Gästskribent Johan Ahlienus: Har Liberalerna förvandlats till politiskt korrekta?

Den svenska liberalismen försökte tidigare skydda individens intressen – personlig frihet, ekonomisk frihet, åsikts- och yttrandefrihet. Den nya svenska PK-liberalismen är något annat och nu på väg att i väsentliga stycken stå för det motsatta.

Att varna för att populismen, eller egentligen SD, skulle vara ett hot mot demokratin, har blivit ett återkommande inslag i den pajkastning som ersatt en mer nyanserad och saklig politisk debatt. I själva verket är kanske det främsta hotet mot den liberala demokratin istället den nya PK-liberalismen. Liberala positioner har gradvis glidit över i de politiska korrekta och man verkar ha tappat kompassriktningen.

Här är två exempel: Liberalernas syn på 1) folkomröstningar och 2) åsikts- och yttrandefriheten. Det finns fler, men utrymmet begränsar.

1) Liberalernas inställning till den allmänna rösträtten har i perioder varit ljummen. Odilon Barrot, en ledande fransk liberal 1800-talspolitiker, hävdade till exempel att ett demokratiskt folkstyre ”som ger majoriteten Guds ofelbarhet… (är) den mest despotiska absurditet som någonsin framsprungit ur den mänskliga hjärnan. Om man vill en stats undergång så inför allmän rösträtt”.

Efter hand avklingade motståndet och liberalerna kom spela en viktig roll för den allmänna rösträttens genomförande.

Men på senare år verkar synen ha förändrats. Kanske påverkade av Brexit och Trump har skribenter i liberala media börjat uppfatta väljarkåren som undermålig. Man börjar åter betona att demokratin ska vara representativ och inte direkt.

I samband med Brexit-omröstningen skrev Johan Anderberg på Expressens kultursidor att ”hela vårt demokratiska system bygger på vetskapen om att folket inte kan betros med vad som helst” (Expressen 29/6 -16), i SR uttrycker Göran Rosenberg samma skepsis mot direkt väljarinflytande: ”folkomröstningar är ett slag i magen på demokratin” (SR P1 1/7 -16). En osignerad ledare i DN ansåg ”att vända sig direkt till väljarna är särskilt problematiskt i just den typ(en) av konstitutionella frågor… eftersom dessa rör grundläggande rättigheter och suveränitet” (DN 29/6 -16). Och även PM Nilsson anser i Dagens Industri att ”den centrala frågan nu bör vara, inte hur folket ska få mer makt i EU, utan hur EU, i likhet med medlemsländerna ska skyddas från plötslig folkmakt” (DI 29/6 -16).

Och den liberala förtjusningen i EU, sinnebilden för en överstatlig organisation med ett svårt demokratiskt underskott, är väl känd. Väljarna, som visserligen ska betala för det hela, ska hållas i schack.

(Lite off-topic vill jag påminna om EMU-omröstningen, där väljarmajoritetens euro-motstånd räddade Sverige från det politiska etablissemangets euro-entusiasm. Och om Schweiz, där en begränsad centralmakt och en starkare ställning för folkomröstningar förefaller ha gagnat landets intressen betydligt bättre än kanske de flesta länders politiska eliters mer ostörda maktutövning).

2) Men i ett ideologiskt perspektiv är kanske den intressantare förändringen den nya inställningen till åsikts- och yttrandefrihet. Förenklat kan sägas att den politiska korrektheten sätter moralhänsyn framför yttrandefrihet. Att föra fram aldrig så relevanta argument om skillnader i etnicitet, begåvning, kön, religion eller sexuell läggning i en diskussion anses olämpligt och har efter hand börjat kriminaliseras. Här har de svenska liberalerna, utan att själva verka ha reagerat, övergivit en av sina egna bärande tankar. Åtminstone har jag inte lyckats hitta uttryck för något större motstånd.

Respekten för yttrande- och åsiktsfrihet var tidigare så stor, inte bara bland liberaler utan även i riksdagen i stort, att inskränkningar oftast var mycket begränsade, som ”uniformsförbudet”, förbudet för politiska organisationer att bära uniform (som hävdes 2002 då det ansågs strida mot yttrandefriheten). Men om man får se liberala pressröster som representativa för en liberal opinion idag så tycks denna opinion på senare år så starkt ha påverkats av politisk korrekthet med rötter i helt andra värderingar, att den verkar ha tappat fotfästet. För en utomstående förefaller liberalerna sällan kritiska mot normativa värderingsfrågor som identitetspolitik, jämställdhet, genuspolitik, och det mångkulturella samhället, och dess maktmedel och därmed hamnar liberalerna i något annat:

-Åsiktslagar, som Lagen om Hets mot Folkgrupp (LHF), som i flera steg utvidgats. Gränserna för tillåten kritik blir allt otydligare, och även sakligt och vetenskapligt stödd kritik kan leda till åtal och fällande dom.

-Angivarorganisationer, som Näthatsgranskarna, Juridikfronten och för den delen Expo, understöds med skattemedel och samarbetar med myndigheter.

-Värdegrundskrav vid anställning eller forskningsanslag, kvotering och favorisering av vissa grupper.

-Förföljelsekampanjer i liberala tidningar, och ”självsanering” på Google, Facebook och Twitter; med diskussioner (Google,Twitter) med Morgan Johansson, som dessförinnan uppvaktats av TU och chefredaktörerna för liberala Expressen och Eskilstuna-kuriren (Expressen 23/3 -18, SVT 13/4 -18)

Många upplever att den åsiktsfrihet vi tidigare hade i frågor som ansågs höra till den privata sfären, nu har minskat, både genom åsiktslagarna och angiveri som kan vara grund för att man sägs upp, avskiljs från undervisning eller inte får ett jobb.

Hotet mot den ”liberala demokratin” kommer idag snarare från PK-liberalismen själv än från en etablissemangskritisk populism. Liberalismen har förvandlats till PK-liberalism, som är något helt annat och leder utvecklingen mot ett likriktat samhälle präglat av intolerans och åsiktsförtryck.

Johan Ahlienus arbetar inom det vårdindustriella komplexet sedan många decennier. Är gammal nog att minnas, ung nog att bli förbannad. Han arbetar inom ett område där det anses av värde att skilja på den privata och yrkesmässiga rollen och heter alltså egentligen något annat.

57 reaktioner på ”Gästskribent Johan Ahlienus: Har Liberalerna förvandlats till politiskt korrekta?

  1. LJ skriver:

    2022 <4% och problemet löst

    Hur man gick från utanförskapets karta och Marcelo Rojas, till nuvarande identitetspolitiska soppa är obegripligt.

    Straffar sig gör det i alla fall, med rätta

    Gillad av 4 personer

  2. brrr skriver:

    Oavsett om organisationer kallar sig liberaler eller något annat, så kommer människor som får makt i dessa organisationer att vilja ha mer och mer makt, mer och mer kontroll över folk. Ju större avstånd de kan lägga mellan sig själva och dem de utövar makt över, desto galnare kommer de att bli.
    Alla, alla. Alltid.
    EU och FN måste krossas och förrädarna ska tvingas ut på gator och torg så att vi kan spotta tillbaka.

    Gillad av 6 personer

  3. Bo Svensson skriver:

    Liberalism var ju strävandena att bli kvitt godtycklig maktutövning och sådan kan ju utövas även av de folkvalda.

    Demokratin skall inte handla om valet av makthavare utan av lagstiftare och individers och verksamheters frihet under lagen skall vara resultatet av en väl genomtänkt rättsordning.

    Detta är också den rätta formeln för ett Europa som fredsprojekt. – Ett Europa som består av en rättsordning: ett regelverk för ekonomin handeln och samvaron, är inget hot och resulterar inte i gränskonflikter med grannarna.

    Med rättsordning menas alltså ett regelverk som resulterar i framlängesutveckling och består i att skapa incitament för aktörerna som gör att de val som är de fördelaktigaste sett i stort, även från det trängre perspektivet framstår som de fördelaktigaste.

    För att människosläktet skall utvecklas framlänges, är det i kraft av sina förtjänster och inte i kraft av sina tillkortakommanden man vinner terräng på andras bekostnad

    Gilla

  4. Göran Fredriksson skriver:

    Efter Bertil Ohlins avgång har folkpartiet och numera liberalerna utsatt sig för perioder av återkommande förfall. På 1980-talet ansågs medlemmarna ha blivit så få att de skulle kunna rymmas i en telefonkiosk, varför partiet skärpte sig.

    Nästa förfallsperiod inträdde när Bengt Westerberg, som börjat sitt ledarskap på ett bra sätt, återföll till dagisnivån och inte kunde sitta i samma soffa som Ian Wachtmeister. Förfallet fortsatte när Ann Wibble, som hade kunskaper, kraft och förmåga att räta upp partiet, valdes bort till förmån för Maria Leissner, eftersom hon var snyggare som ett av de intervjuade ombuden på valmötet påstod i SVT. Att hennes trovärdighet i väljarkåren endast obetydligt översteg noll var uppenbarligen betydelselöst.

    Nästa uppryckning kom med Lars Leijonborgs och Mauricio Rojas kravliberalism, något som skulle kunna göra partiet stort igen och kanske rentav förhindrat SDs inträde i riksdagen. Jan Björklund kastade emellertid kravliberalismen på sophögen så snart han tillträtt som partiledare och har snart lyckats göra partiet helt irrelevant i rikspolitiken. Nu saknas även de telefonkiosker som de allt färre partimedlemmarna annars skulle ha kunnat förskansa sig i. Jan Björklund har varit nästan lika framgångsrik i att förstöra partiet som i att förstöra försvarsmakten.

    Gillad av 5 personer

    • styggestig skriver:

      Göran, jag instämmer. Folkpartiet eller Liberalerna hade länge tobakshandlarna och lärarna som kärntrupper. Men tobakshandlarna fick lägga ner sin verksamhet och lärarna bytte till andra partier på 70-talet, när Liberalerna inte kunde försvara lärarnas ekonomiska och social standard. Folkpartiet har mycket på sitt samvete; Bertil Ohlin stoppade avregleringen av hyresmarknaden på 60-talet – den gamle planhushållningsmotståndaren trodde han skulle kunna bli statsminister. Bengt Westerberg kvoterade föräldraförsäkringen i syfte att ”frigöra” kvinnorna. Jan Björklund petade Mauricio Rojas och Nyamko Sabuni, när de ville synliggöra integrationsproblemen samt har förklarat sig mer representera sina söners åsikter än sina (numera fåtaliga) medlemmar och väljare.
      I skånska Landskrona finns emellertid en Liberal vid namn Torkild Strandberg, som har överlevt de flesta av dessa hinder. I Landskrona fick i kommunalvalet Liberalerna 34% av rösterna och SD blott 11%, vilket är unikt lite för att vara i Skåne. Ut med Jan Björklund och in med Torkild Strandberg!

      Gillad av 1 person

      • Palle9 skriver:

        Styggestig: Nu var du nog litet extra stygg mot SD, den rätta siffran för detta parti i Landskrona var 19%. Slående är att motsvarande siffra för M var endast 7%. Instämmer i att Torkild Strandberg är en ”vuxen i rummet” i motsats till Jan Björklund.

        Gilla

    • svenge skriver:

      Du har glömt att Olins önskan att ersätta (s) på statsministerposten ledde till att väljarprocenten skulle stämma med stolarna i riksdagen. Det förutsatte att tvåkammarriksdagen skulle bort och med den de orättvisa eftersläpningarna. Följden har blivit att det nuvarande valsystemet ger alla majoritetskombinationer, som lyckats hålla inbördes fred, ”carte blanche” för att på sju år förstöra allt det goda som tagit årtionden till sekler att bygga upp.
      Åter till en ”senat” plus en ”folkkammare” för att lösa de dumheter som vi upplevt i år.

      Gillad av 2 personer

    • Björn skriver:

      Där jag växte upp, bestod dåvarande Folkpartiets ”kärntrupp” av ryggradslösa, gnidna och falskt flinande köpmän, som under veckorna skodde sig på godtrogna kunder, och på söndagarna nollställde sin ”syndar-konton” i närmsta Missionskyrka! Liberal=ryggradslös?!

      Gillad av 2 personer

      • svenge skriver:

        Lägg till att Folkpartiet blev till när Liberaler och Frisinnade smälte ihop. De fick en trovärdig ledare, professor Bertil Olin, Så kom Levi Petrus på att han ville ha in ”sitt folk” i Riksdagen. Lämpligen skulle man kunna mixa in ”de modernare” kristna, från Philadelphia. Då sade de etablerade kristna, ”missionsförbunden” njet. Således bildade Levi Petrus sitt parti. De kom till sist in i Riksdagen, hade en klar budbärare i Alf Svensson, liberal men knappast ryggradslös, Nu leder Ebba hans gamla parti. Hon verkar i mina ögon klarare än Annie.

        Gilla

  5. Tritonen skriver:

    Så sant som det är sagt! Ve den som ifrågasätter den heliga VÄRDEGRUNDEN! Att just liberalerna går i spetsen för korståget mot mångfalden i åsikter och yttrandefrihet är verkligen tragikomiskt.

    Gillad av 1 person

  6. Fredrik Östman skriver:

    Men du har missförstått liberalismen. Det finns inte, och har aldrig funnits, något fast och bestående i liberalismen, än mindre något universellt. Det är bara lösa påståenden, ty varje princip som liberalerna utkorat som universell och ooumkullrunkelig har de förnekat och motarbetat tre månader senare. Liberalismens kärna har aldrig varit en filosofisk princip, utan alltid en lista på förment universella (mänskliga) individuella rättigheter. Jag sätter ”mänskliga i parentes, ty det har också framförts krav eller spekulationer att dessa skall utsträckas till aliens, djur, naturen, barn, svampar och ostron. Hur skall en sådan lista kunna formuleras? Är det inte en metafysisk entitet, som endast kan överlämnas transcenden? Sådana små bekymmer har aldrig stört liberalerna. För dem är dagens lista universell och för alla tider och kan tagas till intäkt för att i skarpaste ordalag kritisera gårdagens liberaler med deras patetiskt missformade lista.

    Gillad av 5 personer

  7. Fredrik Östman skriver:

    I stället måste liberalismens skiftande skepnad analyseras från en helt annan utgångspunkt. Upplysningen och revolutionen i Frankrike i slutet på sjuttonhundratalet innebar, som Nietzsche formulerade saken, att Gud dog. Detta skall tolkas så att alla metafysiskt grundade inskränkningar i människans möjligheter försvann. Fursten blev fri att till punkt och pricka följa Machiavellis råd utan att behöva frukta ett hinsides straff. Människan såg att hon genom naturvetenskapen vunnit makt över naturen, att hennes intellekt var starkare än hennes intuitioner och traditioner om sakernas innehåll och funktionssätt. Allt som inte kunde motiveras rationellt var fördomar och därmed felaktigt! Men en sådan princip hade aldrig föresvävat de faktiska naturvetenskapsmännen. Det är i stället hybris, och denna hybris är grunden för liberalismen. Alltså satte liberalerna igång med att rationalisera sina fördomar för fulla muggar, ty den sanna naturvetenskapliga, kritiska, skeptiska, empiriska attityden saknade de och kunde de inte förstå. De såg bara utanverket av naturvetenskapens resultat. (De upplysningmän som förstod — Hume, Johnson, Smith, Burke — kallades inte liberaler.)

    Gillad av 6 personer

  8. Fredrik Östman skriver:

    När, för liberalerna, allting som inte kunde motiveras rationellt var fördomar och därmed felaktigt började en kapplöpning om de bästa rationaliseringarna, ty ingen tid, inget tålamod fanns att undersöka vilka fördomar som var sanna. Det gjordes en mängd grundantaganden som lades till grund för omfattande teoribyggnad, rationalisering, som skulle bevisa att just denna uppfattning minsann var helt och hållet rationell och till ingen del en fördom. Om vi gör en allmän betraktelse av alla dessa grundantaganden, sådant som ”varje människa är född fri”, ”ingen skall diskrimineras på grund av sin härkomst”, ”den samhälleliga utvecklingen kan bara gå framåt” o.s.v. och hur i ett socialt system dessa och de tillhörande massivt intrikata rationaliseringssystemen, ideologierna, mottages och betraktas, är det uppenbart att till en början de grundantaganden skulle betraktas som ädla och sanna, som gav upphov till rationiseringar som mest liknade det bestående samhället. Dess potentater satt ännu på sina maktposter. (Vi kan bortse från revolutionens i Frankrike parentes, den gamla ordningen var snart återinrättad åtminstone på det politiska planet.) Men de andra grundprinciperna hade förstås även de sin dragkraft, så sakta drog samhällslivet åt det hållet. Kraften att hålla tillbaka försvagades, eftersom den inte grundades på rationaliseringar, och ju allting som inte kunde motiveras rationellt var fördomar och därmed felaktigt. Därmed förstärktes under historiens gång hela tiden de mest avartiga grundprinciperna och enkannerligen de grundprinciper som leder till att de rationalistiska maktpositionerna förstärks.

    Hur skulle det kunna gå på något annat sätt? De ”liberala” grundprinciper som i likhet med kristendomens bud skulle kunna hålla makthavarna tillbaka miste sin strålglans medan de ”liberala” grundprinciper som tenderade till att förstärka makthavarnas rikedom, makt och prestige ständigt vann i betydelse. Det avgörande för beteckningen ”liberal” var ju aldrig sakinnehållet, utan principen att allting måste gå att motivera rationellt. På detta sätt uppstod det bidragsindustriella komplexet, anarko-tyranniet, funktionssocialismen, fascismen, kommunismen i Västerlandet.

    Gillad av 6 personer

      • Fredrik Östman skriver:

        Du har som så många missförstått temern ”konservatism”. Det man ville bevara när man tog denna oskyldiga namnskylt var det kristet humanistiska samhälle som föregick Upplysningen och Guds död. Inte en godtycklig uppsättning metafysiska påbud, inte en odefinierad abstraktion vars innehåll kan ändras efter behag.

        Man kan aldrig få för mycket konservatism i detta terms faktiska politiska innebörd.

        Men vi ser att nostalgin som understödjer den gränslöst skadliga liberalismen ännu lever och upprätthålls!

        Gillad av 5 personer

    • Fredrik Östman skriver:

      Observera att denna förklaringsmodell passar in utmärkt på den amerikanska konstitutionen. Den var förvissor liberal på sin tid, rationalistisk, uttänkt, men på den tiden ansågs de grundantaganden ädla och riktiga som passade samman med det bestående och kända samhället. Det fina i kråksången var inte alls Grundarnas fina tankeförmåga, utan det ofta förbisedda faktum att konstitutionen förankrades socialt och politiskt för att inte kunna ändras. Eftersom den inte kunde ändras, har inte maktpolitiken och spelteorin kunnat förfalska den och ersätta den med nya höga och universella principer med omgivande rationaliseringsmoln. Här lever därför ännu den gamla ”liberalismen”, ett patetiskt snap-shot av ett organiskt och konservativt framväxt äkta samhälle. Gud ersattes av en Idol med samma funktion, och förfallet bromsades en smula.

      Det är en självklarhet att det Demokratiska partiet hela tiden önskar ändra konstitutionen. Detta är dekadensens förstörande kraft, och den har fått fritt spelrum i resten av Västvärlden.

      Gillad av 5 personer

  9. Aurora skriver:

    Helt rätt. Hotet mot demokratin är större an någonsin sedan det demokratiska systemet infördes. Och hotet kommer från de som mest påstår sig värna om den. Men en viktig aspekt för demokrati är befolklingens allmänna kunskapsnivå. Därför fungerade ex.vis inte plötslig övergång till demokrati i arabiska-våren-länderna. I en diktatur är det i diktatorns intresse att hålla befolkningen i okunnighet för att hindra all opposition. I Sverige har vi nu i flera decennien sert ett ökande kunskapsförakt till förmån olika gruppers egenintressen och allehanda identitetspolitiskt grundade nya ’kunskaper’ och pseudovetenskap. Förhoppningsvis ser vi slutet på dagens liberala parti och Björklund får gott om fritid att fundera över vad han ställt till med.

    Gillad av 4 personer

    • Jan Molin skriver:

      För Sossarna var det också från början viktigt att ta sönder den gamla skolan, så på 50-talet infördes den 9-åriga enhetsskolan (ES). Alla skulle lära sig lika mycket, dvs egentligen lika lite så att alla kunde godkännas i sina studier.
      Jag växte upp i Sandviken, en riktig sossestad då och ännu idag tror jag. Men de var lite senfärdiga så jag fick gå i 4-årig realskola efter de 6 i folkskolan. Och skolorna i Sandviken var mycket bra, kanske för att Sandvikens Jernverk, idag Sandvik, puffade på då de behövde bra utbildad arbetskraft.
      Men bara året efter förbereddes ESs införande genom att stryka bort ett år i realskolan, så min yngre bror och jag tog realen samma år! 25% av lärostoffet ströks således bort direkt!
      Och kunskapsföraktet, som du skriver, har fortsatt under alla år. Och de med sämst kunskaper bland de övriga blir lärare!
      Inte ens dagens politiker behöver kunskaper, det går lika bra,tror man, att gå igenom partiernas ungdomsverksamheter! Men gott kommer det inte att sluta.

      Gillad av 5 personer

  10. Eva Danielsson skriver:

    Det problematiska med direktdemokrati och representativ demokrati är inget argument för att begränsa demokratin utan visar bara hur svåra många frågor är. Hur indoktrinering med åsikter och formulerande av frågor blir ledande och att en folkomröstning kanske ger svar på något annat än vad frågan handlade om. Vi har genom representativ demokrati utsett personer som ska sätta sig in i frågor och konsekvenserna av olika beslut och därefter fatta beslut som är i linje med de visioner och de värderingar man har sagt till väljarna att man har och tänker strida för. Att vässa just den demokratiska processen så att politikernas arbete blir i enlighet med folkviljan och därmed för folkets bästa, är vad som borde göras. Kan man få till detta bättre så att inte bara majoritetstyranni eller minoritetstyranni blir resultatet? Har det t ex blivit mer eller mindre demokrati genom att besluta om budgeten som helhet i st f att mangla varje fråga i riksdagen?
    Vi behöver minska politikerväldets storlek och begränsa politikers makt och begränsa vad politiken ska peta i. Kanske ha tätare val och höja rösträttsåldern och definitivt kräva medborgarskap för rösträtt och samtidigt höja kraven för svenskt medborgarskap.
    Det borde finnas ett absolut tak för skatteuttag. Man borde bara kunna få in mer till statskassan om folk tjänar mer. Dessutom borde man återupprätta det kommunala självstyret och låta kommunerna ta in sina skattemedel och se över utjämningssystemet. Staten har alldeles för mycket makt på alla sätt.

    Vad gäller yttrande-och åsiktsfrihet bör man helt enkelt skrota lagen om hets mot folkgrupp. Och dra tillbaka signerandet av FNs migrantavtal. Gå ur FN. Backa och hårdbanta EU till ett litet samarbetsorgan som framför allt har till uppgift att säkra den europeiska yttre gränsen mot migration och andra angrepp. Dessutom borde alla ansvarsfulla stater ha oförändrad eller minskad befolkning som övergripande mål. Satsa på tillväxt i välstånd, i hälsa, i teknisk utveckling och kunskapsnivå bara, inte i folkmängd.

    Gillad av 12 personer

  11. Till sist kweimenkan, djävlars port han fann, grön muta i hand, för att nå Kinas land, Trots elefantian med mandom både bak o fram , om inte, gobis kalla sand, och därefter mongolman, hellre kamelfot i pann, och huvud rullande i samarkand skriver:

    Jag blev intresserad av politik mycket sent, i synnerhet dess klassifikationer som för en som kommer från de hårda vetenskaperna framstår som naiva, som om man inte ens kommit förbi botaniken och Linné och dessutom förväxlar människors ideér med olika distinkta blomsorter eller arter av finkar med specialiserade näbbar eller sköldpaddor men distinkta skal som Darwin fann. Därför så förvånas jag över att man i inlägg som det ovan tror att något avgörande har hänt med de som kallas liberaler, eller för den delen med vänstern, eller att det är något nytt nu med demokratin. Istället är det ju så att detta försök till universella principer applicerade på mänskliga mellanhavanden hade allt vi ser idag redan inbyggt, inga av dessa principer, liberala, eller socialistiska, kan användas för att bygga ett solitt system, sådant visste man förr, och trodde på Gud och läste Bibeln, eller på annat sätt så höll man sig till tradition och beprövad kunskap, och provade sig fram, med det som kom att kallas den vetenskapliga metoden. Fungerar det, om inte så förkastar man det och provar igen. Fångar fällan fisk, eller inte?

    Jag tror problemet uppstod då vårt samhälle blev så komplext och välmående så att de kunde hysa tillräckligt många parasiter så att dessa kunde organisera sig, som blodsugare som springer runt i pälsen och träffas och beslutar hur man kan suga ut maximalt med blod, kallade de sig sen liberaler eller socialister, det kunde kvitta. Min poäng är, att de har aldrig trott på demokrati, de tror bara på sin parasitism, och applicerar olika redskap för att maximera blodsugandet, socialism, miljö, liberalism, pk-ism, och idag, massinvandring. Principerna som politikerväldet styrde efter var aldrig generella och kunde aldrig tjäna som hörnstenar för något stabilt, det var bara så att bygget inte testades, så vi kunde alla låtsas att vi hade demokrati, men nu när folk inte längre håller med, det experimentella utfallet är övertydligt, detta går åt helvete, då förkastar ju inte politikerna de principer som låtit dem parasitera, så klart inte, då är det istället demokratin det är fel på. Man skall inte bli förvånad om intressena för blodsugande små kryp inte sammanfaller med ens egna.

    Gillad av 6 personer

    • Fredrik Östman skriver:

      Din förklaring är allt för dyster, för cynisk men också naiv. De ville nog väl 1789. De trodde nog att de hade förstått den naturvetenskapliga principen, fast de fick allt precis om bakfoten. Men slutstationen, där vi nu befinner oss, kunde aldrig ha blivit en annan. Det har du rätt i. Och idag kan ingen tro på dessa Ogudar, lika lite som man 1789 kunde tro på Gud.

      Hyckleriet har aldrig ifrågasatts, aldrig angripits, ty var och en människa hyllar sig själv som godhetens apostel på jorden. Hyckleriet släpptes löst när den spärr som hette Gud togs bort. Naturvetenskapen kommer sakta men säkert ikapp dessa hycklande lismare. Den evolutionära psykologien förklarar alla våra kognitiva tillkortakommanden och ger, tillsammans med den bättre statistik som Nassim Taleb och Benoît Mandelbrot utarbetade/-r, hopp om en epistemologiskt sund framtid.

      Gillad av 3 personer

      • Bak och fram skriver:

        Du kan ha rätt, jag överdriver förstås en del, kryddat med okunskap.., och ser nu fram emot fortsättningen på dina funderingar om Wilson et.al.

        Gilla

      • Bak och fram skriver:

        Men ser ingen möjlighet att konstruera ett säljande positivt system, bara att tvinga folk att vara vuxna och samtidigt krossa den hycklande pk-ismen, att avslöja ondskan, att det de gör och är, är motsatsen till vad de utger sig för att att göra och vara. Ungefär som Trump, han har inte alla svar, men han kan iallafall känna igen skit när han ser det och peka ut det.

        Gillad av 2 personer

      • Fredrik Östman skriver:

        Man kan nog vara lite mer självsäker och på den rent filosofiskt konservativa sidan. Se bara vad Roger Scruton kan åstadkomma!

        Samtidigt tror jag med dig att detta inte räcker; det har ju hittills inte räckt och vi kokar liksom tidigare konservativa bara med vatten. Däremot hoppas jag att det blir svårt för liberalismen att överleva en sant vetenskaplig social- och humanvetenskap, eftersom den bygger hela sin legitimitet, hela sitt ethos och telos just på påståendet att den är alltigenom rationell. Därav allt mitt tal om E. O. Wilson och grabbarna. Som Cheshire-katten måste vi springa så fort vi kan framåt för att stå stilla.

        Gilla

  12. Östrahult skriver:

    Liberalerna idag har inget med partiets eller ideologiens rötter att göra överhuvudtaget. De är ungefär lika ur takt med tiden som Hamnarbetarförbundet i Göteborg. Liberalerna hade en gång i tiden en uppgift att motarbeta överdriven konservatism, socialism, översitteri från myndigheter, religiös intolerans etc.

    Liberalerna idag har helt glömt sin historia och får väl mest ses som en kompisklubb för säkrande av den egna sysselsättningen, något man inte är särskilt framgångsrika med.

    Gillad av 2 personer

    • uppstigersolen skriver:

      Har Liberalerna någonsin varit i takt med tiden? De har ju faktiskt regerat en gång på senare tid. Ola Ullsten hette partiledaren. Gick det bra? Ullsten förresten. Mjuk på ytan, hård inuti. Tänk om de vore så? Nu är de sladdriga rakt igenom.

      Gilla

  13. Hans Jensevik skriver:

    Liberalismens kärna är tre -ismer och ett förhållningssätt. Sekularism, Universalism, Konstitutionalism och positiv inställning till marknadsekonomi. Vad mer är kan vi strunta i så som läget är idag. Att skilja på stat och religion har väl aldrig varit viktigare i Sverige och i EU idag? Sedan mänskliga rättigheter, som skrevs in i USA:s konstitution 1887 och drev fram Franska revolutionen 1889 står under hård attack av kulturmarxistiska värdegrunder. Demokratisk konstitutionalism enormt viktig i Sverige utan författningsdomstol, maktdelning och starka checks and balances. Vi har en Regeringsform från Palme och Lidbom med en fot i öst och en i väst. Ideologisk okunnighet och förvirring lämnar fältet fritt för identitetspolitik som inte är något annat än klasskampsretorik på mikronivå, små skillnader för vi- och dom-politik. Finns det någon räddning för ett okunnigt och likgiltigt folk i EU?

    Gillad av 3 personer

  14. Björn skriver:

    Helst skulle ”Lagen om hets mot folkgrupp(LHF)”, som Eva D skriver ovan, skrotas helt, men om inte, bör den också gälla ”folkgrupper” med gemensam politisk åskådning och/eller Partitillhörighet! Som lagen är utformad fn, ”skyddar” den endast EN grupp med gemensam politisk inriktning; islamisterna! Att dessa får verka fritt, och undgår all form av kritisk granskning, med hjälp av ”Lagen om religionsfrihet” och ”LHF”, är inget annat än ett hån mot demokratin här i Sverige!

    Gillad av 3 personer

  15. Göran Holmström skriver:

    Sagt det förr, tjatar om det igen. Mina älskade samlar och jägare folk.
    lagom stor grupp en hövding en schaman. Galen hövding och galen schaman då dog flocken garanterat. Om en av dom var galen så 50% chans att dö för flocken.
    översatt till vår nutid, Liberalerna är bara en av alla galningar som försöker visa vägen för sitt folk, visst skadeverkningarna var mer direkta på samlar folken,
    men samma principer råder. Är huvudet dumt får kroppen lida.
    Och lider gör vi. Men hur avskiljer vi huvudet från kroppen på ett humant vis, och vad ersätter vi huvudet med?
    Tänker på Tennyson, Hollow man av någon anledning nu.

    Gillad av 1 person

    • Mässkalle skriver:

      Ur ett ilandsnära perspektiv; Med en regering omgiven av 360+ stamfränder (myndigheter) är flocken smittad precis som urbefolkning blev när de nya landsteg på den nya kontinenten. De som inte dog av svärdet bestegs och urbefolkningen tillåts leva i reservat. Finns något att lära innan Sverige blir ett Uland i EU i UNs regering?

      Gillad av 1 person

  16. Sune Mangs skriver:

    Hade Liberalerna behållit Mauricio Rojas och Nyamko Sabuni och fortsatt utveckla en mera realistisk invandrings- och integrationspolitik så hade L tagit ledning inom ett sorgligt förbisett område som SD i brist på en seriös politik ibland övriga partier kunnat profitera på.
    Istället så gav liberalerna walk over i frågan med godagspilten Ullenhag. Denna ängsliga omsvängning är ett svårslaget självmål för ett parti och ett formidabelt svek av förtoendevalda inom L som i stället för att adressera verkliga problem allt mera kommit att utgöra ännu en förutsägbar gosskör i värdegrundskyrkan.
    När partisekreterare och feministen Maria Arnholm går ut och begråter nedläggningen av Jämställdhetsmyndigheten vars oklara orwellska anspråk borde få vilken liberal som helst att reagera på den kreativa utvidgningen av begreppet myndighetsutövning som oundvikligen slagit över till ideologisk folkuppfostran, så blir det för de väljare som redan tappat allt förtroende för partiet p.g.a Björklunds monumentalt ängsliga hyckleri, uppenbart att L har en partiledning vars värdegrundsliberaler helt gått vilse i den liberala pannkakan.

    Gillad av 2 personer

  17. Leif Nilsson skriver:

    Med facit i hand, så hade kanske Odilon Barrot rätt, när han hävdade, att en demokrati ”som ger majoriteten Guds ofelbarhet… (är) den mest despotiska absurditet som någonsin framsprungit ur den mänskliga hjärnan. Om man vill en stats undergång så inför allmän rösträtt”.

    Som jag skrev i min kommentar här på DGS den 27/12, så utgörs väljarna, i ett hastigt växande antal, av ”permanenta välfärdsklienter, som dessutom saknar all kunskap om vår kultur, historia och geografi. Dessutom är många av dessa, direkta fiender till demokratins grundfundament, som yttrande och åsiktsfrihet.”
    “Way of the World” framför tänkvärda synpunkter i ”Why the West Must End Democracy”

    Gillad av 1 person

  18. Sixten Johansson skriver:

    Noga sett vill L och C påsättas etiketten socialliberalism. Även därför är PK-liberalism en utmärkt beteckning och placering. L:s idépolitik kan beskrivas med tre ord: babbelism, opportunism, fingerslick. L är specialister på att avläsa maktens aktuella position och uppfatta vart dess levande massa är på väg, skynda sig att stå en liten bit framför och låtsas som om de själva hittat dit och leder utvecklingen. De aktiva skikten i L och C är politiska horor, maktens ryggradslösa apologeter och lakejer, fullfjädrade babbelianer. Knepet för att hålla skenet uppe är att aldrig uttrycka exakt ”PK”, utan ”PK + 0,1” (tio gånger) och ”PK – 0,1” (en gång).

    Men det där känner vi ju igen från malströmsmedia? Just precis! Så det hjälper inte om L tappar snoppen och C ratas även av fjantarna, för deras tänkande och beteende är inympat i media sedan länge, oavsett partinamnen. Mediafolket fortsätter lojalt och egennyttigt att producera härskarklassens sammankittande PK-ideologi och mata folkets kollektiva medvetande med evigt nya tuggor PK + 0,1 och PK – 0,1.

    L vilar helt på babbelismen, som innebär att ord relateras till rader av ord, men inte behöver relateras till verkligheten. Jämför med reklamen, som laddar tingen med osynliga ”värden”. Köparen betalar för dem och upplever dem som lika verkliga som tingen.

    Apropå media och liberalism hittade jag nu en superintressant nutidsfilosof. Hans uppiggande motströmsidéer beskrivs utförligt i svenska Wikipedia; läs själv: Dany-Robert Dufour.

    Gillad av 6 personer

    • svenge skriver:

      Bra Sixten J ! Ditt nyord PK-liberalism för tanken till USA:s Liberala Demokrater med Hillarys tusch av progressivism. Den kan tolkas som amerikansk form av vänsterextremism. Hur skall det alltmer centralistiska samhället omformas för att ge människorna de narrativ som ledande politiker skall torgföra så som Eva D. (ovan) vill? Hon betonar det kommunala självstyret måste stärkas genom tätare val. Tidigare har jag tjatat om val för 1) ”folkkammaren” 2) ”senaten”, som bygger på Kommun, Landsting eller Landskap! Val vartannat år med 4 års omfång ger i varje fall pollarna minskande makt att styra utgången. ”Tredje Statsmakten”, som nu snarare är ”Första dito” återgår till ursprungsuppgiften, kontrollorganet.
      Eva! Fortsätt tankarna kring medborgarskap, rösträttsålder samt uppgifter för politikerkåren, så att de inte börjar peta i människornas vardag alltför mycket. Det lär finnas en utredning om statsskicket. Är Olle Wästberg den ledande. Hur påverkar vi honom?

      Gillad av 1 person

  19. Lars-Olof Svensson skriver:

    Liberalismens minsta gemensamma nämnare är individens rätt till lycka. Nu är ju alla inte lyckliga. Det finns hur mycket olyckliga historier och öden som helst för media att skriva om, och det gör de.
    Tyvärr bara om det. Den stora bilden – tex hur Sverige förändrats under 2000-talet har i det stora hela gått MSM förbi – eller hur planen ser ut för Sverige för nästa 10 år; ja har någon hört något om det?

    Gilla

    • Sixten Johansson skriver:

      Det är inte riktigt så enkelt, och problematiken fanns där redan innan PK-ismen blev så fundamentalistisk och repressiv. Vilken text är i dag mest förtroendeingivande och troligen sannast? Jo, en text skriven av en pensionerad, oberoende person och med ett innehåll baserat på dennes kända meriter och erfarenhet. Men enligt min mening kommer nu som nr 2 sannolikt en anonym text, som är tillräckligt övertygande. Om skribenten sätter ut sitt eget namn uppfattar läsaren det som ett plus, men eftersom sårbarheten ökar har skribenten sannolikt utövat viss självcensur, alltså nr 3.

      Den skribent som framträder både i eget namn och med en institution bakom ryggen är i dag mest klavbunden och därmed minst trovärdig för oss som är medvetna om PK-ismen, alltså nr 4. Märk väl att de flesta debattartiklar har byggt på detta schema och därför har de varit starkt självcensurerade och därmed missvisande redan i många decennier, utan att vare sig journalisterna eller läsarna egentligen har förstått det.

      Och nu som alltid är kulturskribenter och andra kändisskribenter i malströmsmedia en särskild kategori utan större trovärdighet och sanningskrav. De praktiserar vanligen bara olika varianter av narcissistisk verbal-akrobatisk babbelism och texten är en förevändning för att kunna positionera sig, piruettera och symboliskt låta barmen skymta för andra babbelianer, för husse och för andra tänkbara uppdragsgivare.

      Gillad av 3 personer

      • Sixten Johansson skriver:

        Förvisso, Fredrik! Jag tänker att nr 2 och 3 egentligen blir rätt likvärdiga, därför att läsaren dels inte kan veta om namnet är det riktiga, dels förutsätter lite naturlig självcensur. Om vi begränsar oss till kategorin sakliga inlägg, så är det riktigt intressanta i dag att trovärdigheten och bedömningen av sanningshalten i huvudsak kommer att bygga på textens egna meriter. Den skribent som lutar sig mot en institution gör sig i själva verket mindre trovärdig. Det här förändrar det offentliga samtalet på ett mycket positivt sätt. Vi kan ju märka att t ex på DGS har en professorstitel ingen större tyngd. Riktigt demokratiskt och dialogfrämjande blir det både när ”vanligt folk” vågar skriva och när professorer och experter (åtminstone efter pensioneringen) vågar debattera och argumentera även utanför sitt egentliga fackområde och då inte rider på titeln.

        Gilla

  20. Lars-Erik Eriksson skriver:

    Lovar er att de som i dag sitter på den politiska makten; MSM och sjuklöverns resp. VU samt en del särintressen a la LO, hela artistklassen och diverse uppburna krönikörer alla unisont hyllar maximen att makten skall kritiseras från alla håll och kanter och att konsten skall ställa sig på den maktlöses sida i alla lägen, samt att allmänintresset alltid går före egenintresset.
    Men det stannar förstås vid en läpparnas bekännelse ity nämnda potentater ganska snabbt inser hur de tillhör nomenklaturan.
    Deras opportunistiska förhoppning är att denna lilla detalj inte skall få komma upp till ytan och så länge verkligheten kan negligeras, målas och döpas om och degraderas till blott en aspekt på tillvaron, så länge fakta kan reduceras till en åsikt, just så länge kan de överleva.

    Gillad av 1 person

  21. Leif Nilsson skriver:

    Vill uttrycka min uppskattning för Johan Ahlienus utmärkta artikel.
    I Schweiz, ”där en begränsad centralmakt och en starkare ställning för folkomröstningar förefaller ha gagnat landets intressen”, kan den framgångsrika politiken också bero på det faktum, att landet fick kvinnlig rösträtt på federal nivå, först 1971.
    Det har förmodligen inneburit att feminiseringen av politiken, inte har hunnit få lika förödande konsekvenser, som i övriga Västeuropa.

    Gillad av 1 person

    • Fredrik Östman skriver:

      Varför kan det inte bero på något annat? De har ju ett helt annat system än vi och deras demokrati har åttahundraåriga rötter. De var så militärt starka som organiserade fria män att de kunde hävda sin suveränitet mot alla omgivande stormakter och till och med successivt utvidga sitt område och därtill sälja legosoldatstjänster utomlands, vilket de ännu i denna dag gör till påven i Rom. Vad tyder på att kvinnlig rösträtt har något alls med saken att göra?

      Gilla

  22. Lars skriver:

    ”Förenklat kan sägas att den politiska korrektheten sätter moralhänsyn framför yttrandefrihet. ”

    Det var en mycket träffande inringning av vad PK är. Följdfrågan blir vad moral är och vem och hur den bestäms. Min tro är att det görs i olika system (och grupper) som i det mediala, det politiska, det akademiska osv. Moral är inte universella principer om de inte backas upp av system likt kyrkan, FN och de olika länderna.

    Min tes (hypotes) är att man kan se på Sverige av idag ur tre perspektiv (dubbelriktade samband mellan). Det ekonomiska, intellektuella och moraliska förfallet.

    Gilla

  23. Vaknauppnu skriver:

    Eva Danielssons analyser renderar henne en plats i en kommande SD-regering, Ja det finns fler skrivare här med insikter och förstånd som av nödvändighet skulle behöva ingå som ett regeringsunderlag. Vi kan inte fortsätt att ha obildade personer som tar livsviktiga beslut för detta land och dess folk. Hoppas på NYVAL

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.