Patrik Engellau: En holländsk koloni

Patrik Engellau

Nyligen hittade jag en bok med titeln Max Havelaar i min bokhylla. Boken var skriven av en författare som jag aldrig hört talas om. Han hette Eduard Douwes Dekker och visade sig vara en av Hollands mest hyllade skribenter tillika tjänsteman i det holländska imperiet med stationering i Nederländska Indien, numera Indonesien.

Herr Google sa att Douwes Dekker var mycket kritisk till det holländska kolonialväldet och hade skapat en skandal med boken jag höll i handen – nytryck från 1979 ska erkännas – vilket hade lett till stor omvälvning av Hollands koloniala system. Jaha, tänkte jag, således en ny uppgörelse med den vite mannens synder i främmande land, och började läsa.

Jag ska inte rekommendera dig att ta efter för boken är trögläst och osammanhängande och borde ha behandlats av en särskilt brutal redaktör. Hur Douwes Dekker kan hållas för en säker stilist överstiger mitt förstånd. Men jag höll ut i alla fall eftersom den historia som berättades var precis tvärtom mot vad jag förväntat mig.

Max Havelaar är en ung kolonialtjänsteman med idealistisk läggning i staden Padang på Sumatra. Han har tagit ederna han svurit och löftena han avlagt vid sin tjänstetillsättning på allvar. Ett av de viktigaste löftena är att västerländsk civilisation ska införas och folkens levnadsvillkor förbättras. Förtryck, stöld och utsugning ska därför beivras och ansvariga bestraffas.

Nu visar det sig att befolkningen sedan urminnes tid ägnat sig åt att förslava och plåga varandra inom ramen för ett strikt hierarkiskt system där varje nivå sög ut de underställda nivåerna exempelvis genom att stjäla deras bufflar och tvinga dem att arbeta gratis på den mer högrankades risfält.

Det märkvärdiga är därför att utsatta fattiga människor som får sin enda buffel stulen av hövdingen på natten i hemlighet smyger till Max Havelaar för att tjalla. De litar nämligen på att Havelaar till de fattigas beskydd ska underlåta att nämna deras namn när han tar itu med hövdingen:

Det var rörande hur de fattiga människorna litade på Havelaars ridderlighet, på att han inte skulle kalla dem till att upprepa öppet nästa dag vad de hade sagt på hans rum. Det skulle ju ha inneburit misshandel för dem alla och döden för många. Havelaar antecknade vad de sa, och sedan uppmanade han dem att återvända till sin by. Han lovade att rättvisa skulle skipas bara de inte revolterade och inte utvandrade som många tänkte göra.

Men hur kunde detta uppfattas som en svidande uppgörelse med den holländska kolonialismen? Den tycktes ju bära den vite mannens börda med heder. Men så var det inte. Max Havelaar var en enskild tjänsteman och idealist. Det normala var att de europeiska herrarna lät hövdingarna hållas och fortsätta sitt maktmissbruk mot de lägre klasserna. En vanlig kolonialtjänsteman skulle ha gått till hövdingen med anklagelsen om buffelstöld varpå hövdingen kränkt skulle ha nekat till handlingen. Då skulle den klagande bonden ha kallats fram. Krälande i stoftet för hövdingen skulle denne ha tagit tillbaka hela anklagelsen och fått kolonialtjänstemannen att känna sig som en idiot. Därefter skulle tjallaren ha bestraffats för falsk angivelse. På det viset stoppades rättvisans gång vilket var det mest bekväma för de europeiska herrarna.

[Kolonialtjänstemannen] visste nog hur det kom sig att folk drog in sina klagomål. Men det gav honom tillfälle att låta hövdingen sitta kvar i heder och ära på sin ämbetsstol, och han själv besparades den tråkiga uppgiften att besvära regeringen [i huvudstaden Batavia, nuvarande Jakarta] med ledsamma besked. De samvetslösa kverulanterna straffades med spö, hövdingen hade triumferat och kolonialtjänstemannen återvände till huvudorten i det angenäma medvetandet att han hade ”ordnat” saken riktigt smidigt igen.

Douwes Dekkers anklagelse mot kolonialväldet var alltså inte att det misshandlade och exploaterade Indonesiens folk utan att det underlät att utöva sin civiliserande och fostrande gärning.

I själva verket handlade Hollands koloniala äventyr i Sydostasien om ett pactum turpe mellan européerna och de lokala härskarna. Holländarna fick kaffe, te, kryddor och andra bra asiatiska saker, hövdingarna fick provision mot att de höll ordning på folket och folket fick göra arbetet. Folkets situation var bedrövlig, vittnar Douwes Dekker, men om kolonialismen gjort den sämre eller bättre framgår inte.

29 reaktioner på ”Patrik Engellau: En holländsk koloni

  1. Bo Svensson skriver:

    Hur borde de gjort istället, frågar man sig. – Etablerat grundskatter! – Markanvändningsavgifter på nivåer ägnade att anpassa efterfrågan till tillgången men med en husbehovsodlingslott som grundavdrag för varje vuxen.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Alltså för att försäkra sig om att odlingsresurserna togs väl tillvara, så att man kunde förse sig med de eftertraktade produkterna. – Med bevarad rättsordning.

      Fortfarande är det så, att odling av exportprodukter trumfar odlares traditionella rättigheter till jord och vatten om några makthavare kan tjäna på att sälja ut resurser som inte är deras. – Till Kina eller till kapitalstarka globala aktörer.

      Gilla

    • Chriser L skriver:

      Märk väl att holländarna inte kuvade hövding-väldet, de anslöt till detta. Samma sak gjorde romarna i det senare skedet, vilket ledde dit det ledde.

      Gilla

  2. A skriver:

    Ok P.E, denne Dekkers trodde alltså på det ovanifrån frambringade floskelnarrativet. Motorn för den tiden? Det gick så läge det gick.. I vår tid har vi andra lögnnarrativ, i praktiken omvänd kolonoialism, som det går lika jävla prima att kapitalisera på. Maktetablissemang som badar i framgång på andras olycka, vad är nytt? Va fan ska vi gå med på detta för??

    Mvh A

    Gillad av 5 personer

  3. Fredrik Östman skriver:

    Den stora skadan på organiska samhällen är uppfattningen att det är en god sak att godtyckligt kräva att vissa västerländska principer skall åtföljas. Vanligtvis var det avsaknaden av horisontella opersonliga utbytessituationer som störde. Samma tendens som nu är på väg att störta hela vår civilisation.

    Gilla

  4. Aurora skriver:

    Om Douwe Dekkers historia om Haavrlar var annan än du förväntat vet jag inte vad du förväntat. Det beskrivna administrativa upplägget är väl precis det man kan läsa om i all beskrivning av kolonialhistoria.

    Gilla

  5. Dnam eksnad skriver:

    Jag gillar verkligen skildringar av kolonialtiden, från den tid när det fanns saker att upptäcka. Google har ju nästan tagit död på detta, man vet hur kafé-innehavaren ser ut på Sumatra innan man ens kommer dit. Det enda som finns att upptäcka idag det är hur dumma människor är och hur lite de förstår. Jag fick tillfälle att testa lite middagsdiskussion bland vänner igår, tidigare för bara något år sedan så dödades all diskussion om invandring av ett av paren, de är vänliga människor men när vi andra började uttrycka oss politiskt inkorrekt så blev det allvarligt, och för att inte bli ovänner så fanns ett annat ämne. Kvinnan satte tonen. Nu är det sedan en tid annorlunda, anledningen är att kvinnan börjat jobba i centrala Malmö och nu är rädd när hon går till bilen och har massor av historier, mannen fyller på, så nu var alla eniga, och de som pratade mest, och nu öppet skulle rösta SD, var det par som tidigare var anti-SD. De var pk så sent som förra valet, men nu var det som en flodvåg, allt de vetat, men tystat ner, vällde fram. Döttrarna började också bli större och det rådde stor enighet om att till Malmö skall de aldrig, det är helt enkelt objektivt farligt. Tänk vad ett besök i verkligheten kan göra. Det är också en smula häpnadsväckande hur folk tror på sina egna förklaringar, när man upptäcker att man haft precis fel, hur kan det då vara att man just nu tror att man har precis rätt? Så jag välkomnar deras omvändning men den hade gärna fått komma tidigare men de har långt kvar till att inse att de vill ha det så här.

    Vissa på middagen jobbar mycket i Stockholm, och de noterade att man nästan aldrig sett denna typ av invandrare som nu fyller Malmö, varenda by i Sverige har nu somalier och afghaner osv, men det ENDA stället där de inte syns, dessa hotfulla gäng, det är Stockholm.
    Det räcker med ett par besök tidig kväll i Malmö för varenda kvinna att byta åsikt i frågan, alla borde få möjligheten.

    Gillad av 12 personer

    • uppstigersolen skriver:

      Jag bor ju i en av Stockholm kranskommuner. En av de välmående. Men rör man sig i de centrala delarna framåt eftermiddagen och senare så är de där. Somalierna, Afghanerna och de övriga MENA-folket. I klungor. Jag är ju ytterst sällan i centrala Stockholm på kvällstid men jag undrar ändå om dina bekanta som vistas i Stockholm har rört sig på ”rätt” ställen? Jag skulle tro att de kanske arbetar dagtid i de välordnade delarna. Där syns inte MENA-folket.

      Gillad av 1 person

      • Dnam skriver:

        Jo, välordnade delarna, men det är väl där Fi och M är starkast. Fast de hävdade att de inte ens syns i tunnelbanan.

        Gilla

      • uppstigersolen skriver:

        DNAM. Syns de inte i tunnelbanan? Hustrun åker tunnelbana till city minst en gång i veckan. Enligt henne har en stor del av de som åker med en annan färg på huden än blekrosa. Så nu får du fråga dina vänner om de behöver kolla synen.

        Gillad av 2 personer

      • Dnam skriver:

        Jag tror man syftade på gäng, det kanske var Arlanda express…, det var ingen längre programpunkt och jag hade inmundigat mig en smula rom.

        Gillad av 1 person

      • Dnam skriver:

        Nja och tja, det är ju en skala, från totalt lurad och indoktrinerad till en fullständigt cynisk politiker. Väldigt många har ju aldrig tänkt efter och sysslar med annat i livet, dessa fångar frasen dåligt och endast delvis, det är alla de som har något med detta att göra professionellt, det är främst de jag avser.

        Gilla

      • Christer L skriver:

        Snick snack. Det är en fras som ger motsidan segern, en fras som kvider och anklagar, det är allt den frasen har att komma med. Verkligheten är desto mer tacksam att formulera: de ville verkligen inte ha det så här. De är verkligen inkompetenta, ingenting av deras politik ger resultat och konsekvenser som de längre överhuvudtaget kan hantera. Nu kryper det fram alltmer om pengarna kring makten också. Att de inte känner skam och drar sig ur är också symtomatiskt.

        Gillad av 1 person

      • Kronblom skriver:

        Perus tidigare president Alan García sköt sig själv i veckan. Flera kommer att följa efter när deras världsbild rämnar.

        Gilla

      • Dnam skriver:

        @christer,

        Nej det är inte snick snack, du värjer dig bara. ”De vill ha det så här” är ett försök att beskrivs det kollektiva fenomenet, visst är de inkompetenta, men nog förstår de en del, de styr trots allt landet och har mer information än vi andra, visst bryr de sig om pengar och deras egna karriärer som beror av att upprätthålla grupptänket, men detta är ju delarna i ”de vill ha det så här”. Jag tror att folk har en fri vilja och inte är automater styrda av omständigheterna, och de lägger nästan alltid den fria vilja de har och har haft i den vågskål som gör detta värre, mer invandring, nu mer IS. Du tror väl inte att hela politikerkollektivet tror att det är 7500 svenskar som är anledningen till våldtäkterna. De vet vad de gör, om det sedan beror på inkompetens, girighet eller grupptryck eller ideologisk fanatism är olika delförklaringar, men de vill ha det så här. Avsaknaden av vuxen diskussion om konsekvenserna är beviset, om de trott på sin egen skapelse så hade de väl med emfas argumenterat för hur bra det är med muslimer i Sverige, men ett barn kan ju se hur det står till i länder med stora grupper muslimer, ett öppet argument om saken hade avslöjat detta.

        Gillad av 2 personer

    • A skriver:

      Ja Dnam, då har du läkaren kvar att bita i. En sak jag formulerat för länge sen, är att folk hela tiden är säkra på sin uppfattning. De har hellre en felaktig uppfattning/tro än ingen alls. Byter de uppfattning så är de ändå tvärsäkra. Det är tendensen. Är de sedan vältaliga så är de helt enkelt livsfarliga. Det mest obehagliga exemplet jag kommer på är Marit Paulsen…

      Men det går att komma nån stans. Jag har sett en del mycket intressanta reaktioner i mitt instrument.

      Mvh A

      Gillad av 2 personer

    • Kardanaxel skriver:

      DNAM – jag har precis samma erfarenhet som du. Personer som varit starkt anti-SD har nu roterat 180 grader i uppfattning. En kunde inte ens tänka sig att handla på annat än Coop, men är nu medlem av SD!
      Btr kolonialväldet: såg en repris av Landgång från St Barthélemy, där Anne Lundberg intervjuade en gammal man av ursprungbefolkningen. Han hävdade med emfas att under tiden ön ägdes av Sverige blomstrade välståndet för befolkningen och slavhandeln minskade medan en recession inträdde efter Frankrikes övertagande. Måhända kan vi svenska vita män slå oss lite grann för bröstet här?

      Gillad av 1 person

  6. Knutar, säckar och etiketter skriver:

    Sökare och mer allvarsamma samhällskritiker försöker alltid gå bakom den egna tidens schabloner. När åren går kan schablonerna bli väl många och ytliga. Man riskerar att stoppa allt för mycket i samma säck. Etiketter döljer då mer än de blottar.

    Vi känner väl till alla dessa etiketter. De träffar många av oss dagligen. Så jag upprepar dem inte här. Det genomgående är att de delar in människor i goda och mindre goda. En klassning av människor. Helt enkelt. Alla är tydligen inte lika mycket värda. PK-människan sätter alltid sig själv högst upp på pyramidens topp. Den moraliskt högst oantastliga. I ett slags moraliskt övermod.

    På en av de mer nötta schablonerna står beteckningen kolonialism. I den säcken lägger man svåra och komplicerade ting. Hur yttre herrar möter andra kulturer. Och hur de kommer i balans med varandra. Men även i konfrontation. Makt och tillgång till resurser, följer sällan det moraliskt nystrukna. Det rena, vita och nytvättade. Det ser vi själva här hos oss. När manschettförbrytare tillåts tvättar svarta pengar vita. Och hur man gör sig medvetet naiv. På högsta ledningsnivå.

    Samma mekanismer som väcktes i en kolonial värld, riskerar att även väckas i det mångkulturella samhället. När olika grupper och traditioner möts. Och vissa tar hjälp av varandra. För att äta sig in i samhällets olika maktsystem.

    Det mänskligt bärande inom kolonialismen kan lätt uppfattas ligga på ett tidsmässigt långt avstånd. Men de krafter som kolonialismen släppte fram, finns även i nutiden. Här hos oss. Men har ännu inte etiketterats och lagts i någon säck. Trots att mekanismerna är skriande lika. Där olika kulturella traditioner möts. Som membran som buktar både inåt och utåt. Men inte vill ge vika. Med egna pyramider inom sig. Där klan kretsar hårt runt släktskapets mer hårda knutar.

    En ärlig upptäcksfärd ned i gamla tiders koloniala värld har förmåga att blotta många blänkande fasetter – även här hos oss. Som vår samtid valt att bortse ifrån. Sverige har i och med valet av ett multikulturellt samhälle infört många kulturella obalanser, i något som tidigare bestod av något väl balanserat.

    En etikett för detta saknar i dag. Men den säcken kommer med tiden att bli stor och välfylld. I den ligger redan alla skjutningar på öppen gata. Tystnadskulturen. Rädslan att vittna. En mer patriarkalisk kvinnosyn. Överfyllda fängelser och häkten. Mer av rädsla och osäkerhet i den yttre miljö. Och så det ökande antalet våldtäkter. Och till det den systemhotande kriminaliteten, som riskerar att äta sig djupt in i våra välfärdssystem.

    Men för dessa mer dysfunktionella egenskaper tycks inte den översta toppstenen i vår tids Cheopspyramid känna något egenansvar. Trots att de drivit på utvecklingen, som lett fram till det systemhotande. De skriver bara ut nya etiketter. Och döper om djupa samhällsproblem till utmaningar. En säck att stoppa allt det obekväma i.

    Gilla

  7. Göran Holmström skriver:

    Intressanta paralleller med vår samtid. Dock så kostar vår nutid mer än en buffel och lite slavarbete. Det kan man finna utvägar på, men en enorm kontrollapparat som spelar fulspel, där börjar det bli svårare. Kombinerar man det med en ambition att rätta till sitt karma enligt Buddhistisk tankesyn och försöka idka så goda gärningar det går. Så blir det fan omöjligt!
    Men försöker ändå, jag är helt övertygad om att alla prövningar i detta liv är ett resultat av all idioti jag ställt till med i föregående liv, bevis har jag inte.
    Men övertygande indicier finns det många av.
    En skadeglad del av mig tänker att Stefan Löven kommer få lida massor i sina framtida liv, tillsammans med många andra av,”Eliten”.
    Dock så är det allas ”skyldighet” att bjuda upp till fredlig kamp mot dårskapen.

    Gillad av 1 person

  8. annagustin2@gmail.com skriver:

    Men har inte vårt samhälle ganska stora likheter med dåtidens indonesiska småpåvesystem?
    Jag tycker det är lätt att se dagligen – och längta efter ett stopp.

    Trots detta eländiga beskrivna om holländska Indonesien så finns ett litet GULDKORN, som dessvärre inte varade så länge trots sin framgång.
    ”Kultursystemet på JAVA 1830”

    Jag har de senaste dryga 20 åren propagerat för TIDFAKTOREKONOMI som en svensk man tänkte ut 1969. Han, Kalle Gustafson, berättade för mig att han långt senare upptäckte att det fanns något som gjorts i världen som kunde liknas vid ”tidskatt” som är den bärande delen i Tidfaktorekonomin…och det gjordes på 1830-talet i Indonesiens JAVA.

    Den som är intresserad av vad denne holländska guvernör: van den Bosch åstadkom då han fick en suverän skatteteknisk idé, kan göra det här: http://www.tidskatt.se/kultursystem.htm
    eller söka rätt på Clifford Geertz ”Kolonialism och jordbruksutveckling” eller mer djuplodande
    i J S Furnivall Netherlands’ India. 1939. Cambridge.

    Jag sökte själv med ljus och lykta i litteraturen efter människor som tänkt ut något klokt system….för det måste ju i hela världshistorien finns någon eller några som tänkt ut rättvisa och kloka system….allt kan ju inte bygga på den lägsta av människans egenskaper: girigheten…så som dagens system gör. Då hittade jag TIdfaktorekonomi…och det otroliga var att det var en svensk man i mitt eget land som tänkt ut det. Men i Sverige vill inga potentater låta nya systemidéer komma fram så trots att flera människor gjort mycket för att sprida hans geniala systemidé – så går det inte så länge våra ”folkvalda” samarbetar med storföretagen, bankerna och börsen. Det är alltså vi vanliga medborgare som måste inse att det är dags att vända systemet ryggen – och börja bygga på ett nytt – UTAN de gamla partiklättrarna.

    DEn som vill läsa något av Kalle Gustafson har här ett utdrag ur hans bok DEUS EX MACHINA (som borde ha redigerats hårt innan tryck). HÄr ett utdrag:
    http://www.tidskatt.se/kgsbok.htm

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.