OPINION Den 1 december vill Dagens Nyheter ge sådana som jag, som tidningens miljöreportrar kallar ”klimatförnekare”, en känga (här och här). Forskningen visar, menar tidningen, på ”en stark samvariation mellan manligt kön, konservativa värderingar, främlingsfientlighet och klimatförnekelse”. Enligt en miljöreporters erfarenhet har ingenjörer särskilt svårt att ta till sig klimathotets allvar: ”Det verkar extra svårt just för ingenjörer i den generation som fick uppleva den rekordsnabba tillväxten under 1900-talets andra hälft”. Det är tydligen likadant i Norge, säger tidningen, ty ”63 procent av de konservativa männen” i grannlandet har samma uppfattning som vi svenska ”klimatförnekare”.  

Det som ingett oss klimatförnekare – om jag tillåts räkna mig till denna bemärkta krets trots att jag inte är ingenjör – våra uppfattningar och förmår oss att driva våra ”klimatmyter” är ”fåfänga, oljepengar och troll”. Fåfängan kommer sig av att vi vill ”vara i rampljuset”. Men det finns ”mer krassa orsaker” nämligen de ”enorma belopp” som ”oljeindustrin och dess intressenter pumpar in” för att ”förvirra människor”.

Själv får jag inte en spänn av oljeindustrin så jag får väl räknas som en så kallad nyttig idiot som jobbar gratis för industrins intressen. I varje fall, får jag lära mig, styrs sådana som jag – kanske majoriteten av erfarna, konservativa män – av trollkampanjer som ”leds från många håll i världen, Saudiarabien, USA, Ryssland…”. (Mycket olycksbådande med de tre avslutande punkterna. Vilka ytterligare brunråttor är det som miljöreportern inte vill peka ut?)

Vidare åtar sig Dagens Nyheter att över ett uppslag ge vetenskapens svar på sådana ”myter om klimatet” som klimatförnekarna, påhejade av oljeindustrin och Putin, försöker sprida. De flesta av tidningens motargument är alltför oprecisa eller tendentiösa för att förhålla sig till. Jag tar ett stycke ur texten:

Att extrema väderhändelser blir värre och vanligare är en av de tydligaste konsekvenserna av att klimatet blir varmare. Under hela historien har mänskligheten drabbats av värmeböljor, översvämningar, torka, orkaner och svåra skyfall [min avkursivering; PEs anmärkning]. Men när jordens medeltemperatur stiger ökar risken för att de ska inträffa. Enligt senaste IPCC-rapporten har våra utsläpp lett till fler och värre dagar med extrema temperaturer sedan mitten av 1950-talet, och mer än fördubblat risken för värmeböljor på vissa håll. Sedan 1970-talet har utsläppen värmt upp ytvattnet i världshaven, vilket leder till värre orkaner med mer nederbörd. 

Arbetet börjar.

Att det troligen blir mer värmeböljor när temperaturen stiger verkar så naturligt att jag inte besvärat mig med att undersöka fakta.

Hur det varit med översvämningar verkar oklart. IPCCs senaste rapport tycks vackla. Det finns många slags översvämningar, till exempel kustöversvämningar och flodöversvämningar. Rapporten är, vad jag kunnat hitta, bara specifik när det gäller flodöversvämningar som ”sannolikt inte påverkats av människoskapade klimatförändringar” (sid 53).

Royal Meteorological Society har undersökt torkans utveckling under tre perioder, 1951 – 1970, 1971- 1990 samt 1991 – 2010 och drar följande vacklande slutsatser:

Globalt kan vi dokumentera en liten ökning av vissa slags torka, särskilt under de senaste årtiondena även om 1950-talet drabbades av de allvarligaste och mest långvariga torktillfällena. Om vi ser till de olika kontinenterna visar det sig att västra hemisfären och Ryssland uppvisar en avsevärd minskning av torkan medan Medelhavsregionen, Centralafrika, Amazonasområdet, Nordöstra Kina och södra Australien fått tydliga ökningar. Torkans djup och utsträckning i tiden tycks öka snabbare än dess periodicitet i Afrika och Östasien.

När det gäller orkaner är kunskapsläget klarare, särskilt när det gäller orkaner över Atlanten. Det statliga amerikanska klimatorganet NOAA  rapporterar följande:

Sammanfattningsvis stöder varken våra modellprojektioner för det tjugoförsta århundrandet eller vår analys av tendenserna vad gäller atlantiska orkaner och tropiska stormar föreställningen att drivhusgasskapad uppvärmning leder till stora ökningar av tropiska stormar eller antalet orkaner över Atlanten.

Återstår svåra skyfall att undersöka. Svenska SMHI rapporterar om förhållandena i Sverige:

Under perioden 1996 – 2017 finns inga tydliga tidsmässiga tendenser vad gäller skyfallens storlek och frekvens i de olika regionerna, utan dessa ligger överlag på en konstant nivå. Inte heller extrem dygnsnederbörd sedan 1900 uppvisar några tydliga tendenser på regional nivå. På nationell nivå indikeras en svag ökning av dels landets högsta årliga nederbörd sedan 1881, dels förekomsten av stora, utbredda 2-dygnsregn sedan 1961.

Så var det med det. Om en amatör som jag på några timmar med hjälp av herr Google i stort sett kan kullkasta ett stickprov av det som Dagens Nyheter hävdar att vetenskapen säger finns det en intressant möjlighet – förutom risken att jag slarvar eller att tidningen vilseleder – nämligen att det kanske inte finns någon enhetlig vetenskaplig sanning i de här svåra frågorna utan i stället ett stort antal delvis motsägelsefulla uppfattningar som framförs av olika forskningsinstanser.