mark. Jag deducerade detta från att läsa Kalle Anka som 7-åring. Det mest intressanta för mig i detta det är att Sörman och Patrik verkligen verkar tycka att det är oplöjd mark

    Gillad av 5 personer

    • Richard IV skriver:

      ”Sörman och Patrik verkligen verkar tycka att det är oplöjd mark”

      Ja, det är märkligt för de verkar ju vara självständiga tänkande människor. De kanske haft fullt upp med andra projekt och därför inte tänkt på frågeställningen förrän nu? För det är, som du skriver, t.o.m. möjligt för ett barn att inse detta.

      Gillad av 4 personer

  20. Lars skriver:

    Det artikelförfattaren berör är skillnaden mellan att se på samhället ur systemsynpunkt eller på individuell nivå. Vad som händer på systemnivå kan inte föras ned eller tvärtom härledas från individuell nivå. Vad som statistiskt gäller för en population gäller inte för en individ. Vi lever i en nyliberal värld sedan 1980-talet, nyliberala ekonomiska ideer tränger igenom i alla partier och i samhället som helhet. Den mest framträdande ideologin, som bl.a. ligger bakom Euro-systemet, privatiseringar, ekonomernas tro att Macro ekonomi ska kunna härledas från individers optimering av sin egennytta förs vidare bl.a. i forma av iden att människor alltid drivs av sitt egenintresse, sitt vinstbegär eller att politiker alltid röstmaximerar som Public Choice skolan framför. De flesta har ingen uppfattning, ingen insikt i att nyliberalismen är förhärskande ideologi sedan 40 år, de vet inte vad som ryms där. Med Patrik kanske man kan tala om falskt medvetande?

    Gillad av 4 personer

    • Lars skriver:

      Det här med statistik t.ex. olika frågepaket man ska värdera och välja efter som partisympatier eller skolresultat eller liknande. Vad man får fram är en fördelning av svar inom en population, men hur individens tankar och funderingar bildar för slags individuell helhet eller hur individen fördelat sina svar kommer man inte år.

      Gilla

  21. Christer L skriver:

    Alla är rasister. Alla vill ibland döda andra människor. Alla skulle svika sina ideal om de fick tillräckligt bra betalt. Detta är vår natur, som i kulturen kommer i skuggan. Jung talade om Skuggan. Om vi förnekar den blir vi helt enkelt svaga, ty den hör till vår natur. Om vi bejakar den blir vi asociala, kriminella och farliga. Genom att förneka vår kollektiva Skugga i förhållande till andra folk, eller vår personliga Skugga i förhållande till individer, projicerar vi, det vill säga ser den egna Skuggan i den andre. Detta innebär inte sällan i en högkultur att vi ser främlingar starka och farliga och ser oss själva goda men veka. Men så vänder det, och vi blir aktivt rasistiska, föraktande. Men då kommer det för oss att vi måste vara goda mot de stackarna och hjälpa dem: refugee, wellcome! Och så där håller det på. – Människa, känn dig själv! var det någon som sa.

    Gillad av 3 personer

  22. Jari Norvanto skriver:

    ”Varför ser länder och kulturer så olika ut om vi alla är så lika?”

    Ingen aning, men kan tänka mig en kombo av otur vs bonnröta, struktuuurer och ojämlikt fördelat flogiston. Play with this.

    Gilla

  23. Göran Holmström skriver:

    Oplöjd mark! Tja jag håller absolut inte med.
    Människor och hundar är som bekant flockvarelser, i samspelet mellan både människor och hundar är tilliten det viktigaste limmet, som binder oss samman!
    Visst kan man Freudisera eller jungianismera allt i sökandet på förklaringsmodeller eller det halmstrået som rockar ens båt.
    Jag har tyvärr inte den tilliten som dom flesta av er har, alternativ Göran tillbringade nio månader med ett lik i skötet, efter födelsen så vart det inte värst bättre att tillbringa femtiofem år med en människa vars psykiska ohälsa överskuggar precis allt.
    Det kan påverka ens verklighetsbild lite grand, framför allt så att behålla ett någorlunda normalt sinne, så isolerade jag mig.
    Enduro, kampsport, jogging, alkohol, läsa och hårt arbete alla dessa former har varit säkerhetsventiler för att hitta någon form av balans.
    Nej att fackindela världen och dess medborgare ser jag som en grov förenklingsmodell, på sin höjd!
    För att plöja oplöjd mark, krävs blod svett och tårar, dom upplever man inte i trygghet vid tangentbordet!

    Gilla

  24. Hovs_klipphällar skriver:

    Människor är olika i hög grad, detta förnekas däremot officiellt. Både på individuell nivå och på populationsnivå är personer högst olika.
    Har varit inne på detta tidigare.

    Problemet idag är att det halsstarriga förnekandet av olikheter blivit en del av en vänsterextrem och västfientlig rörelse, en sekt, som lyckat ta makten i Sverige.

    Sekten förnekar självklara saker, som att det faktiskt skulle ha betydelse om landet befolkades av etniska svenskar eller av migranter från Somalia. Eller som sagts av Mona Sahlin ”inget problem om svenskarna dör ut!”

    På den idiotnivån blir det när sektens politruker ska dra sina lögner.

    För oss ännu levande svenskar har det däremot helt avgörande betydelse om vi lever bland andra svenskar, eller om våra grannar plötsligt utgörs av somalier eller liknande MENA-folk!

    Joakim Lamotte är en av de få som har kurage nog att stå upp för svenska värderingar mot en fientlig övermakt.
    För egen del får jag nöja mig med att rösta med fötterna, som man säger.

    Gillad av 4 personer

  25. lookslikeanangel skriver:

    Jo, men det är väl klart att individer, män/kvinnor,
    kulturer skiljer en del.

    Men av vilken anledning kan man inte våga närma sig
    och hantera det?

    Jäkligt opraktiskt!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.