Den stora smällen – eller den långa pysningen?

Anders Leion

Allt oftare, på allt fler fora, dryftas inte bara enskilda, begränsade problem utan också hela samhällets tillstånd och framtid. Också i DGS.

Detta är naturligtvis inte något nytt. Det har man gjort genom historien. Det nya är att ämnet för många känns mer aktuellt och viktigare nu än tidigare.

Det är inte så svårt att komma ihåg ett helt annat samhällsklimat – det optimistiska, glatt framtidsinriktade. Tänk på femtiotalets optimism under freden och uppbyggnaden efter andra världskriget (trots det kalla kriget och kärnvapenhotet).

Vad har orsakat denna förändring? Frågan går att besvara med mer allmänna, nära nog filosofiska resonemang. Ett sådant är påpekandet av den till synes ofrånkomliga byråkratiseringen. Den slår igenom överallt. På det där glada femtiotalet kunde ett lasarett i en mindre stad styras av en sjukhuschef och en husmor. Hur många behövs idag? Och fler än jag har väl erfarenhet av att arbeta i ett familjeföretag, som köps upp och säljs vidare med för varje gång allt fler lager av chefer och därmed allt större fasta kostnader, som äter upp av tekniken möjliggjorda rationaliseringsvinster.

Man kan förenkla genom att lite närmare se på ett exempel: Skolan. Varför presterar denna så mycket sämre idag än på femtiotalet, före enhets- och grundskolan? I nästan varje budget ökas resursöverföringen till – ”investeras” allt mer i – skolan. Ändå har resultaten långsiktigt försämrats. Hur skall detta förklaras?

(En förklaring är förstås den ökade invandringen. Oavsett vad man tycker om denna är det klart att varje ny elev utan språk- och andra förkunskaper innebär en belastning och ökade kostnader. Men frånsett detta skulle ändå skolan ha presterat sämre än för 60 – 70 år sedan.)

Det fanns ett talande, nästan ordspråksmässigt uttryck för tilliten till skolan: ”Det är bara dumma barn från rika familjer som går i privatskola”. Den vanliga, offentliga skolan var alltså så bra att den tillfredsställde alla andra.

Hur har man lyckats åstadkomma försämringen från ett så gott utgångsläge? Den enskilt största orsaken är införandet av den sammanhållna skolan. Genom att återgå till folkskola och läroverk skulle vi därför genast kunna förbättra skolans resultat – till mycket lägre kostnader.

Egentligen är det inte denna återgång till en annan administrativ struktur som skulle åstadkomma förbättringen. Det är ett mer realistiskt synsätt på både elevernas och lärarnas möjligheter – och dessutom en begränsning av den administrativa och ideologiska överbyggnaden, bestående av skolbyråkrater och pedagogiska forskare.

Men en sådan förändring bygger på en omöjlig förutsättning: att man slutar ljuga. Alla skulle inte klara en sådan skolas teoretiska undervisning. Det gjorde man inte på femtiotalet heller. De elever som inte klarade teorin gick istället till en yrkesskola eller direkt ut i arbetslivet efter folkskolan. Och de fick ett bättre liv än de som med dagens förljugenhet tvingas äta upp sin underlägsenhet varje dag och år, för att sedan släppas ut på en arbetsmarknad där de inte heller klarar sig. Man måste alltså erkänna att spridningen av intelligens är så stor som den faktiskt är.

Dagens system upprätthålls just genom en ihärdig vägran att inse omöjligheten att ha en sammanhållen skola för alla. Denna förljugenhet är själva grunden för vår nuvarande skola. Dess arkitekt och ideolog Torsten Husén hade till uppgift att studera effekterna av en sammanhållen skola. Han förklarade att en övergång till en enhetsskola inte skulle ha några negativa effekter, trots att hans studier visade på motsatsen. Nu spelade det inte så stor roll. Grundskolan infördes före försökens avslutande.

Den på detta sätt introducerade flykten från verkligheten har effektivt kunnat upprätthållas av pedagogikprofessorerna. Dessa undviker nämligen empiri – de mäter alltså inte. De pratar. (I dagens skoldebatt finns dock undantag, vilket här utgörs av en nationalekonom).

Själva utgångspunkten för införandet av och den fortsatta driften av skolan är alltså ett förnekande av verkligheten. Detta leder naturligtvis till en mängd svårigheter. Den som tvingas att vistas i ett sammanhang där man känner sig underlägsen har svårt att trivas och kan försöka hävda sig genom att sabotera det system som påtvingats honom. Detta fordrar insatser av nya resurser. Etc.

De samlade svårigheterna och missnöjet med existerande skola ledde till införandet av friskolor. Dessa är, även om ingen vill erkänna det, ett sätt att undkomma den sammanhållna skolan.

Det lustiga (eller sorgliga) är att den bristande verklighetskontakten också innefattar bristen på förståelse av vad en skola är.

Där är vi nu. Och detta var bara ett exempel. Överallt i samhället ser vi samma mönster.

Ideologiska skygglappar förhindrar en förståelse av vad verkligheten kräver. Detta leder till problem. Dessa angrips med samma metod som åstadkommit problemen. Kostnaderna stiger. Problemen kvarstår.

Skolan är bara ett exempel. Samma utveckling uppvisar sjukvården. Bostadspolitiken är ett nästan skrattretande övertydligt exempel på skapandet av fullständigt onödiga svårigheter, endast motiverade av en vägran att se verkligheten. Biståndspolitiken är så hopplös att ingen orkar engagera sig – annars är den kanske ändå det allra tydligaste exemplet på vart verklighetsförnekelse kan leda.

Resultat: Etablissemanget förlorar förtroende. Populismen (från s. 50 i den länkade pdf:en) tar för sig.

Populismens kanske viktigaste grund – revolt mot etablissemanget – är inte svår att förstå. Varför vara lojal mot en ordning som ständigt underpresterar, som ständigt skapar istället för att lösa problem?

Nå, populismen är förklarlig, men i sig löser den inga problem. Den måste också ha makt. I vilken mån kan det ske utan att dess drivkrafter försvagas, det vill säga hur långt kommer nödvändiga kompromisser att driva populismen, hur lik måste den bli etablissemangets företrädare?

Kanske finns ingen lösning? Kanske kommer den västerländska välfärdsstaten att vittra bort och förstöras?

Det finns ju ett mer vitalt alternativ, villigt att offra mycket för att få sätta sin prägel på samhället. Det är den samhällsmodell som företräds av muslimerna.

Om nu kollapsen kommer, tror jag i alla fall att det sker som när en pyspunka gör cykeln obrukbar, och inte med en smäll. Pyspunkan är farligare. Den smyger sig på.

46 reaktioner på ”Den stora smällen – eller den långa pysningen?

  1. Lars Bernhoff skriver:

    Strålande att våga angripa dagens situation med utgångspunkt från livslögner. Självklart svårjusterat. Pyspunka är en bra liknelse. Partierna måste släppa in verklighetens folk, men det blir för många broilers utan kunskap om vad som är det omkringliggande samhällets fungerande mekanismer.
    Vi måste mäta vad som är bra och dåligt förstås, våga diskutera våra felaktiga men oralistiska utgångspunkter. Det räcker tex med skolan som ex för att förstå att Leion är på rätt spår..

    Gillad av 2 personer

    • Loke skriver:

      Glöm inte att alla enheters bokföring är sammankopplade med varandra. Den enes kostnad är den andres intäkt . Andelen samhällsproblem samvarierar med intäkterna hos de privata företagen. De kanske inte valt att ha det så här, men man kommer aldrig att se några protester som angriper roten till den ökande lönsamheten hos ex. friskolor, väktarbolag, och vårdbolag.

      Den stora lögnen är att det inte finns vinnare på att Sverige omvandlas. De är många. De är ekonomiskt oberoende. De bor utomlands eller i Sveriges mest välbärgade områden. De kommer inte att opponera sig mot massinvandringen. De vill att svenskarna har det så här.

      Gillad av 4 personer

      • Thor skriver:

        Helt korrekt och det finns även doldisvinnare. En sådan är godhetsaposteln Roger Akelius som uppifrån sin privatjet ibland ger uppmaningar till allmogen i Sverige hur den ska tycka. Massinvandring är jättebra för Roger Akelius, den håller uppe efterfrågan på bostäder i hans hyreslängor, skattebetalarna eldar på ytterligare genom frikostiga bostadsbidrag och ofta betalas hela hyreskostnaden.

        Gillad av 3 personer

  2. Bo Svensson skriver:

    Det finns ju en enkel lösning för att släppa ut undervisningssektorn ur planekonomins grepp. – Jag har sagt det förut: Skattemedel ägnade ändamålet undervisning skall man få del av i takt med att man tillgodogjort sig kunnande som man därigenom får makt och resurser att skaffa sig på en fri marknad.

    Då vilar det på dem som har makten över skattemedlens spenderande, att beskriva vilken slags kunnande som skall motivera utbetalningar. – Det är vad som blir kvar av skolmyndigheter.

    Gilla

  3. Bo Svensson skriver:

    Och om denna makt är den individuelle skattebetalarens, blir det inget alls kvar av skolmyndigheter, bara uppgiften att kontrollera om kunnandet hamnat på plats.

    Som skattebetalare skulle min benägenhet att släppa till medel åt andras avkomma, bli starkare ju mera lovande ungarna vore, t ex om de vore just i form av dessa utbetalningar i utbyte mot tillgodogjort kunnande.

    Myndighet och rösträtt kunde också villkoras med att ha tillgodogjort sig det minimum av kunnande som krävs för att fungera normalt i ett utvecklat samhälle. – Mindre godtyckligt än åldersgräns.

    (Men visst skall man också tillåtas kanalisera medel åt hopplösa ungars välgång för dem som känner för det, så att deras föräldrar får råd att skaffa några till.)

    Gilla

  4. Fredrik Östman skriver:

    Du närmar dig försiktigt insikten att utopismen, idealismen, ideologismen, milleniarismen, dualismen, radikalismen, socialismen, liberalismen, kalla det vad du vill — den organiserade livslögnen ämnad att lätta vår dödsångest — ligger bakom vår nedgång. Det är mycket bra. Nästa steg är att systematisera och befästa denna insikt.

    Gillad av 10 personer

    • Axel skriver:

      Kolla in regeringens bihang i Skåne, SSU och den nya styrelsen. Steg för steg får övertagandet fortgå. Våra medelklassare som då måste ställa om sin livsföring från toklån och konsumtion, till lydnad under den islamska guden, inom några år.
      Vad skall ni vända till härnast, nu när båda kinderna är förbrukade. Skyll er själva!!

      Gilla

      • Smilfink skriver:

        ”Vad skall ni vända till härnast, nu när båda kinderna är förbrukade?”

        Rumpan?

        Om det sker genom muslimsk bön eller något ännu mer obehagligt är upp till var och en att bestämma.

        Gillad av 1 person

  5. Eva Danielsson skriver:

    Det socialistiska etablissemanget, numera med minst sju partier som företräder det plus medströmsmedia, har i flera årtionden förlett yrkesutövande inom skolan, sjukvården, polisen, rättsväsendet, försvaret m m att ägna tid och kraft åt fel saker. Att låta de svagaste eleverna sätta ribban i skolan, låta poliser leka fritidsledare, låta genustrams påverka universitetsutbildningar m m. Det värsta är att listan kan göras hur lång som helst. Politikerväldet har tittat på när kärnverksamheterna har hamnat snett och låtsas vilja rätta till detta. Ofta har man tilldelat området mer pengar (utom till försvaret) och oftast då till en ny myndighet i stället för till fotfolk. Allt detta kan bara tolkas som att alla beslut har gått ut på ett idogt socialistiskt maktbygge. Utan minsta ambition att faktiskt öka kärnverksamheternas kompetens eller resurser. En myndighet jag misstänker att makthavarna ändå vill ska utföra sitt faktiska uppdrag är Skatteverket. Någon som vet om de har ett tydligt uppdrag och förväntas lyckas med det eller om de också ägnar arbetstid åt genus och värdegrund och tillhandahåller papparsnäsdukar eller korvgrillningskvällar när folk kommer efter med momsinbetalningarna?
    Med avskaffandet av flertalet myndigheter och verk och med tydliga order uppifrån att åstadkomma det som aningslöst vanligt folk redan tror gäller (att skolan ska utbilda i faktakunskaper och att poliser ska fånga bovar och se till att de blir inlåsta..), så finns det fortfarande kompetenta svenska män och kvinnor inom offentligsektorn som skulle sätta igång direkt att göra just det som borde göras. Enskilda poliser och lärare kan inte bortse från chefers direktiv eller olika värdegrundsdokument uppifrån, utan de måste få rätt anvisningar och uppbackning hela vägen för att kunna ägna sig åt att göra rätt saker. Vilket vore en bra början för att försöka rädda landet undan islamisering och socialistglobalistdiktatur.
    Det behövs alltså en ny ledning för landet (och för EU) som inte bara går ut på att stärka den egna makten. Och kommunledningar skulle behöva våga trotsa idiotierna om värdegrund och genusteorier och onödig dokumentation m m från regering och riksdag (och sina moderpartier) och sporra sina anställda att genomföra det som vanliga medborgare vill ska göras. Det kanske skulle kunna kallas att jobba populistiskt? Eller en mjuk statskupp?

    Gillad av 16 personer

  6. Rutger skriver:

    Skribenten använder sig av begreppet populism. Det är ett nedsättande epitet som PK nyttjar mot meningsmotståndare. Vanligtvis betydande att personen anses ha icke fungerande oacceptabla svar på på komplicerade frågor och därmed vara mindre vetande. . Skribenten anser, precis som PK, det tillräckligt att bara vara emot etablissemanget för att definieras som populist, dvs det räcker med att klaga för att rättmätigt bli utdefinierad

    En nazimotståndare i Tyskland 1941 var således populist. Hela andra världskriget i Europa var Tysklands krig mot populisterna. Gissar skribenten i just detta sammanhang inte skulle använt begreppet populism, eller ?

    Det som kännetecknar PK är bla driften att etikettera sakfrågor i termer av värdeomdömen. Genom epitet som populism svartmålar man och söker undkomma sakdebatten. Att gästskribent möjligen tillåts sådant argumentering är en sak, men att DGS själva ska gå PKs ärenden torde vara kontraproduktivt.

    Gillad av 1 person

  7. Astrid skriver:

    Förutom medfödda skillnader i begåvning och förmågan att lära är barn i samma ålder olika mogna, det kan skilja flera år. Den som är klent begåvad eller sent mogen eller både och, saknar möjlighet att hänga med. Skoltiden blir plågsam och skadlig med ständigt ”ont i magen”, känsla av oduglighet. Nervösa lidanden förstärks av hög ljudnivå och mer eller mindre kaos: föremål kommer flygande i luften. Tafsande, tjuvnyp, sparkar, knytnävar och grov misshandel skapar en miljö ingen vuxen skulle stå ut i. Många unga blir förstörda för hela livet.

    Detta missfoster till skola har Sverige levt med under årtionden; inget har blivit bättre, utan tvärt om. Tydligen vill politikerna genom utbildningsväsendet förutom likrikta, kuva människor. Så har vi i Sverige ett ängsligt folk; man är rädd för att säga sin mening, tala om sin oro och rädsla. Vi är rädda för varandra, rädda för brutala invandrargäng, rädda för överheten… Rädslan griper omkring sig.

    Gillad av 9 personer

    • Beria skriver:

      ”(…) ett ängsligt folk (…)”.Ja dessvärre.På ett kusligt sätt liknar dagens Sverige då det gäller det andliga klimatet det som fanns i de gamla östeuropeiska folkrepublikerna där befolkningarna snabbt anpassade sig till de nya realiteterna och lärde sig att absolut ej offentligt tala om politik eller religion.Dödliga ämnen -nu som då.Mer precist påminner inte bara det andliga klimatet utan även debattklimatet om det som fanns i tex Prag före tövädret.Eller det debattklimat som fanns i DDR och Östberlin före tövädret.Säkerhetspolisens och Stasis närvaro var reell och faktiskt ett dödligt hot.Allt spelades in.Allt bevakades.Människor bara försvann-ofta till läger som officiellt inte fanns.En del avrättades helt sonika.En kula i nacken.Eller färd till t ex de ”Hingerichtgefägnisse” som då var flitigt i bruk fram till 1987.Giljotinerna,galgarna och nackskottspistolerna kom flitigt i bruk.PK-var då som nu den onda mekanism som gjorde detta totalitära samhällsklimat möjligt.Cui bono?Vem eller vilka tjänar på denna demoniska ordning?

      Gilla

  8. Göran Fredriksson skriver:

    Från SVT strömmar dagligen ut vad ”forskarna” har kommit fram till. Nivån på resultaten ligger mestadels inte högre än att det är självklarheter som personer med s.k. sunt bondförstånd inser utan forskning. Den sammanhållna skolan har skapat ett akademikerproletariat som ständigt söker efter nya tämligen onödiga uppgifter att ”forska” om. Detta proletariattillsammans med de sekunda journalister som tanklöst sprider ”forskar”resultaten utgör nu en betydande del av pk-samhället.

    Gillad av 10 personer

  9. Östrahult skriver:

    Ja då har vi kommit en bit på väg när vi är överens om konstaterandet och den enda återstående frågan är om det blir en smäll eller en pyspunka.
    Närd det gäller smäll eller pyspunka så kan man aldrig veta säkert. Om inget oförutsett inträffar är nog pyspunka mest sannolikt men händer något oförutsett så blir det en smäll.

    Min personliga tro är att det händer rätt ofta något oförutsett så jag röstar på smäll

    Gillad av 1 person

  10. styggestig skriver:

    Men visst var det Stellan Arvidson (s) som var den verklige arkitekten bakom enhetsskolan och sedermera grundskolan! Stellan Arvidson var under många år ordförande i Vänskapsförbundet Sverige – DDR. Han hade stora förhoppningar på östtyskarnas förmåga att bygga socialismen och han försvarande byggandet av muren i Berlin och dess existens in i det sista.
    Östtyskland byggdes på mottot: ”Einigkeit zwichen Bauern und Bürgern”, vilket inte bara var tomma ord, utan en politisk vilja som helt präglade DDR-bygget, OCH – detta är min poäng – ”Eingkeit” var det som präglade Stellan Arvidssons förställning om hur den svenska skolan skulle utformas. För säkerhets skull inbjöd Stellan Arvidsson ”experter” från DDRs skoladministration till Sverige för att förklara hur det idealiskt skulle fungera.
    2016 utkom en biografi om Stellan Arvidson skriven av Birgitta Almgren, som försöker foga samman olika bilder av Arvidson: ”Många minns honom som grundskolans fader, socialdemokratisk riksdagsman, stridbar antinazist och tillsammans med bland andra Karin Boye en av grundarna till svenska Clarté. Andra ser i honom en okritisk DDR-vän, skolans dödgrävare och en verklighetsfrämmande romantiker.” (från Wikipedia)

    Gillad av 8 personer

    • Eva Danielsson skriver:

      Stellan Arvidsson författade tillsammans med Alva Myrdal ett betänkande om skolan på femtiotalet, som blev Lgr-62 och som ligger till grund för dagens skolsystem och för att social utjämning blev skolans första (och enda?) mål. Man skrotade alla möjligheter till sållning utifrån resultat (usch för begåvningsskillnader och elit) genom grundskolans införande och slopandet av betyg.
      Dagens kommunistaktivister verkar på samma sätt som Stellan Arvidsson, på många fronter, med slopandet av svensk kultur över huvud taget och indoktrineringen till att vi ska acceptera islam som en religion och därtill en religion likvärdig med kristendom. Bjereld o co är frontfigurer i kampen.. Kommunister/socialister vill att alla, utom den styrande ”eliten” förstås, ska se alla människor som lika och utbytbara. Islam står ju i det för rakt motsatt uppfattning om människor, med skarp indelning av människors olika värde. Men det bortser man ifrån eftersom islam ingår i det stora maktprojektet.

      Gillad av 11 personer

      • Claes-Göran Olsson skriver:

        Stellan Arvidssons helt avgörande inflytande på skolans omvandling efter kriget beskrevs häromåret av Julia Caesar på sin blogg: ”Skoldrömmen som brast – del 1 och 2”. Därutöver ges en inblick i framväxten av vår tids adelskap – det politiska.

        Gillad av 2 personer

    • Volodarsky-Folkkommissarie för pressen och kulturen skriver:

      ”The world ends not with a bang but with a whimper”.T S Eliot.”The hollow men”.(”We are the hollow men”).Just det! Så går det när de Pan europeiska mumierna i Bryssel -de ej folkvalda (inte valda av svenskarna i alla fall) -får diktatoriskt styra från sina av de kuvade europeiska folken finansierade elfenbenstorn.”Not with a bang but with a whimper”.And what a whimper!En blodig långt utdragen dödssuck.Ett delat sårigt Europa härjat av sönderfall,tilltagande anarki och inbördeskrigliknande fasansfulla förhållanden.”Not with a bang but with a whimper”.A bloody one.

      Gillad av 2 personer

  11. Göran Holmström skriver:

    Log en del åt pyspunkan, sker den på cykelturen längs grusvägen med familjen så ställer den bara till förtret på sin höjd. Men sker den vid downhill åkning i full fart utan hjälm eller axel och knäskydd så kan förloppet gå rätt illa.
    Om beredskapslagen är hjälmen, axelskyddet är en inkompetent poliskår, Knäskydden är aningslösa politiker. Cykeln kan delas upp i dom som trampar för glatta livet samt några som hänger i styret och skitar på stenar.
    Nej Anders däcket kan komma att explodera, pyspunkan är ett faktum, och cykeln har ett gigantiskt överlass.

    Gillad av 1 person

  12. Karin ljunggren skriver:

    När det gäller skolan och dess pedagogik är denna definitivt inte anpassad till mångas förutsättningar. Så tacksam att Du påpekar detta då få gör det. För att vara så mycket självgående och kunna ta egna beslut måste förutsättningar finnas i begåvning, miljö som tillåter koncentration samt egen motivation som påverkas bl.a av att vara synlig för läraren.
    Dagens skola är ett stort misslyckande pga förnekelsen att alla är vi olika. Många stökiga elever mådde bra i mindre grupp och kunde här förkovra sig. Det är en plåga för de elever som nu inte hänger med att ständigt uppleva sig misslyckade. Och de som har behov av lugn och ro för sin koncentration får inte detta. Samt lärares nedmonterade auktoritet och kringskurna möjligheter hålla ordning där de ofta har rektor och föräldrar mot sig och elever som hotar. Ovan på detta mobbning och näthat där elever far mycket illa med konsekvenser de tar med sig i livet.
    Tack tack för att Du lyfter detta och tar hål på myten att alla kan allting bara de vill.

    Gillad av 4 personer

  13. Leif Nilsson skriver:

    Förljugenhet är mycket riktigt, själva grunden för vår nuvarande skola och du nämner en av dess arkitekter och ideologer; Torsten Husén.

    Vi ska dock inte gömma förljugenhetens socialistiska rötter. Sekreterare i 1946 års skolkommission och ledamot i 1960 års lärarutbildningssakkunniga (SOU 1965:29), var Stellan Arvidsson.
    Han var en socialdemokratisk politiker med starka kopplingar till flera frontorganisationer för regimerna i det kommunistiska Östeuropa.

    Från 1969 till 1987 var Arvidson ordförande i det regimtrogna Förbundet Sverige-DDR och mottog flera höga östtyska utmärkelser,
    Arvidson var under lång tid aktiv i Förbundet Sverige-Sovjetunionen.
    Han var 1972 med om att återuppliva frontorganisationen Svenska Fredskommittén och fungerade sedan som dess ordförande i många år. Dessutom var han aktiv i det av Sovjetunionen styrda Världsfredsrådet.

    Arvidson höll ända till sin död 1997, fast vid att DDR var den främsta statsbildning som mänskligheten någonsin skapat!

    Gillad av 7 personer

  14. Hosianna skriver:

    Den långa blåsningen av svenska folket, plikttroget genomförd av blåsta sjuklöverpolitiker och uppblåsta mediepersonligheter, lär tids nog resultera i att filterbubblan spricker med en smäll.

    Gillad av 1 person

  15. Han nu försvann skriver:

    Det har börjar pysa på DGS också. Snart dyker väl Teodorescu upp och förklarar precis hur allt borde vara.

    Gilla

  16. Curt Norstedt skriver:

    Leion beskriver ett viktigt lagbundet, generellt fenomen. Det var på detta sätt som Sovjetunionen föll sönder efter Stalins död; de ansvariga på alla nivåer låtsades att deras del av systemet fungerade men i verkligheten gick det allt sämre fram till den slutlig kollapsen.

    Men tillåts denna utveckling så sker den oavsett vilket område det gäller. Det svenska uttrycket ”hemmablind” har här stor giltighet: de direkt inblandade försvarar sig mot extern kritik och är inte sällan omedvetna om bristerna.

    Gillad av 1 person

  17. Volodarsky-folkkommissarie för pressen och kulturen skriver:

    Ibland märker man som läsare på ett subtilt sätt vilken verklig attityd en skribent har till något han eller hon skriver om.Ibland sker det genom att man som läsare tycker sig upptäcka ”blinda fläckar” i skribentens narrativ och berättelse.Det är fascinerande att gång på gång se väl ibland omedvetet elitistiskt orienterade skribenter behandla fenomenet populism.Det är i sig inget inneboende brottsligt eller ens klandervärt i populismen.Populism betyder bara en rörelse som lyfter fram den vanliga alldagliga människans dygder och legitima behov.Vad är det för klandervärt,brottsligt eller moraliskt korrupt i detta?Svar:Inget alls.Att den Pan europeiska pseudo-eliten rutinmässigt och med hårdnackad frenesi försöker skambelägga denna företeelse säger mer om denna elits propagandister än det säger om populismen.Populismens motsats är elitismen.Elitism innebär att hävda den ekonomiska,politiska och sociala elitens rätt att med exklusiv ensamrätt kontrollera och styra alla funktioner i samhället.Man kan således ej vara demokrat och elitist samtidigt.Hur är det ens möjligt för en demokratisk rörelse att ej ha populistiska drag?Ma Cron-den elitistiske Rothschildbankiren som nu genom sin elitistiska ekonomiska politik tvingar fram elände , misär och hopplöshet hos de franska folket bör tänka på detta.Helst innan ropen återigen skallar på Place de La Republic:Ner med Tyrannen!Fram med Giljotinen!

    Gillad av 2 personer

    • olle reimers skriver:

      Det stora problemet med att det under lång tid tillåtits att växa fram en maktelit inm den politiska sfären är att flera generationer av offentliganställda har blivit så beroende av den att varje revolt, liten eller stor riskerar deras levebröd.

      Den som, liksom jag, följer utvecklingen i USA på nära håll, kan se att den ovan beskrivna utvecklingen har lett till en polarisering som hotar att leda till inbördeskrig.

      Sverige kommer att behöva – och till slut också få – sin Donald Trump. Det är med en sådan person som hela problematiken tvingas upp till ytan. Alla inser att man kommer att behöva slåss fysiskt för sin överlevnad och att man tvingas att välja sida.

      Jag tror att den utvecklingen är oundviklig även i Sverige. Ju tidigare man kan inse, acceptera och åtgärda detta desto större är möjligheten att undvika verklig blodsutgjutelse. Men det kommer att behövas ett mycket kraftfullt motstånd mot den styrande eliten.

      Gillad av 1 person

  18. Hovs_klipphällar skriver:

    Kort sammanfattat:
    ”Ideologiska skygglappar förhindrar en förståelse av vad verkligheten kräver.”

    — Den politiska vänsterflanken har hela tiden gjort sitt bästa för att deras skygglappar ska prägla hela samhället, och under 60-talet befäste denna vänster sina positioner.

    De fick politisk makt genom studentvänstern, ”68-vänstern”, och denna vänsters framgångsrika infiltration av samhällets strategiska institutioner.

    Det var då, i slutet av 60-talet, som jag först stötte på vänsteråsikten att arbetarklassen numera var ”mutad”, och att det nu var ”tredje världens folk” som skulle fixa revolutionen…

    Sagt och gjort. 68-vänstern blev en antivästlig rörelse som omfamnade och romantiserade alla övriga människor och kulturer — allt ”exotiskt”. En ny variant av ”den ädle vilden”.

    De här åsikterna ligger bakom riksdagsbeslutet om ”mångkultur” från 1975, samt filosofin bakom massinvandringsprojektet. Folk från exotiska kulturer sågs självklart som värdefulla berikande inslag i Sverige. Och den som inte höll med stämplades som ”främlingsfientlig”.

    Studentvänstern, numera känd som ”PK-sekten” har framgångsrikt förstört mycket av vår svenska kultur. Och dess politruker tänker inte ge sig förrän allt är nedrivet och Sverige blivit likt Mellanösterns värsta områden.

    Gillad av 2 personer

  19. m skriver:

    Håller nog med om detta perspektiv, men blir som vanligt mycket undrande över kommentarer som genast angriper den sk socialismen som orsak till allt elände. Man bordeåtminstone ha i minnet att det är från USA de pedagogiska ideerna kommer liksom omvandlingen av svensk skola till enhetsskola. I Europa är det framförallt Schweiz och Tyskland som bevarat den äldre formen på olika sätt och har kvar lärlingsutbildning.

    Varför blir jag så fruktansvärt trött av dessa anti-socialister? För att de precis som beskrivs i artikeln har skygglappar, ideologiska skygglappar framför ögonen,. De vill inte, kan inte se verkligheten. Det är dissade abstraktioner (som Fredrik älskar) i pratet om socialismen i sammanhanget. Klart skolan, polisen, sjukvården inte fungerar, men det har inte med ”socialism” att göra.

    Gilla

  20. m skriver:

    Vi skriver 2019 i år, inte 1970. Det har funnits en hel del borgerliga regimer under tiden däremellan, regimer som iscensatt ett antal skolreformer och som dessutom fört någon slags opposition däremellan och deltagit i olika riksdagsbeslut, där minoritetsregimer måste få med sig fler partier. Vidare finns det en klar dominans av Bonnierspress och allmänt borgerliga media i Sverige. Likaså är dominerande institut och tankesmedjor borgerliga, inte minst SNS, Timbro mm. Det är fullständigt remarkabel när man på dessa sidor tror att det ligger socialism bakom allt vi ser, allt som inte fungerar. Socialdemokratin har dessutom varit på nedgång sedan 1990-talet och definitivt med sådana skojare som Mona Sahlin, Juholt och Löfven och partiet når knappt 30 % i allmänna val. Man är i en utförslöpa. Ändå, på dessa sidor är man fast i sin bild från 1970.talet av en dominerande socialdemokrati och när man inte får ihop den bilden med verkligheten så hävdar man att borgerligheten blivit socialistiskt (Mp har jag förövrigt aldrig varit socialister utan är ett vänsterliberalt parti). Den S märkta regering vi nu har går till höger, man har sedan länge i stort varit nyliberala. Progressiviteten i skattesystemet är borta sedan länge, många skatter är regressiva. Vinsterna i näringslivet, kapitalinkomsterna har ökat ända sedan krisen 1992. Facken är på reträtt. Statsbudgeteten har gått med överskott och överskott där ger underskott hos hushållen, när företagen går med stora vinster och det ger export av kapital och stora lån hos hushållen (men inte jämnt fördelat). Bostadsbubblan är ett faktum, någon bostadspolitik värt namnet har vi inte sett på 30 år.

    Var hittar ni socialismen i Sverige och vad lägger ni in i begreppet, hur definierar ni det?

    Gilla

    • johan utan land skriver:

      Håller med M, åtminstone delvis. Den socialdemokratiska hegemonin är bruten. Fasorna från 70-talet med löntagarfonder och 105% marginalskatt är borta. Ur rent ekonomiskt perspektiv är Sverige ett rätt hyggligt land idag. Miljardärer och entreprenörer flyttar inte längre utomlands för att undgå att få sina livsverk konfiskerade. För en multimiljonär kan t.o.m.Sverige framstå som ett bra alternativ

      Man kan notera att de som i praktisk handling mest drivit på invandringen är borgerliga regeringar. Ivrigt påhejade av förment borgerliga DN och applåderade av tokvänstern. Vad vi haft är hög invandring under socialdemokrater och ännu högre invandring under borgerliga regeringar.

      Inget fel på invandring i sig. Det är bara en fråga om volymer och såklart kulturskillnader. I båda dessa avseenden har Sverige skaffat sig enorma problem alldeles i onödan och däri ligger faran. Hittills har vi kunnat ha råd rent ekonomiskt att betala för nån extra miljon i utanförskap. När de blir ännu fler och lågkonjunkturen slår till kan bärkraften svikta. Dessutom är de stackare som skall bära upp välfärden och bemanna våra industrier snart inte längre gamla tiders ingenjörer och akademiker utan snöflingor med 16-årig flumskola i bagaget. Se där en utmaning. Det kanske finns någon app som hanterar problemet.

      Gilla

  21. Stig Hagstad skriver:

    När jag för en tid sedan såg ett program i Kunskapskanalen om astronaut uttagning
    var man på ett av testen i Sverige. Och vad utsattes man för här ? Jo hur man kunde
    klara av syrebrist- nog så talandeför samtalsklimatet i det här landet!

    Gilla

  22. Svårsmält och trist sanning. skriver:

    Basta!Inte bara ”arbetarungar” utan alla ungar och även alla ynglingar och flickor mår bra av ordning och reda och sunt bondförnuft i skolan.Inga konstigheter kläckta av överambitiösa pedagogikprofessorer.Inget genus-trams.Inget larvigt PK-ande ,men istället tolerans och väldigt högt i tak när det gäller vad som får tyckas och tänkas.Problemet är att det finns en stor population av elever som kommer från kulturkretsar som om sanningen skall fram är helt främmande för normala europeiska ideal.En del-ja,de flesta- av dessa elever är faktiskt om sanningen skall fram i egentlig mening ”ej undervisningsbara” inte bara därför att Koranen öppet predikar avståndstagande från allt som lärs ut av en Kufr utan även av andra skäl.Detta vet ”dom däruppe” och de tycker att detta är helt underbart ,eftersom det innebär att en reva har skapats i den väv som håller samman inte bara Europa utan även Sverige.Dessa elever är på ett sätt Europas och Sveriges dödgrävare – mänskliga attackdrönare riktade mot alla nationalstater i Europa.De är den Pan europeiska elitens favoriserade elitsoldater.Framtidens Nya Människa.Der är dessa och deras avkomlingar som kommer att slutgiltigt spränga sönder Sverige och ersätta det med en stat mer drakonisk och intolerant än vad de flesta idag kan föreställa sig.Om endast ca 30 år har vi svaret:En skola där yttrandefrihet och tankefrihet ses som förolämpningar och där stening av otrogna kvinnor,halshuggningar med svärd och Koran-recitation anses vara högtstående kulturyttringar värda att dö för.”Men det är ju helt underbart!Det är precis så vi vill ha det!”Kläcker hänfört Presidenten i den Pan europeiska centralkommittén ur sig.

    Gillad av 1 person

      • m skriver:

        Lite överdrivet kanske, men bilden du ger;

        ”De är den Pan europeiska elitens favoriserade elitsoldater. Framtidens Nya Människa. Det är dessa och deras avkomlingar som kommer att slutgiltigt spränga sönder Sverige och ersätta det med en stat mer drakonisk och intolerant än vad de flesta idag kan föreställa sig.” ;

        är ändå en bild av den splittring landet är på god väg mot och jag gissar det är den nyliberala världen med den atomiserade människan utan socialt sammanhang och social tillit, utan organisation och med nedrustad välfärd vi är på väg mot. Pan Europeisk elit var träffande, denna elit är multikulturell, globalistisk och nyliberal och inte ett dugg socialistisk. Utvecklingen i Sverige är densamma som i Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

        Skola och media uppfostrar oss till okunnighet och brist på resonerande samtal. Klyschor, nonsens, trivialiteter, synnerligen tveksam prioritering av nyhetsvärde, politikers spel för galleriet, känslomässiga utfall osv.

        Kan demokrati fungera, trots formella institutioner, om inga resonerande samtal förs ute i landet, i befolkningen, i medier? Demokratin tas över av spin doktors, finans och lobbyister. Tankesmedjor. Utan olika åsikter och värderingar och öppna diskussioner om samhälle och rättvisa? Hela feedbacksystemet mellan samhälle, medborgare och politik förtvinar.

        Vad är det för politiker? Två år har gått sedan terrordådet på Drottninggatan och ännu ingen lagstiftning så att man kan hantera återvändande IS människor, men IS fanns redan under Alliansens tid vid makten.

        Jag har då inget förtroende kvar och SD vet vi ju inte mycket om. Ska det vara så svårt att starta en websida och berätta ordentligt om hur man ser på Sverige, ekonomi, lagar och förordningar och vision framåt vid sidan av invandringen? Likadant med de andra parterna. Vad är det vi förväntas rösta om?

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.