Ett försök till klassanalys

Jan-Olof Sandgren

Marx kläckte den geniala idén att dela in människor i klasser – inte som tidigare, baserat på blodsband, pigmenthalt eller förmodad närhet till Gud utan på strikt materiella grunder, byggt på samhällets produktionsförhållanden. Tyvärr var hans egen klassanalys rätt bristfällig. Antagligen för att han levde i Charles Dickens England bland utsugna arbetare och lata kapitalägare, och där arbetarklassen antogs vara revolutionär helt enkelt för att den bara hade ”sina bojor att förlora” (för att citera ett av hans mest virala verk, Kommunistiska manifestet).

Idag är produktionsförhållandena annorlunda. Även om vi kopierar Marx idé blir resultatet ett annat. Patrik Engellau har i en rad artiklar argumenterat för att en ny frontlinje utvecklats mellan ”politikerväldet” (med vidhängande välfärdsindustriellt komplex) och ”den nettoskattebetalande medelklassen” (till exempel här).

Om man sänker blicken en aning och fokuserar på det Marx en gång benämnde arbetarklassen, finner man till sin förvåning att detta skikt splittrats i två distinkta klasser, med närmast motsatta intressen. Låt oss kalla dem ”Den självförsörjande arbetarklassen” och ”Den bidragsfinansierade underklassen”.

Den självförsörjande arbetarklassen skiljer sig från medelklassen framför allt när det gäller utbildning. Även om man skolats i olika yrken, saknar man den humanistiskt akademiska bakgrund som av tradition fostrat människor in i medelklasskulturen.

Självförsörjningsgraden kan variera, men den rådande överlevnadsstrategin är att genom eget arbete producera nyttigheter åt samhället. För trettio år sen kanske man jobbade åtta timmar om dagen i tillverkningsindustrin och röstade på Socialdemokraterna, idag återfinns man ofta inom servicesektorn, har småföretag, kör taxi, jobbar som hantverkare eller driver någon affärsverksamhet. Den grå sektorn är omfattande, och respekten för lagar och regler sannolikt något lägre än för den mer väluppfostrade medelklassen. Jag skulle gissa att ungefär hälften är etniska svenskar med låg eller ingen utbildning, medan andra hälften kommer från hyfsat integrerade invandrarfamiljer. Kort sagt, en samhällsklass bestående av tusentals pizzeriaägare och Sverigedemokraternas kärnväljare.

Den bidragsfinansierade underklassen var tidigare ett marginalfenomen, men har växt explosionsartat under 2000-talet, i takt med utbyggnaden av det välfärdsindustriella komplexet. Den karaktäriseras av att överlevnadsstrategin är bidragssökande, och förväntningarna att man ska försörja sig på egen hand är lågt ställda. I den mån arbete förekommer är det ofta sysselsättningsskapande åtgärder som i sin tur är bidragsfinansierade. Det naturliga entreprenörskap som trots allt finns hos människor, kanaliseras till att finna nya bidragsformer och bidragskombinationer, snarare än att göra sig oberoende av staten. De flesta i den här gruppen är invandrare som sökt sig till Sverige under de senaste åren, ofta som flyktingbarn med oklara asylskäl och oklar identitet. Här finns också medlemmar ur den autonoma vänstern, liksom islamistiska grupper och kriminella nätverk. Så när aktivister ute på vänsterkanten ursäktar islamism, försvarar hederskultur och ömmar för kriminella, så är det ”klassolidaritet” det handlar om. Ingenting annat. Socialdemokraterna har generellt ett mycket starkt stöd.

Med Marx terminologi skulle man kunna kalla det ett ”trasproletariat” – om det inte vore för att man ofta har ordnad ekonomi, hyfsad bostadsstandard, medialt inflytande samt tillgång till grundläggande välfärdstjänster. Ur internationellt perspektiv skulle det närmast beskrivas som en ”icke-arbetande medelklass”.

Någon har kallat dem för ett ”frälse”, eftersom man får sin försörjning av staten kanske i kombination med fri tandvård, kommunala busskort och liknande. Men liknelsen haltar. Ett ”frälse” brukar befinna sig i samhällets topp, medan den här gruppen (både av sig själva och av en större allmänhet) anses befinna sig på botten.

Den självförsörjande arbetarklassen måste i alla fall vara med och betala. Antingen i reda pengar eller i form av minskad samhällsservice. Den blir därför alltmer skeptiskt inställd till välfärdsindustrins klienter, vilket vanligen tolkas som rasism, men lika gärna kan vara ett uttryck för den djupt svenska moraluppfattningen: ”man ska inte ligga andra till last”.

Ideologiskt rör man sig alltså i riktning mot den ”nettoskattebetalande medelklassen”. En klass som i sin tur övergivits av sina forna borgerliga stödpartier och befinner sig i vad som kan beskrivas som ett politiskt limbo.

En stundande fusion mellan dessa två samhällsklasser är något som förmodligen hemsöker Annie Lööf och ett halvt dussin av hennes partiledarkollegor i deras mardrömmar. Därför är den mest prioriterade frågan i svensk politik just nu, inte hur man ska lösa samhällets växande problem, utan hur man ska hålla SD borta från politiskt inflytande.

76 reaktioner på ”Ett försök till klassanalys

  1. Tritonen skriver:

    Att hålla SD borta från allt medialt och politiskt inflytande är den primära dogm, som binder ihop de ”anständiga” medborgarna, journalisterna och partierna. Den som inte villkorslöst knäfaller inför detta påbud, mäler sig ut ur gemenskapen och värmen. Det spelar mindre roll om SD har rätt i sin kritik/analys eller inte. Eller för den delen hur följderna av Sjuklöverns politik har förändrat vårt en gång så trygga och fredliga land. Partiet behöver inte bemötas, eftersom det axiomatiskt står för DET ONDA.

    Gillad av 7 personer

  2. M.D. skriver:

    Tack för ett intressant inlägg. Riktigt bra skribenter har förmågan att på enkelt vis belysa något, så att ett antal välbekanta pusselbitar som skramlat runt i bakhuvudet elegant faller på plats och fyller ett hål som man tidigare gått bet på.

    Kontrastera gärna med snart sagt vilken artikel som helst i mainstream media. När kände du senast att några pusselbitar föll på plats?

    Gillad av 7 personer

  3. Jan Andersson skriver:

    Den som är ung och frisk men saknar den självrespekt som krävs för att ta ett jobb vilket som helst för sin egen försörjning, kan inte känna någon samhörighet med de som tvärtom lägger ned mycket tid och arbete för att slippa jobba.

    Den första kategorin skulle ligga högre som samhällsklass om skatterna vore rimliga. Utbildningen spelar ingen större roll, de entreprenörer som lyckas bra har inte sällan låg formell utbildning men har tillägnat sig mycket kunskap genom att vara intresserad av både folk och marknad och aldrig släppa taget (men bäst är förstås både och).

    Jag känner starkt för alla de på landsbygden som aldrig ges en chans; det är för långt till bra skolor, för få arbetstillfällen där man bor och för dyrt att komma igång utan generös sponsring hemifrån. En liten trist lägenhet i Stockholm kostar två miljoner plus hyra, en bil för att ta sig till jobbet och hem till anhöriga 5000-10000 i månaden, en utelunch 2000-2500 kr i månaden. Samt att betala av på ett studielån som ofta hamnar på en halv miljon, utan garanti för en lön som ger något livsutrymme kvar när allt annat är betalt.

    Och en regeringsmakt som inte förstår och inte kan bromsa den negativa spiralen. Vem kan man tro på?

    Gillad av 1 person

    • Göran Nilgard skriver:

      Hej Jan,
      Det trista är nog att Dirty Harry har en rejäl point i det han skriver. Förklaringen tror jag också är enkel:

      ”You don’t know what you don’t know”

      Dom du skriver om och ömmar för är inte i kontakt med de begrepp du beskriver; t.ex. ”ung, frisk och självrespekt”.

      Och det i sin tur handlar om det du skriver ”bor på landet, dålig skola etc. Men du glömmer den viktigaste faktorn till deras tillkortakommanden: föräldrarna.
      Föräldrar är i princip alltid den mest bidragande orsaken till att ”klassresor” ovanliga. På båda hållen (sic!). För medan medel-/högremedelklassen och vad vi väljer att kalla dom ”upstairs” lägger mycket av sin tid och energi på att inpränta sina värdering i sina barn + typ ”du är ett stjärnebarn”, ”ingen är bättre än du” (T. Bodströms mamma) och vad det nu kan vara man säger för att blåsa upp dom, så är det precis motsatsen hos arbetarbarnen. De skyddsympas för att inte bli besvikna på samhället: ”det är ingen som gått på universitet i vår familj”, ”duger det inte till dig att göra det din far alltid gjort?” etc. Och som liten litar du blint på det dina föräldrar gör och säger.
      I England finns ett intressant uttryck som vi kan smaka (oavsiktlig vitsighet) på:

      ”Third generation take-away”

      Det är den generation som inte gärna vare sig kan eller vill närma sig den egna spisen och tillaga någon mat för att deras mammor inte gjorde det och inte heller mammornas mamma.
      Dom är helt enkelt inte i kontakt med begreppet ”home cooking”.

      Gillad av 1 person

      • Fredrik Östman skriver:

        Du tycks ha fått något om bakfoten. Det är arbetarklassen som säger till sina barn att de är bra och fantastiska och orättvist undertryckta, som avgudar sina barn. De låter barnen göra vad de vill. Varför? För att de betraktar sig själva som svaga, utelämnade, maktlösa och inkapabla, så frihet och experimenterande kan bara göra situationen bättre. De har inget att förlora utom sina bojor.

        Medelklassen håller sina barn kort och uppfostrar dem strängt. De anser att de har uppnått något och att de har något att förmedla och föra vidare. Frihet och experimenterande innebär större risker till nedfall är möjligheter till uppstigande.

        Överklassen känner sig så säkra att de inte måste lära barnen något annat än hur man uppför sig formellt korrekt för att inte störa den pågående festen. De skall inte störa, annars får de göra vad de vill, det är ju det överklasslivet går ut på.

        Dessa är de tre klasserna. På frukten skall du känna trädet.

        Gillad av 3 personer

      • Göran Nilgard skriver:

        Ja, så kan det naturligtvis vara Fredrik. Jag har all respekt för dina synpunkter och finner dom intressanta eftersom de så diametralt är motsatta jfr min erfarenhet. Men då kanske du kan förklara varför
        1) klassresor är ovanliga
        2) att man på 90-talet i England visste att 3 000 000 barn var födda in i arbetslöshet pga sin klasstillhörighet
        Och att skälet till detta för mig är överförda värderingar mellan generationer (är det kanske här bakfoten kommer in?).

        Jag är mycket frågande när du skriver: ”Det är arbetarklassen som säger till sina barn att de är bra och fantastiska och orättvist undertryckta, som avgudar sina barn. De låter barnen göra vad de vill.” Om du däremot byter ut ”arbetarklassen” (som för mig är gråsossar, alltså (S)) mot ”(V)-sympatiserande föräldrar” så är jag helt enig. Men det är kanske bara definitionen av ”arbetarklass” vi behöver bli överens om?

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Egentligen menade jag underklassen. Arbetarklassen är en skvader, den finns inte.

        När det gäller ideologiskt betuttade personer kan ingen klassanalys tillämpas, eller dess resultat är svagt, eftersom de inte inordnar sig i det traditionella mönstret.

        Gillad av 3 personer

      • Fredrik Östman skriver:

        Lars, det är inte en klass. Det är bara en meningslös abstraktion. Varför skulle attributet ”LO” vara av intresse? Särskilt som LO aktivt utesluter var och en som har samröre med SD? Vad blir det då kvar av den sociologiska analysen?

        Det är ju ren politik. LO är ett politiskt parti och dess syfte är att skada arbetande och svaga människor så mycket det bara går, att utrota den svenska kulturen och det svenska folket.

        Gilla

  4. Martin skriver:

    Nja Annie Lööfs kapacitet för analyser når inte dithän att hon skulle förmå frukta en ”fusion av dessa samhällsklasser”….Annie Lööf är oerhört begränsad intellektuellt och tas på alldeles för stort allvar rent generellt. Tror ni mig inte lyssna på när hon talar engelska hos Skavlan.

    Gillad av 9 personer

  5. villervalle03 skriver:

    Jag skulle nog även definiera en stor del av stats,kommunal och landstings anställda tjänstemän i den icke homogena gruppen. Därtill skattefinansierade journalister, som propagerar för status Q, i intresse att bevara bidragen till tidningar och statsmedian.

    Gilla

  6. Jari Norvanto skriver:

    ”Här finns också medlemmar ur den autonoma vänstern, liksom islamistiska grupper och kriminella nätverk. Så när aktivister ute på vänsterkanten ursäktar islamism, försvarar hederskultur och ömmar för kriminella, så är det ‘klassolidaritet’ det handlar om. Ingenting annat. Socialdemokraterna har generellt ett mycket starkt stöd.”

    Mark Steyn berörde just detta nyligen (ca 23 min in i länken, nederst). De suktar båda på en allsmäktig stat, Big Government

    ”Någon har kallat dem för ett ”frälse”, eftersom man får sin försörjning av staten kanske i kombination med fri tandvård, kommunala busskort och liknande. Men liknelsen haltar. Ett ‘frälse’ brukar befinna sig i samhällets topp, medan den här gruppen (både av sig själva och av en större allmänhet) anses befinna sig på botten.”

    De är dock i toppen av PK-paradigmets offerhierarki. Bibehållandet eller konstruerandet av ”klyftor” legitimerar ”rättvisa” ingripanden, politikerklassens och omsorgsindustrins existens. Svaga och underordnade medborgare är tacksamma för hegemonin att manipulera och hålla i beroendeställning, i fredstid. Med en yttre fiende behövs starka medborgare, inte hjälplösa offer. Handen upp, den som vill försvara multilkulti, islamiseringen, identitetsvänstern och en syltryggad politikerklass som i kollusion med MSM bepottar breda lager av medborgarna och bryter ned dygderna som en gång i tiden grundade välfärden. En ekonomi i uppgång kan kortvarigt gjuta olja på vågorna, men kulturskillnaderna kommer att bli mer påtagliga när ekonomin sviktar.

    Gillad av 2 personer

    • Dirty Harry vad är du skriver:

      Jag tjatar, läs Dinesh D’Souzas ”Death of a Nation”, demokraterna skapade detta system för att hålla de svarta i evigt beroende i VIK, innan dess så röstade de flesta svarta, över 75%, på republikanerna för demokraterna var slavägarnas parti.

      Gillad av 5 personer

      • I nationens intresse skriver:

        På din upprepade renommendation har jag nu införskaffat ”Death of a nation”. Känner inte till D’Souza sedan tidigare, men det ska bli intressant att se om boken är den ögonöppnare även för redan rödpillrade som du säger att den är.

        Jag ber att få återkomma när jag har läst ut boken.

        Gillad av 1 person

      • Callahan skriver:

        Aha, ja för att komplettera bilden så kan man lyssna på hans youtube videos, jag hade helt missat honom, rådgivare åt Reagan, filmer, böcker, tal, helt klart en profil pk-världen, och ljugmedia försöker ignorera.

        Gillad av 1 person

    • Dirty Harry vad är du skriver:

      Mark är ju mycket bra, historien från Rotherham får återigen ens blod att koka och känna ett enormt hat och förakt mot etablissemanget, för det som nu sker, också i Sverige, är så fruktansvärt att vanliga hyggliga människor inte kan tro det och håller för öronen, för, tänker de, varför har ingen gjort något åt det? Tusentals och åter tusentals våldtagna i England, i Sverige, och i många andra länder i Europa har bara fått fortgå med myndigheternas goda mine, för invandring är något gott!!!?? Ren ondska, rakt av, folk kan inte ta in vad som sker.

      När jag ser våra politiker, Lööf, Kristersson, Fridolin, Björklund, så ser jag framförallt några som bidragit till massvåldtäkter. Jag tänker det varenda gång.

      Gillad av 7 personer

  7. Lenam skriver:

    Liberala mot konservativa, globalister mot nationalister. Eftersom liberala och globalister har makten att dela ut vårt välstånd till i stort sätt alla som vill komma hit så skapar de själva nationalisterna.

    Gilla

  8. Dirty Harry vad är du skriver:

    Denna fusion är oundviklig, de politiska partierna i 7-klövern har ju i allt väsentligt redan fusionerat, de träter inbördes men alla som arbetar ses som slavar som skall hållas på mattan av den nya mediokratin som styr oss. Alla som inte röstat på ett nytt parti (till buds står SD, AFS och MED) har inte fattat att man är lurad, allt är ett spel för galleriet och nu accelererar man för att tysta vår röst, de gula västarna skrämmer nog. Så svensk politik nu det är som en pjäs på Dramaten, där borgerliga skall vara så där rikt odrägligt borgerliga, och där vänstern skall vara så där läskigt sossiga, ungefär som årets julkalender, partierna och partiledarnas huvudfunktion nu är att vara som karikatyrer som upprätthåller myten om att det är någon skillnad inom sjuklövern, men alla var ju ochnfrotterade sig med varandra på Nobelfesten. Man döljer vad som egentligen pågår: att man man nu skapar en så stor invandrad underklass att man desarmerar den arbetande klassens röst, man behöver arbetare men inte arbetare som tänker och inte lika många som förr pga produktivitetsvinster. Idag är det inte så kallade kapitalister som får vinsten, utan det välfärdsindustriella komplexet och deras importerade röstboskap i maskopi med de rikaste delar bytet.

    De jag förstår minst av allt, det är sådana som tänker efter och ändå röstar 7-klövern, jag tror man då inte alls förstått vad som står på, hur allvarligt detta är, detta kan inte bli bättre innan etablissemanget kastas ut eller sätts ur stridsdugligt skick. Först måste man igenom bröstvärnet och bränna ner allt man kan.

    Gillad av 8 personer

  9. Fredrik Östman skriver:

    Du har lyckats baxa Patriks klassanalys ett par steg närmare verkligheten, men det sker på bekostnad av dess karaktär av klassanalys. De två intressekollektiv du beskriver är inte nödvändigtvis klasser. En klass i klassisk bemärkelse går i arv över många generationer och inbegriper inte minst en vill kultur, vissa beteendemönster, sociolekter, vanor. Varför skall vi tro att detta är fallet för dessa grupper eller indelningar? Detta var i och för sig en av svagheterna i Marx ursprungliga analys. Den tog kanske sin början i existerande klasser, men dissocierade snabbt begreppet från det detta skulle representera och fyllde det med helt annat innehåll av ett eteriskt, metafysiskt slag, upphöjt och skilt från verkligheten.

    Även här ser vi alltså liknande skavpunkter. Den som driver en egen liten firma, en hantverkare, en veterinär, en bonde, en bilmekaniker, en kebabståndsägare, är per definition del av medelklassen. Medelklass definieras genom självständigheten i hur uppehället skapas. Här hade du alltså inte måst tillföra den klassiska analysen något alls. Det problem du står inför är att det som kallas arbetareklassen genom sin faibless för att införa statligt stöd för att inte behöva eller tillåtas att arbeta traditionellt själv omfattar även dem som inte arbetar, utan lever på bidrag. Detta har varit arbetarerörelsens innersta ethos och stolthet: De kallar det solidaritet. När arbetarerörelsen sagt solidaritet har de aldrig menat kristen humanistisk solidaritet med alla invånare i samhället, utan specifikt solidaritet med de delar av den egna klassen eller rörelsen, som försörjs genom bidrag. Det är en konvulsion inom vänstern eller arbetarerörelsen vi ser och som denna artikel är ett uttryck för.

    Marx hade fel. Är det inte dags att erkänna detta rakt av och sluta upp med nödvändigtvis missvisande klassanalyser? Är smärtan för stor att måsta erkänna att allting som arbetarerörelsen och vänstern har gjort under hundra år är att skada dem som de har påstått vilja hjälpa och stödja, nämligen arbetarna, verklighetens folk? Det är emellertid just precis där som alla dessa analyser till slut kommer att landa. Marx hade fel.

    Gillad av 6 personer

  10. Christer Hanefalk skriver:

    Tack Jan-Olof!
    Bra text. Analyserande och intressant. Bra vinkling – tycker jag. Håller i grunden med dig i allt utom när du skriver ”Det naturliga entreprenörskap som trots allt finns hos människor…”. Nej, det finns verkligen inget naturligt ‘entreprenörskap’ hos människor – möjligen hos uppåt fem (5) procent av alla människor. Är man ‘entreprenör’ så följer det med ett antal väsentliga egenskaper som att – exempelvis – våga ta risker, ha en kreativ förmåga, ha uthållighet, ha lusten att skapa, vilja ta ledningen i olika sammanhang, ha hyggligt god kommunikativ förmåga, ha förmågan att övertyga andra om sina idéer, med flera. I min värld – jag har i och för sig inte levt så länge; jag är bara 71,5 år – så är sådana egenskaper ytterst sällsynta. Vilket kanske är skälet till att vi idag upplever rekordmånga konkurser och ett – generellt sett – lågt nyföretagande. Lyssnar man till framgångsrika entreprenörer så har framgångsfaktorn för dem endast undantagsvis varit att människor direkt har sett vilken bra idé de har byggt sitt företag på – i verkligheten är det precis tvärtom. Det är deras egen övertygelse – och deras uthållighet – som har gjort dem framgångsrika.
    Men, avslutningsvis – jag gillar i princip allt du skriver och jag ser fram mot nästa artikel!

    Gillad av 5 personer

    • Dirty Harry vad är du skriver:

      Detta håller jag verkligen med om, de entreprenörer jag ser i min närhet de har en imponerande positiv energi och uthållighet som man sällan eller aldrig finner hos anställda.

      Gillad av 2 personer

      • Fredrik Östman skriver:

        Ja, och när de lyckas över förväntan, så får de för sig att de har skapat sin egen lycka och att alla kan göra samma sak som de kunde (survivorship bias). Då ser de ned på alla som inte har ett eget storföretag och vill använda alla medel för att förbjuda dem att agera konventionellt för att skydda sig mot hot och faror, ty den som gör det blir aldrig lyckad entreprenör med eget storföretag.

        Anledningen till att Silicon Valley är fisliberalt är att där finns för många lyckade entreprenörer med för mycket makt.

        Gillad av 2 personer

      • Callahan skriver:

        Många har ju bara varit sluga opportunister, när man inte fick sälja mahogny för husbygge så köpte de bara upp alla de ”nya sorterna”, ett exempel på en mångmiljonär i grannskapet.

        Gilla

  11. Aha skriver:

    ”…saknar man den humanistiskt akademiska bakgrund”. Detta yttrar sig i att den självförsörjande arbetarklassen uttrycker sig burdust när man är ute på nätet och kommenterar. Arbetarklassens drastiska språkbruk har flyttat in på nätet. ”Bunta ihop dem”-omdömen florerar. Vad etablissemanget nu gör är att döma dem för hets mot folkgrupp, några uppseende fall från äldre kvinnor har uppmärksammats.
    Att finna ursäktande omständigheter som är legio annars inom rättsväsendet gäller minnsan inte för en politiskt förbannad, självförsörjande arbetsklass.

    Arbetarklassens hjältestatus är ett minne blott, nu är de förkastliga, lågutbildade och lågpannade individer som har fräckheten att rösta på SD som erbjuder lösningar för deras mer nära, inte helt friktionsfria liv med det mångkulturella samhället.

    Det mesta som etablissemanget gör nuförtiden för att vidmakthålla makthegemonin är motbjudande.

    Gillad av 3 personer

  12. Dandersan skriver:

    Var placerar vi dem som lever på tillfälliga bidrag och som är beroende av projektpengar.
    Dem som målar upp en hotbild och sen försvarar sig mot dessa hot med medel som politiker kan ställa ut eller dra in.
    Kulturarbetare som sponsras av näringsliv och det allmänna men där medel kan dras in.
    Beroendet är stort och viljan till anpassning är lönsam.
    Det är bara vi med pension som är helt fria att säga vår mening.

    Gillad av 1 person

      • uppstigersolen skriver:

        Mina barn och barnbarn har inte samma efternamn som jag. Själv heter jag något riktigt vanligt men min fru, mina barn och mina barnbarn heter nåt annat, lite ovanligare. Så byt namn. Sven Svensson blir väl bra. Det kan vi heta allihopa så hittar de oss inte.

        Gilla

  13. Björn skriver:

    Det som skiljer och förenar i Sverige idag, är inte anställning, utbildning, inkomst eller förmögenhet, utan ”exponeringstiden” och antalet ”närkontakter” med den krassa ”mångkulturella” verkligheten ute på ”gator och torg”!

    Gillad av 7 personer

      • Dirty Harry vad är du skriver:

        Min första observation som jag delgav Sveriges ledarskribenter var just denna, hyckleriet. Åk till närmast förort, bo där, handla där, sätt barnen i skola där, gå ut med hunden på kvällen där..

        Sedan så är small beautiful, men jag personligen pladdrar på och det hade tagit 3 gånger så lång tid att korta ner i efterhand. Man kanske blir bättre med tiden.

        Gillad av 4 personer

  14. Svante Jonsson skriver:

    Finns det goda skäl för att nuets ”klassanalys” handlar om två sätt att värdera rättigheter och skyldigheter i stället för produktionsförhållanden? Drygt 80 procent av väljarna i Sverige + deras valda ledare värderar rättigheter som något som inte har något samband med skyldigheter. Rättigheterna är autonoma medan skyldigheterna är beroende av en drös av reella skillnader som pigment (vitt), kön (man), skuld (kolonialt, patrialkalt förtryck) och matlagning (biffstek med lök.). För att duga som en fullvärdig människa i deras mångkulturella vision ska man inte duga. Man ska vara ett offer som hindras att få sina rättigheter tillgodosedda. Rättigheterna är inte förtjänade. De finns bara där! Din klass av sd:s kärnväljare och pizzabagare anser att skyldigheter, som att försörja sig själv, kommer före rättigheter och att begreppen är beroende av varandra. De har, tror jag, genom livets hårda skola insett att de duger i det svenska samhället. De har arete.

    Gilla

  15. Vaknauppnu skriver:

    Hög tid för KD och Moderaterna att bjuda in SD.
    Nya tider börjar med ett nyval i antågande. Kl. är 5 i tolv storstädning stundar!
    Landsförädare och folket som inte hör till skall sitta på skyffeln

    Gillad av 1 person

  16. Evert Karlsson skriver:

    Det borde tillhöra självklarheterna, för politiker och media, att möta medborgarna med fullvärdig respekt. Men nu ser vi att det motsatta gäller. Hur hatet retorik fylls på. Mot de som röstade fel i valet 2018. Ett avståndstagande som lett fram till en smutskastningskampanj. Mot de människor som räds den mer öppna migrationen. Och hoten mot våra välfärdssystem. Som ser hur motsättningarna växer. Och skräms över det. På presskonferenser har aldrig ställts några frågor om lämpligheten i att behandla SD som paria. Som människor av en lägre stående kast. Och vad denna inställning kan åsamka synen på demokratin. Alla journalister tar behandlingen av SD som fullkomligt naturlig. Tänker de någonsin på hur stalkade människor uppfattar situationen? När en ständig förföljelse och stämpling pågår? Hur en femtedel av Sveriges röstberättigade, upplever reaktionen på deras demokratiska val? I går hörde jag självaste statsministern stå och orera om SD:s ursprung. Som om pensionärerna Kristina och Lennart vore sprungna ur en vit maktmiljö. Och vigt sina liv åt subversiv verksamhet. Och inte alls slitit ut sina ryggar inom vården, eller på ett bygge. Man målar, från ansvarigt håll, upp bilden av medborgaren som inte tåls att ta i ens med tång.
    En Person non grata – en icke önskvärd person. Om sanningen skall fram, pågår en förföljelse av vanliga medborgare. Som mycket medvetet tycks lämnas under journalisternas radar. De spelar med i politiken. Tar förföljelsen som naturlig. Och deltat i viss mån själva i den. Tänker journalisterna och politikerna någonsin på hur de jagade upplever sin situation?
    När personer som Lööf och Löfven alltid stryks medhårs av pressen. Fast hatet mot SD ständigt mobiliseras. Genom en förföljelse av drygt en miljon röstande. Vilka människor älskar den som stalkar en, kan man fråga sig. Dessutom i ett land som omnämns som ”en humanitär stormakt”. Man har idag inom dagspolitiken formerat sig runt hatets känslor. Riktat mot SD och deras väljare. Däri ligger den så kallade regeringskrisen. Där hatet självt får utgöra navet. Och där pensionärerna Kristina och Lennart ingår i objektifieringen.

    Gillad av 6 personer

  17. sjodinbjorn2hotmailcom skriver:

    Herre Gud! Jag har alltid tyckt att Marx´s analys är den simplaste man kan tänka sig (Jag var med -68 i Umeå och läste där ekonomisk historia).Att komma på att ekonomin består av Arbete och Kapital. Så gjorde det när man byggde pyramiderna också! Det viktiga med Kapitalismen är Kapitalistens/Entreprenörens hjärta, som får alltihopa att snurra. Det är entreprenörens entusiasm, ja febrila besatthet av vad han sysslar med. Förmågan att arbeta dag och natt (medan Hustrun lyckas hålla familjen gående där hemma).
    It´s NOT the money, stupid! It´s the Heart!

    Gillad av 3 personer

    • Lars skriver:

      Fullt så enkelt är det inte med Marx utan det är en teori om hur samhället bildar en struktur genom historien baserat på organisationen av produktionen och under kapitalismen har proletariatet dvs löntagarna skilts från produktionsmedlen och det är den skillnaden han bygger sin klassteori på. Man kan se det som att kapitalägarna tillför kapital till en produktionsprocess för att bekosta maskiner och löner och tar hand om mervärdet sedan löntagaren fått sitt. Den delen uppfattar jag emellertid visserligen som korrekt, men otillräcklig och felaktig i en djupare analys eftersom han bl,a, inte har med avkastningskrav/ränta på kapital, bygger på Rikardos värdeteori och inte priser satta på en marknad och inte ser på hur ersättningen av arbete och kapital kan skifta och inte har med konsumtionssidan i ekvationerna, som utgår från produktionssidan och inte ser att investeringar inte kommer tillstånd utan efterfrågan.

      Livet blir enkelt om man vill se det som enkelt, se på Anne Lööf! Även talet om entreprenörers roll tycker jag är en grov förenkling, viktig roll, men en grov förenkling i ett samhälle med institutioner, olika maktcentrum, stat, organisationer.

      Gilla

  18. Christer L skriver:

    Det finns ett allmängods hos alla dessa ideologer och statstänkare, som gör att man kan ta vilken som helst och sedan buckla ut den speciella konturen. Lenin var inte någon som följde Marx, inte heller gjorde Mao eller Olof Palme. De åberopade sig. Tanken på det rättvisa, goda samhället, allmängodset, måste ju formuleras på något vis, och helst på ett nytt vis.

    Det speciella med socialismen var och är vad som än får arbetarklassen att hänga med Lenin och gänget: detta är att identifiera sig som arbetare och att tro att arbetarklassens intresse kan definieras mot borgarklassen (kapitalet) och feodalismen (makten) och att detta duger som samhällsmodell. Det finns inget annat sätt för en arbetarklass att se sig som ledande makt. All diskussion inom ramen för marxism eller överhuvudtaget statsvetenskap är på samma vis som genusvetenskapen ett nonsens.

    Det mänskliga samhället är ett och samma, de olika kulturerna och maktstrukturerna är varianter på samma tema, ingen av dessa är särskild. De goda Allierade dödade fler fascistiska och nazistiska fiender och deras folk än denna fiende dödade de goda Allierade. Det goda Sovjet dödade fler arbetare än Tsaren, men också fler medelklassare och adel. De goda maoisterna dödade mängder borgare bönder och arbetare, men även anhängarna av Chiang Kai-shek som kämpat mot Japan. Osv. Alla är goda, alla dödar. Varför detta tjat om statsvetenskap? Nu håller DÖ-partierna på att döda Sverige som nation. FN vill leda ett folkutbyte i Europa. What´s new?

    Gilla

    • Lars skriver:

      Att säga att alla samhällen är lika kan man nog bara från väldigt långt håll och med ett speciellt raster framför ögonen. Dock kan man se, tycker jag, vissa gemensamma drag. Biologiskt är människan sig lik med social motivation. Sociala grupperingar bildas och gränser skapas. Men ser man närmre så ser man att en del av dessa social grupperingar är stora och vi kallar dem för klasser och definierar dem utifrån olika attribut. Marx utifrån ägande eller inte av produktionsmedel. I modern tid finns det hyggligt vedertagna definitioner som överklass, medelklass, underklass där de senare också kallas arbetarklass. De attribut man då använder vid definitionerna är en kombination av inkomst, yrke och utbildning.

      Gilla

  19. Dirty Harry vad är du skriver:

    Den väsentliga klassanalysen för mig nu är de som tagit det röda pillret och de som tagit det blå, och de stora massan som inte är medveten om att det är ett val så de är default blå.

    Gillad av 3 personer

  20. Björn skriver:

    Ärlighet! Allt handlar om ärlighet! Att inför sig själva och andra, ÖPPET ERKÄNNA, att det är den galet naiva och fullständigt utopiska migrationspolitiken, som försatt landet in i den ”räv-sax”, vi nu befinner oss i! Ni skyldiga politiker som orsakat katastrofen, kommer aldrig att bli förlåtna, men det måste väl ändå i längden kännas bättre för er själva, att ha erkänt era misstag så tidigt som möjligt, istället för att i förnekelse, på ett självförnedrande sätt, fortsätta blåljuga, vilseleda och mörka ända in i kaklet…..?!

    Gillad av 3 personer

  21. Göran Holmström skriver:

    Jan-Olof, utmärkt analys. Men i mitt tycke så har du glömt den snabbast växande klassen.
    Eller kanske är det en mutation, Parasitus Crumbuktus vars enda bidrag till mänskligheten är att suga ut och ljuga sig till fördelar.
    Vi ser dom frodas i varje skikt i samhället, och dom ynglar av sig genom beröring verkar det som .

    Gillad av 1 person

  22. Lars skriver:

    Det satt djupt inne hos mig att känna mig säker på att Marx hade fel och det är helt enkelt värdeläran som leder honom fel liksom mervärdeteorin och värderingen av kapital som nedlagt arbete och ackumulation av kapital dvs nedlagt arbete. Det är teknisk utveckling som står för merparten av tillväxten. Likaså har värdet av handel mellan i-länder alltid överstigit handeln med u-länder och industrialiseringen vilade inte på handeln med kolonierna. Ackumulationen består av, efterhand åldrande, real produktionskapacitet.

    Att kapitalismen som nu inte kan bestå utan att råvaruuttaget av ändliga resurser måste cirkuleras och att energi från sol etc dvs via teknikutveckling måste till (och har kommit långt) och kanske en ny generation kärnkraft (thoriumreaktorer försöker man med i Indien och Kina) står klart. Mina frågetecken rör först och främst befolkningstillväxten och om teknik och vetenskap ska hinna med – det är tur att utvecklingen världen över sker i olika takt.

    Gillad av 1 person

    • Lars skriver:

      Följaktligen blir det kvasi Marxism att utgå från Marx klassanalys när hans begrepp för att indela i klasser inte håller och det dessutom med en ny klassteori som inte heller bygger på definierande begrepp.

      Gilla

      • Lars skriver:

        Men skillnaden mellan kapital (koncentrerat) och beroende av löneanställning är självklart den grundläggande konflikten

        Gilla

  23. Thomas Gunnarson skriver:

    Allt beror på kombinationen av skatter och bidrag. Oavsett arbete och inkomster. Vid varje politisk insats fokuserar politiken på olika populära sektorer. vissa idag populära sektorer är Kultur, Forskning, IT, Vård och Skola. Och inte att förglömma byråkratin… Dessa sektorer är inte självgående utan tärande – då de får stora samhällsstöd för att existera. Men kallas vara motor i systemet…. Och de sektorer som påstås vara en belastning får då bära skattetrycket. En populär ”belastning” idag är klimatbeskyllningar. Det innebär att man för dessa sektorer utan diskussion kan höja skattetrycket och dra undan rimliga stöd som borde kompensera för det extrema skattetrycket. Effekterna är spännande för resultatet kan bli oväntat….

    Gilla

    • Lars skriver:

      Så att skattekvoten nådde max på 80-talet och sedan minskat är inte ett faktum du behöver ha med i ekvationen? Eller att den offentliga sektorn producerar tjänster? Eller att inkomstomfördelning som pensioner, akassa, barnbidrag, sjukbidrag sker via skatten? Allt detta är tärande….för vem? politik för vem?

      Gilla

      • styggestig skriver:

        I snart 40 år har i Sverige vad man i Frankrike träffande kallar ”den politiska klassen” (la classe politique) tillåtits ta 50% av BNP i anspråk för ”välfärd”. Under 90-tals krisen krympte Sveriges ekonomi och därmed även ”välfärden” något. Men Göran Persson blåste inte bara pensionärerna, utan han blåste även lite nytt liv i begreppet ”välfärd” när han likt en präst mässade ”skola, vård och omsorg”. Men verkligheten visar, att 20 år senare har vi en usel skola, en bristfällig omsorg och allt längre vårdköer.
        Hur länge är Sveriges skattebetalare villiga att avstå 50% av vad som skapas till ”den politiska klassen”? En klass som är frikostig med egna löner och partistöd. En klass som köper FN-delegater för att få en plats i säkerhetsrådet samt betalar miljarder till FN för att ge sina partivänner höga positioner och välbetalda poster som FN-funktionärer. En klass som älskar att ge bidrag till förtryckarregimer i afrikanska länder samt till alla suspekta religiösa organisationer och nya bosättare i Sverige, som föreger sig vara flyktingar?
        Vi står inför en revolt mot socialiseringen av konsumtionen, mot högskattesamhället och mot ”alla goda gåvors givare”, nämligen den politiska klassen?

        Gillad av 1 person

      • Lars skriver:

        Håller med om den politiska klassen. Vill bara rätta dig och konstatera att skattekvoten idag är ca 44 %, inte 50 % och likaså att invandringens kostnader på det offentliga finansiella netto troligen är ca 4-6 % dvs mätt i förhållande till BNP ca 2-3 %. De verkliga kostnaderna i form av minskad effektivitet, sociokulturell påverkan etc. är sannolikt mycket högre.

        Det är nästan omöjligt att komma ifrån att mediala och politiska befattningar följer familjer! Och att villkoren är sådana att de lever i en annan värld från tiden i ungdomsförbund och framåt.

        Partiväsendet är väl snart avslutat?

        Gilla

      • Lars skriver:

        Måste också påpeka att Bild regimen föregick Persson och resulterade i tvåsiffrig arbetslöshet. Varför begrep de inte att de måste devalvera eller släppa kronan fri? Normalt i den situationen? Var det för att ”De ville ha det så här” som en profet på dessa sidor hävdar (dvs att våra politiker ör kunniga och kompetenta och alltid vet vad de vill och vilka konsekvenserna blir). Jag frapperas över att Bildt uppenbarligen aldrig behövt ta ansvar! (Tex. upphävande av Luciabeslutet 1989).

        Gilla

  24. Observatör skriver:

    Sandgren glömmer den mäktigaste samhällsklassen: Kapitalförvaltarna. Inte längre kapitalägarna, för det är vi alla med pengar i olika sparformer. Kapitlet känner inga gränser, flyr om det beskattas, har inget fosterland, hyllar globaliseringen, tycker att alla människor har lika värde=0 (gäller dock ej kapitalförvaltarna själva), tycker att kvinnorna skall arbeta och konsumera i stället för att ta hand om barn och hem (svårt att profitera på en hemmafru), uppmuntrar migration (det är svårt att profitera på en fattig afrikan, men blir han migrant öppnar sig möjligheterna (fråga Bert Karlsson om ni undrar)). Hotet mot kapitalet kommer från demokratin. Kapitalismens främste filosof, Schumpeter, förutspådde slutet på kapitalismen när folket tröttnar på ”den kreativa förstörelsen”. Det är den processen som nu har börjat,

    Gillad av 2 personer

  25. Gilbert Andersson skriver:

    En mycket bra analys av sakernas tillstånd.
    Efter ett liv som tjänsteman i metallindustrin minns jag hur ”röda” arbetarna var förr. När jag gick i pension var det helt annorlunda. Förmodligen var det bara styrelsen i verkstadsklubben som var socialdemokrater eller kommunister.
    Naturligtvis var många Sverigedemokrater men även borgerliga anhängare.
    Ilskan mot tillståndet i landet var stor. Dessa människor är ju de som drabbas av det brutna samhällskontraktet. (Vad fan får jag för det)

    Gilla

  26. Asta skriver:

    Två män i 20-årsåldern åtalas nu för att ha våldtagit en 16-årig flicka på ett hotellrum i Malmö.
    Enligt åtalet var det den 4 augusti som de två männen tillsammans våldtog flickan på hotellrummet. Männen slog flickan i ansiktet och genomförde samlag med henne samtidigt och växelvis. De filmade dessutom övergreppet och spred inspelningen efteråt.
    Männen kom båda till Sverige från Irak i början av 2000-talet och fick några år senare svenskt medborgarskap. Därmed kan de inte utvisas även om de nu döms för den grova våldtäkten.

    En 30-årig man från Libyen åtalas nu för grov våldtäkt mot en 9-årig flicka. Mannen erkänner brottet och åklagaren yrkar på att han ska utvisas med förbud att återvända under 15 år

    Våldtäktsoffren verkar att bli allt yngre. Svinen som utför dåden verkar vara helt kämslokalla. Vad händer med ett barn som våldtas? Inte sällan av en grupp.
    Blir barnet någonsin riktigt hel igen.

    Och sedan vår domstolar på det som verkar göra allt för att hitta förmildrande omständigheter.
    Hat och förakt för dessa politiker och PKister som gör allt för att bereda väg för våldtäktskulturen

    Gillad av 3 personer

    • Callahan skriver:

      Varför inte införa dödstraff för dessa brott? Eller livstid i arbetsläger i Bulgarien, det hade jag röstat för, så kanske vi inte kan utvisa dem men vi kan låsa in dem och plåga dem resten av deras liv.

      Gillad av 1 person

  27. styggestig skriver:

    ”Tyvärr var Marx klassanalys rätt bristfällig”, skriver Jan-Olof. Det är enligt min uppfattning tyvärr även Jan-Olofs. Man kan inte klumpa ihop bidragstagare och bidragsadministratörer till en klass och kalla dem för ett ” ‘trasproletariat’ – om det inte vore för att man ofta har ordnad ekonomi, hyfsad bostadsstandard, medialt inflytande samt tillgång till grundläggande välfärdstjänster.”
    Visst, det finns ett gemensamt intresse mellan bidragsadministratörerna och bidragstagarna, men det finns påtagliga skillnader dem emellan vad gäller normer och värderingar. De flesta av de förra präglas av ”den goda viljan” – på religiösa eller andra altruistiska grunder, medan de senare drivs av sina egenintresse – ett rikare och bättre liv.

    Gilla

  28. Lars skriver:

    Den ”bidragsfinansierade underklassen” är i princip helt och hållet uppbyggt av invandrare med låg förvärvsfrekvens. Svartjobb har och är starkt framträdande drag hos byggjobbare, om nu dessa ska kallas ”entreprenörer” med sin hantverksbil och firma ”rör och bröder” eller något liknande. Det är tydligt att svartjobb ökat och att en hel del av pekuniära skillnader mellan yrken försvinner om man tar med det i beräkningen. Tjänstemannen på mellannivå har inte möjlighet till förtjänster av det slaget. Man kan ana att missnöjet växer i denna grupp som man berättigat kan kalla medelklass ( TCO och SACO grupper). Visst finns det etniska svenskar som fallit ned i detta bidragsträsk. En del är utslagna, en del oförmögna och en del har gjort det till ett sätt att leva (ofta beroende av psykiska problem, alkohol, narkotika och familjeomständigheter) men de har hela 1900-talet varit få. Så att definiera denna nya bidragsfinansierade underklass enbart utifrån försörjningssättet slår fel eftersom åtgärder måste avse det sociokulturella skikt som de utgör med åtföljande försörjningsproblem, men samtidigt står det klart att det påverkar hela samhällsklimatet och faktorer som moral, mening, nödvändighet, stolthet, gemenskap mm som driver människor att försöka ta en plats i samhället. Kausalsambanden är väsentliga. Patrik hävdar (liksom moderater) att det är det välfärdsindustriella komplexet som ORSAKAR detta trasproletariat, men jag tror att det snarare är bristen på förmåga att delta i samhällets förvärvsmöjligheter som ORSAKAR att samhället måste gå in och stötta dessa grupper. Man vill ju t.ex. inte att deras barn ska hamna i samma karusell (men det vet vi att barnen oftast tar intryck av föräldrar och därför har vi problem, som man naturligtvis undviker att undersöka, som avser andra generationen invandrare.

    Grundläggande ORSAK är invandringen! För trettio år sedan kunde man diskutera vem och vilka som man ansåg ha skyddsskäl. Nu har Sverige tagit på sig så mycket problem så den frågeställningen tyvärr är passe. Sverige klarar inte mer av detta (och 300 tusen väntas de närmsta tre åren).

    Frågan om trasproletariat kan inte diskuteras utifrån förekomsten av välfärdsystem eller kapitalism, det beror på en anstormning av invandrare som Sverige inte kan assimilera!

    Gilla

    • "Man" i Strasbourg skriver:

      Men föll de ner från himlen? Vem har importerat dessa människor, vem röstar de på? Jag vet att också Reinfeldt och anhang är landsförrädare men om invandrarna inte till 80-90% röstat vänster så hade vi aldrig fått hit dem.

      Gilla

      • Lars skriver:

        Snälla du, vad hjälper det S om man vinner alla invandrarröster och förlorar alla etniska svenskar? Så dumma kan det väl inte vara? Du säger ju hela tiden ”att de vill ha det så här” vilket förutsätter att de vet vad de gör. Jag medger villigt att det är näst intill omöjligt att skilja det irrationella från det rationella i invandringsfråga eftersom all retorik är irrationell, men om någon grupp ur ekonomisk och ideologisk synvinkel skulle ha intresse av att krossa välfärdsstaten, sänka löner etc,. så är det väl högern?

        Gilla

      • Lars skriver:

        Dessutom är min erfarenhet av människor från Öst Europa att de vanligen röstar borgerligt. Nu är förvisso det stora inflödet från länder utanför Europa. När får vi ett muslimskt parti?

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.