Ny podd! Är genusvetenskapen en vetenskap?

Mohamed Omar

I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 25/11) pratar jag med nationalekonomen John Gustavsson. Den vetenskapliga metoden innebär att man ställer en fråga, gör observationer, formulerar en hypotes och prövar den mot data man har samlat in. För att vara säker på att din slutsats håller ska någon annan kunna upprepa vad du gjort och komma fram till samma sak. Det är detta, replikeringsstudier, som saknas inom samhällsvetenskaperna, menar Gustavsson. Han berättar att när man har försökt replikera forskning inom psykologi så har det visat sig att 60-70 procent av resultaten inte gick att replikera. Man har alltså gjort om samma studie, men inte kommit fram till samma resultat.

Och hur är det med den så kallade ”genusvetenskapen”? Den är inte ens en vetenskap, menar Gustavsson, eftersom den ägnar sig åt ren spekulation, inte åt att förstå verkligheten med hjälp av den vetenskapliga metoden. Att könet är biologiskt kan den som vill förstå verkligheten upptäcka genom observation med det blotta ögat. Läser man kursplanen för kandidatprogrammet i genusvetenskap på det anrika Lunds Universitet, berättar Gustavsson, ser man att det inte finns en enda statistikkurs i hela programmet. De lär sig inte räkna, och det kanske är en av anledningarna till att de kan förfäkta det så kallade ”lönegapet”.

I en artikel här på Det Goda Samhället (23/9 2018) beskrev Gustavsson den så kallade ”genusvetenskapen” så här:

Genusvetenskap är helt enkelt ingen vetenskap. Det låtsas man inte heller som att det är i några andra länder; ”genusvetenskap” på engelska heter ”gender studies”. Inte science utan studies. Genusstudier, kort sagt. Genusvetenskap är mest att likna vid astronomin under medeltiden: Man bedrev egentligen ingen riktig forskning, utan satt mest och memorerade Aristoteles och de andra ”ofelbara” experternas texter och försökte komma på fler argument till att experterna hade rätt. Sedan kom Galileo som insisterade på att faktiskt titta på stjärnvalvet med teleskop och objektivt dra slutsatser från vad han såg, och resten är historia. På samma sätt bedriver genusvetare ingen egentlig vetenskap, utan memorerar bara 1968-vänsterns tänkares idéer och letar bevis för att dessa hade rätt, istället för att objektivt söka sanningen. Vem ska bli genusvetenskapens Galileo? Jag vet inte, men jag kan lova att han eller hon (eller hen?) kommer få ett lika bryskt välkomnande av dagens etablissemang som Galileo fick på sin tid!

Du kan lyssna på podden nedan:

22 reaktioner på ”Ny podd! Är genusvetenskapen en vetenskap?

  1. Tritonen skriver:

    Humaniora lånar gärna prestige från naturvetenskaperna genom suffixet -”vetenskap”. Konstvetenskap, litteraturvetenskap, religionsvetenskap etc. Genusvetenskap är dock ett extra gravt exempel på ” renommésnyltning”.

    Liked by 6 people

  2. mittfingret skriver:

    För mig, och antar jag de flesta på denna blogg, så är detta en ren självklarhet, så ämnet ter sig mera lämpat för MSM. Däremot kan man fundera på varför genus får sådant fokus men också detta är självklart, det är helt enkelt militant indoktrinering, man utbildar soldater där udden är alla de dygder som byggt västvärlden, med genus så angriper man en av de mest basala företeelserna, utan man och kvinna som får barn tillsammans och ser till att barnet blir starkt och friskt så överlever inget samhälle. All denna indoktrinering syftar till att skapa viljelösa slavar till staten, och genusaktivisterna tillhör soldaterna, ett av syftena är att angripa män, ett annat att bryta sönder alliansen mellan män och kvinnor.

    Man försöker skapa vad demokraterna gjorde med de svarta för under FDR och sedan LBJ på 60-talet, en beroende och fragmenterad slav-klass som röstar vänster, ett sätt är att antalet barn som växer upp utan far maximeras, som i de svarta områdena i USAs storstäder. Något liknande är genuslägren en del av, man vill permanenta en oduglig klass som blir beroende av antingen bidrag, eller jobb inom statlig sektor för att perpetuera och främja den vänstervridna slavkonstruktionen. En slavproducerande maskin, det är vad dessa träningsläger i genusmilitarism är.

    Liked by 8 people

      • mittfingret skriver:

        Precis, man tror man har skruvat i botten så inser man att helt plötsligt så går det flera varv till, jag tror verkligen att vänstern står för ren ondska, och lyckats kamouflera detta faktum så att flaskan alltid pekar från dem. Det är egentligen självklart, de uppmuntrar svaghet och därmed ondska, det som är lite nytt för mig är att jag insett att de ALLA är dåliga människor från början, de sämsta, naivitet och banal godhet har ingenting med det att göra, utan det är de värsta människor man mött i varje situation i livet som styr, det är den människotypen. De är inte alls som oss. Det finns inget fredligt slut på detta är jag rädd. Det som kanske är förvånande är att politiskt medvetna konservativa låtit detta ske, det är som om många av dem har accepterat den förljugna vänsterbilden av verkligheten, eller delar av den, själva den konservativa ärligheten har utnyttjats av vänstern, därför köper jag inte Haidts forskning för han har inte korrigerat för att vänsterfolk alltid ljuger, de kan inte låta bli. De förskönar alltid, smider alltid ränker, hycklar alltid, sticker alltid kniven i ryggen, endast så kan man förstå att sexuell brottslighet mot också barn spridits i nästan hela Europa och ursäktas och döljs och förnekas och förminskas. Tänkte dela Delingpoles senast där han talar med en före detta polis.

        Liked by 1 person

      • Fredrik Östman skriver:

        Haidt verkar vilja hålla fast vid tron att vänsterfolket rent fysiskt saknar de sunda instikterna som han kallar moraliska smaklökar när den uppenbara sanningen är att de mycket väl känner dessa smaker men har övat sig i att undertrycka och förneka dem. De tror att ”rationaliteten” kräver detta av dem och att denna ”rationalitet” är godhet och dess motsats ondska. Så samtidigt som de känner och undertrycker det de själva anser vara ondska i sig själva, så påstår de att alla onska är lokaliserad utanför dem och all godhet inom dem. Det är en psykologisk kullerbytta som syftar till självförhärligande och till att hantera en inom dem härjande dödsångest.

        Gilla

  3. Lennart Bengtsson skriver:

    Engelskan har löst detta problem genom ordet ”Science” som inte skall översättas med vetenskap utan med naturvetenskap. Dagens Sverige har nog aldrig haft så många ”vetenskapare” som idag. Varför inte börja fråga sig ” Vad har de uträttat?” eller ”vad uträttar de?” Till och med våra tekniska högskolor förefaller inte längre syssla med Science utan med olika former av socialundersökningar. Följden av detta är inte svårt att föreställa sig!

    Liked by 2 people

  4. Laggar skriver:

    Genusvetenskap? Det jag sett som förklaring är att man har en annan synvinkel på saker som undersöks av socialvetenskapen. Genusvetenskapen borde syssla med skillnaden mellan könen om man ser en sådan, men man vill kämpa en annan kamp. Synvinkeln är inte självständig, även gamlingar har en synvinkel. Kvinnovetenskap igen undersöker kvinnornas ställning, men då räknas kanske inte kvinnovetenskap som genusvetenskap. Det förblir mig en gåta vad som menas med genusvetenskap, det är som om man skulle vara på konfrontation med någon annan vetenskap. Det är samma situation som ”marxistisk vetenskap” är på konfrontation med det som ses som kapitalistisk vetenskap. Å andra sidan finns bara kapitalistisk vetenskap för marxisterna, inte för samhällsvetenskaparna. Genusvetenskaparna har en uppgift att visa vad de håller på med annars är det bara ett sätt att försöka få sin försörjning inom universitetsvärldens skyddade verkstad.

    Liked by 1 person

  5. Klas Göran skriver:

    John Gustavsson anser att endast naturvetenskap är ”äkta” vetenskap. I detta åsikt blir han ivrigt påhejad av vissa naturvetare och ingenjörer i kommentarsfältet. Och det kan man ju tycka.
    Vad jag då saknar i sammanhanget är någon från humaniora eller samhällsvetenskaperna som får förklara – på ett seriöst sätt – varför också dessa ämnesgrupper ägnar sig åt vetenskaplig forsking.
    Då bör man även ha i bakhuvudet att 1) nationalekonomi ofta räknas till samhällsvetenskaperna och att 2) nationalekonomi av naturvetare ofta framställts som allmänt löst tyckande – inte minst när ”Nobelpriset i ekonomi” (som heter något annat) delas ut.
    Att det finns samhällsvetare som ägnar sig åt genusvetenskap är lika litet ett argument mot samhällsvetenskaperna, som det är ett argument mot naturvetenskaperna att naturvetare emellanåt bygger atombomber eller förfalskar forskningsresultat om kall fusion.

    Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Dumheter. Vill du kalla dig vetenskapsman är det bara att bevisa att du använder en rigorös metod. Hittills är det okänt inom de flesta humanistiska och liknande tyckarområden. Jämförelsen med fusk missar målet, för när man inte ens har någon sann metod kan man inte fuska genom att avvika från den.

      Källkritisk historia är bra, men ibland enögd; arkeologi och evolutionär psykologi och sociobiologi är bättre. Det rör på sig. Men det mesta av det vi kallar socialtyckande måste kastas på historiens kökkenmödding för att bilda material för framtida studier av vår löjeväckande primitiva civilisatoriska nivå.

      Gilla

      • Klas Göran skriver:

        Vad exakt i ovan kommentar skulle vara ”dumheter”?
        Vad menas med ”rigorös metod” i sammanhanget?
        Om historievetenskaplig källkritik godkänns som ”vetenskap”, var går då gränsen till samhällsvetenskaperna?
        Det verkar trots allt luta åt att det endast är ”vetenskap” när man kan mäta och väga något – dvs naturvetenskaplig metod. Vilket skulle bevisas…

        Gilla

      • Laggar skriver:

        Naturvetenskapen studerar naturen, samhällsvetenskapen studerar människan, då är kravet på vetenskapligt av ett helt annan dimension. Vad som då är samhällsvetenskap har inte klargjorts.

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Laggar, människan är en del av naturen och kan studeras inom naturvetenskapens ramar. Människan och alla hennes verksamheter kan mätas och vägas. Det finns inget som helst hinder för att använda den vetenskapliga metoden på ett rigoröst och sedvanligt sätt också när människan är studieobjektet. Allt det där är bara genomskinliga bortförklaringar avsedda att fortsätta namedroppingen och det ideologiska tramsandet och drömmandet som sedan den s.k. Upplysningen har fått ersätta den sanna vetenskapen när det gäller människan närstående fält.

        Liksom kemin bygger på och är helt samstämmig med fysiken, men genom att introducera strikt associerade abstraktioner tillåter helt nya resonemang, liksom biologien förhåller sig på ett liknande sätt till kemin som denna till fysiken, så måste psykologien förhålla sig till biologien och så måste sociologien förhålla sig till biologien. Så måste statskunskapen förhålla sig till historien. Det finns inget sätt att motivera att man inom humantyckandet helt bortser från och direkt motsäger fysikaliska fakta.

        När det gäller möjligheten att bedriva experiment, för det kommer väl härnäst som sista halmstrå, så stämmer inte heller det. Faktum är det rakt motsatta: Vi kan inte annat än hela tiden bedriva experiment. Hela den mänskliga tillvaron är ett gigantiskt experiment. Det är bara att studera historien objektivt och sanningsenligt, så kan vi lära oss precis allt som finna att lära sig om politiken.

        Gilla

    • John Gustavsson skriver:

      Jag hävdar inget sådant. Alla samhällsvetenskaper är vetenskap. Jag forskar vetenskapligt inom just nationalekonomi, en samhällsvetenskap. Att säga att det finns en kris är inte samma som att säga att de inte är vetenskaper.

      Gilla

      • Laggar skriver:

        Fredrik, naturen existerar oberoende av människan, samhällsvetenskapen har ett litet annat förhållande. Människan är nyckfull och denna nyckfullhet är en del av det vetenskapliga objektet. Det förblir oklart vad ”en vetenskaplig metod” betyder i detta sammanhang. Inte vill jag ha ett tyckande, men jag tror inte på ett naturvetenskaplig natur. Människan ställer till det, naturen gör det inte, hur skall vi komma åt det som människan ställer till. Vi har inte fått ordning på detta, och inte tycks naturvetenskapligheten får ordning på människan.Vi måste självklart inte basera oss på ett tyckande, men vad det är som vi skall stöda oss på, studera är inte klart. Samhällsvetenskapen har t.ex. inte kunnat definiera samhället, utan det råder en osäkerhet om vad det är, mycket svammel, alltså det mest centrala begreppet inom sociologin.

        Gilla

  6. Lasse Forss skriver:

    Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi, berättade när institutionen för genusvetenskap bildades, att han var bekymrad eftersom genusvetenskapen inte var evidensbaserad, och utan evidens, ingen vetenskap.

    Liked by 2 people

  7. Klas Göran skriver:

    Förvirringen om begreppet ”vetenskap” har drag av språkförbistring och verkar komma sig av den tilltagande anglifieringen av svenskan.
    Därav försöket att dra växlar på att engelskans ”science” betyder ”naturvetenskap” och att det därför skulle vara den enda äkta betydelsen av ordet ”vetenskap”.
    Men det svenska begreppet ”vetenskap” har mer med tyskans ”Wissenschaft” att göra, som betecknar ett allmänt förhållningssätt gentemot kunskapsinhämtande snarare än en specifik metod (t ex ”blanda syre och väte, tillför en gnista och se vad som händer; upprepa 500 ggr”). Därför tyskans ”Geisteswissenschaften” (bokstavligt ”andliga vetenskaper”, dvs humaniora), Naturwissenschaften, Gesellschaftswissenschaften osv, en logik som svenskan har övertagit.
    ”Wissenschaftliche Vorgehensweise”, vetenskapligt tillvägagångssätt, är inte endast naturvetenskaplig metod, utan något allmännare.
    Genuskunskapen är inte ovetenskaplig för att den inte är en naturvetenskap, utan för att den ofta bryter mot det grundläggande vetenskapliga tillvägagångssättet i o m att den förutsätter det, vars existens skall prövas.

    Gilla

  8. Göran Holmström skriver:

    I denna nya tid av puckade människor som leker smarta, så dyker nya vetenskaper upp med samma frekvens, som yoghurt med nya spännande smaker, och i mitt tycke lika värdefulla. Genusvetenskap, det faller på alla punkter.
    bevisa det med naturlagar, bevisa det med tillförlitligt repeterbarhet.
    Eller enklast släng in fem kärringar i ett rum och lite bag in box, hur länge går det innan dom bildar pakter och börjar baktala varandra.
    Gör samma sak med gubbar oavsett status, kan lova det sköter sig bättre.
    Denna pseudovetenskap leder bara till olycka, fula misslyckade exemplars försök att pissa in lite revir i historien bara.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.