Den lägre medelklassens revolt

Patrik Engellau

En läsare bad mig låta min portugisiskalärarinna i Rio de Janeiro analysera presidentkandidaten Jair Bolsonaro, som just idag troligen väljs till landets högste styresman för fyra år. Jag svarade att portugisiskalärarinnan hatar Bolsonaro. Men läsaren ville ha mer information så jag har Skype-intervjuat lärarinnan under några timmar och har följande att rapportera.

Först några basfakta. Brottsligheten runt utanförskapsområdena i Brasilien ökar obevekligt. I februari i år utfärdade den avgående presidenten Temer ett slags undantagstillstånd för delstaten Rio de Janeiro som innebar att militären tog över ansvaret för säkerheten, vilket jag skrev om här. Det är tio månader sedan. Inga framgångar för staten har rapporterats. Det eftertraktade statliga våldsmonopolet existerar inte på riktigt, i varje fall inte i närheten av utanförskapsområdena. Det är som i Sverige fast tjugo år värre.

Brasilien har alltid varit korrumperat men sedan några år tillbaka pågår en imponerande räfst mot mutkolvar till elitpolitiker. Den förrförre presidenten Lula da Silva från Arbetarpartiet – Partido dos Trabalhadores eller PT – sitter i fängelse för bestickning. Ibland undrar jag om inte korruptionsanklagelserna är överdrivna, men detta går för det mesta inte att diskutera med brasilianare. De hatar sin skenheliga politiska elit som de anser å ena sidan säger insmickrande politiskt korrekta saker och å den andra fyller plånboken med mutor.

Lula da Silva är emellertid de fattigas hjälte. Han införde ett slags socialbidragssystem – Bolsa Família, familjebidrag, som lyft en fjärdedel av landets befolkning från yttersta misär till reguljär misär. Det påstås att försäljningen av toalettpapper i Brasilien exploderade med Bolsa Família eftersom de fattiga tidigare inte hade råd med sådan lyx.

Allt detta sammantaget gör den lägre medelklassen förbannad. Portugisiskalärarinnan framför detta med emfas och det stämmer med mina egna observationer efter samtal med den lägre medelklassen i form av taxichaufförer. Samtalen tenderar att bli oändliga eftersom brasilianare är märkvärdigt talföra och eftersom det alltid är trafikstockning så resorna tar oändlig tid. En gång hamnade jag i ett två timmar långt religiöst seminarium om transsubstantiationen med en bibelsprängd taxiförare i Bahia.

Den lägre medelklassen har sedan slutet av förra århundradet blivit alltmer religiös. Den ansluter sig till olika nystartade protestantiska framgångskyrkor av pingströrelsetyp som lär att den som följer herren Jesus kan bli belönad med rikedom och social karriär om han sköter sig. Ett av de mest framgångsrika av dessa framgångssamfund är Herren Guds Väldes Universalkyrka som leds av en pastor Macedo som påstås vara en av Brasiliens rikaste män. Konceptet har tydligen fungerat för honom och han har många efterföljare. En gång hamnade jag i en diskussion med en ung kvinnlig divisionschef på Tetrapaks huvudkontor i São Paulo som just anslutit sig till Universalkyrkan (knappast lägre medelklass, men religionens dragningskraft respekterar inte alltid samhällsvetarnas klassificeringar).

Macedo stödjer Bolsonaro. När framgångspastorer över hela Brasilien predikar Bolsonaros lov och låter sina många radio- och tevekanaler sprida budskapet så gör det intryck.

Kyrkorna gillar Bolsonaro för att Bolsonaro säger sådant som deras lågmedelklassmedlemmar vill höra. De vill höra att de munviga och falska elitpolitikerna är korrupta och odugliga. Bolsonaro är på inget vis munvig, utan rätt oklar och osammanhängande i sitt tal vilket kan vara till hans fördel. Anhängarna känner att de pengar som elitpolitikerna stulit i form av mutor är just det som hade behövts för att ge deras barn en hygglig skolgång och dem själva hygglig, offentlig sjukvård. Jag tror inte riktigt på detta teorem men det spelar ingen roll, det är en fast trossats i den lägre medelklassen åtminstone som den låter sig representeras av landets taxichaufförer.

Den lägre medelklassen tycker inte om socialbidragen till de fattiga eftersom de anser att de fattiga kunde lyfta sig i kragen precis som den lägre medelklassen själv gjort. Den lägre medelklassen är livrädd att åter hamna i den fattigdom som den lyckats ta sig ur. Den hatar tanken att någon sorts välfärdssystem finansierat av högre skatter på dem själva skulle leda dit.

Bolsonaro lyckas framställa sig själv som en utomstående trots att han suttit i kongressen som representant från delstaten Rio de Janeiro i snart trettio år. Han anses inte smittad av den elitpolitiska sjukan. Han har inte anklagats för korruption. Han talar den lägre medelklassens språk. Han säger att om han hade en son som var bög så skulle han hellre vilja att sonen var död. Han säger att de bästa kriminella är döda kriminella. Han vill uppmuntra polisen att ta livet av kriminella med kulsprutor. Han föreslår att ”vänsterpacket ska skjutas”. Det gillar den lägre medelklass som är personligen utsatt för kriminalitetens vådor för att den bor i eller i närheten av utanförskapsområden.

Hur kan en sådan politiker nå en ledarposition i dagens avgörande presidentval? Här spekulerar jag själv utan förankring hos portugisiskalärarinnan. Bolsonaro har stöd. Han är själv gammal militär och tvekar inte att hylla Brasiliens militärdiktatur som härskade under 21 år fram till 1985. Militären står bakom honom. Ett dussintal generaler har bildat ”Brasiliagruppen” för att ge honom råd. Hälften av dessa antas komma att ingå i hans regering. Starka grupper inom näringslivet står också bakom honom. Hans tilltänkte finansminister Paulo Guedes är en liberal – nyliberal skulle vissa kalla honom – ekonomiprofessor som vill sälja samtliga statliga företag och göra betesmark av Amazonas. Hänsyn till miljön? Bolsonaro avser i Trumps efterföljd att lämna Parisavtalet.

Det finns en hel del som påminner om Hitler hos Bolsonaro. Han talar till en orolig medelklass på dess språk med stöd, bakom kulisserna, av mäktiga intressen. Men jag vet inte. Han har inte Hitlers nationalistiska instinkter och knappast, vad jag kan bedöma, Hitlers intelligens och kanske inte heller Hitlers okuvliga maktlystnad. I varje fall har han inte Hitlers karisma.

 

46 reaktioner på ”Den lägre medelklassens revolt

  1. Samhällsutveckling skriver:

    I det mjuka samhället premieras det human. Om stora motsättningar uppstår göds lätt det mer hårda. Rentav brutala. Vägen stupar brant nedåt. Och vägar tas i små steg. Plötsligt en dag slår dörren igen bakom oss. Utan en ansvarsfull politik hamnar vi lätt i ett moras. Det är vägen dit vi måste förhindra. I det ligger ett politiskt ansvar. Det har alltid varit riskabelt att leva. Vi skall alla dö någon gång. Under tiden tvingas vi acceptera risker. Men de skall minimeras. Att acceptera risker är inte detsamma som att acceptera växande hot. Vi vet att migrationen ökar på risker. Att moraliska kompasser ser olika ut bland människor. Att kulturella och religiösa friktioner lätt uppstår. Och att mindre smakfulla ting händer. Vi läser om dem dagligen. Vi dras alla in i spelet om riskminimering. Den Svenska samhällsgemenskapen håller på att ändra karaktär. Och för detta finns ett politiskt ansvar. Efter terrordådet på Regeringsgatan ställdes inga politiker mot väggen. De naturliga frågorna försvann. Att den förda migrationspolitiken får följder. Att i generositetens spår växer även farorna fram. Mer hårda gränser uppstår. Istället valde journalisterna att skildra manifestationer. I bilder av tända ljus, blommor och uppklistrade post-it-lappar. Inga frågor om ansvar ställdes. Frågorna lades på hyllan. Och där har de blivit kvar. Ingen om hur otaliga beslut tagit Sverige till den plats vi nu befinner oss på. Politikerna tilläts oförblommerat uppträda med fina ord, till tröst för ett kollektiv. Yta före innehåll. Ideologi före förnuft. Enbart liturgi. Alla de naturliga frågorna om samhällsutvecklingen förblir därför i ett slags limbo. Obesvarade. Medan faror och risker tillåts öka. Vi gräver inte länge i det mest akuta. Sverige tycka ha gått i baklås. Under tiden ökar och växer inre motsättningar fram.

    Liked by 7 people

    • Bo Svensson skriver:

      ”Att i generositetens spår växer även farorna fram”.

      Det är inte generositeten som leder mot avgrunden utan framhärdandet i destruktiva förhållningssätt.

      Hade generositeten kanaliserats som hjälp till behövande där behoven var som störst, hade vi inte haft några massinvandringsproblem.

      Liked by 2 people

      • Gunnar skriver:

        Det finns många behövande i världen, men endast en begränsad svensk statsbudget. Det står dock var och en fritt att hjälpa till med egna medel. Resa ut i världen och göra gott. Det är i generositet med allmänna medel faran ligger. Redan idag lånar svenska kommuner och landstinget upp utomlands, för att finansiera delar av välfärden. Vid svårigheter kan de börja buffra mellan rika och fattiga kommuner. Tappas kreditvärdigheten ytterligare får nog staten träda in. Redan nu drivs delar av vård och välfärd med hjälp av upplånat kapital. Vid en större ekonomisk kris, med ränteökningar, går nog proppen ur. Arbetslösheten stiger och belastar ännu mer. Generositeten får då ett tvärstopp. Katt och hundmat får nog blir fattigpensionärens lott. För ingen kan göra något utmanande med eller mot alla migranter, utan att utlösa stor social oro. Den svagare parten får då kliva åt sidan. Och det drabbar direkt de gamla och svaga. Detta kan överdriven generositet, här och nu, leda till.

        Liked by 5 people

      • Bo Svensson skriver:

        Det är klart att man inte skall vara snäll med andras pengar men även om man varit det och satsat de 60000kr/år och skattebetalare på t ex flyktinghjälp istället för folkblandningspolitik, skulle några miljoner färre svultit och frusit ihjäl i flyktinglägren och vi hade haft kvar vårt land och haft lysande framtidsutsikter.

        Liked by 1 person

  2. styggestig skriver:

    Tack för redogörelsen Patrik. Särskilt intressant var redogörelsen om kyrkornas roll i Brasiliansk politik. Emellertid tror jag du drar analogin med Hitler lite väl långt. Bolsanaro har knappast heller Hitlers tro på Ludendorfs ”dolkstötslegend” och på rikets behovet av revanschism för en orättfärdig fred. Ej heller har Bolsanaro förmodligen Hitlers anti-semitism, som är väl beskriven i ”Mein Kampf”.

    Liked by 1 person

  3. Jagoda skriver:

    Om man räknar den frekvens med vilken orden ”lägre medelklass” resp ”lågmedelklass” förekommer i inlägget kommer man till slutsatsen att dessa ord är högfrekventa.En slags den lägre medelklassens och lågmedelklassens katalogaria.Ar det möjligtvis något Patrickskt ”psykologoskt”-”intrapsykologoskt”?.Kanske t o m freudianskt.Hur har Patrick det med sina relationer på det intrapsykologiska freudianska planet med ”lågmedelklassen”?Ämne för en studie i tillämpad klinisk psykologi kanske?Den grupp som under häftiga sociala,kulturella eller demografiska förändringar ”lider” mest är ofta den grupp som utpekas som ”lågmedelklass”, eftersom den är exceptionellt känslig i tider med ”hög förändringshastighet”.Arbetslöshet,sociala katastrofer,demografiska skiften etc påverkar ofta denna grupp i mycket stor utsträckning.”Lågmedelklassens” situation blir en slags lackmustest då det gäller samhällstillståndet i stort.I Sverige t ex torde antalet invasionssoldatsvåldtagna flickor vara speciellt stort i denna utsatta grupp.Även andelen tvångsvis utträngda från bostads- och arbetsmarknad pga av den av EU tvåmgsvis genomförda ”omvända apartheiden” gentemot vita etniska svenskar torde här vara exceptionellt stor.”Lågmedelklassen” som också är det översta skiktet av den egentliga underklassen dvs ”högunderklassen” har alltid varit exceptionellt viktig som motor vid stora sociala omvälvningar.Samhälleliga jordbävningar initieras ofta från denna ”lågmedelklass” eller ”högunderklass” inte minst eftersom denna grupp utgör väl majoriteten i de flesta samhällen.Slugt utnyttjas detta faktum inte bara av ”höger-reaktionära” grupper utan även av en slug ”vänsterelit”.En ”vänsterelit” som på kontinenten bla i Tyskland nu är i full färd med att formulera programmet för en ”röd anti-globalistisk vänster” vars avsikt det är att torpedera de framgångar för nationalistiska partier som är en följd av den ytterst hänsynslösa EU-elitens implementering av Kalergi-planen i Tyskland,Skandinavien och Europa.Fråga:Vilken är den egentliga poängen med Patricks inlägg?Att visa på vikten av ”lågmedelklassens” roll under tider av stor förändringshastighet?Är inte det att slå in redan vidöppna dörrar?Vet inte alla att just ”lågmedelklassens” roll är mycket stor i dessa avseenden?Hur har Patrick det egentligen med ”lågmedelklassen”?Älskar han den?Eller fnyser han tyst för sig själv i det ständigt pågående tysta,inre samtalet;:”Lågpannade!Dom är lågpannade och saknar helt vår oerhörda bildningsnivå.Vi centraleuropéers oerhörda bildningsföreträden.Stoppas måste dom-de lågpannade!”

    Liked by 1 person

    • Anne-Hedvig skriver:

      Hvor har det blitt av dem som før het ‘arbeiderklassen’ i dette? Har de gått opp i ‘lavere middelklasse’, eller hva?
      Har undret meg tidligere over at Patrik aldri nevner arbeiderklassen med et ord. Ikke kritikk, jeg bare har undret meg.

      Gilla

  4. Hovs_klipphällar skriver:

    Här i Sverige har vi varit förskonade från de akuta motsättningar som verkar prägla Brasilien. Det vill säga, fram till den dag 1975 då makthavarna beslöt införa ”Mångkulturen”.

    Nu, några decennier senare, har den vanvettiga asylinvandringen lyckats omforma vårt land till något som börjar påminna om Brasilien. Och värre blir det hela tiden.
    Löfvens prat om ”EU:s miniminivå” är en förbannad lögn. Inflödet fortsätter på absurda nivåer, och är mångdubbelt högre här än i våra grannländer.

    Folk i allmänhet är så hjärntvättade av propagandan från PK-sekten att de inte förstår vad som händer.

    Liked by 7 people

    • Palle9 skriver:

      Helt riktigt. I gårdagens Ekots lördagsintervju i radions P1 utfrågades den nye rikspolischefen Thornberg. Reportern Monika Saarinen refererade bl.a. till statistik, som visade på förfärande siffror gällande skjutningar för Sveriges del (dubbelt upp gentemot EU-genomsnittet) varvid hon med stor förvåning ställde frågan hur detta kunde vara möjligt – i Sverige!? Personligen tänkte jag: o heliga enfald! Journalistkollektivets åsiktskorridor och snyftreportage, selektiva urval av s.k. sakkunniga (Jerzy Sarnecki t.ex.) …

      Liked by 5 people

  5. Elisabeth skriver:

    Jag vill också tacka dig, Patrik E, för denna mycket intressanta artikel. Brasiliens problem med brottslighet och fattigdom har ju förstås flera förklaringar som korruption, social orättvisa, men vem, som är utsatt för en, som du skriver, obeveklig brottsutveckling, vågar/vill vänta på, eller ens tro, att detta ska kunna rättas till ? Det är den ”lägre medelklassen” som hotas av utvecklingen , överklassen och eliten klarar sig alltid. Dessa håller förstås också för näsan p g a Bolsonaros mycket grova språk. Politiker som Bolsonaro och Filippinernas Duterte fördöms förstås i väst men om utvecklingen fortsätter som den gör är vi kanske , dock Gud förbjude, snart i samma läge.

    Liked by 2 people

  6. Christer L skriver:

    Fantastiskt negativ bild av den brasilianska lägre medelklassen. Brasilianare är inte som vi, den saken är väl klar. Men kan vi förstå något alls av deras brasilianska erfarenhet? Då skypar vi med vår purtugisisklärarinna – vad har hon på sig, har det någon inverkan? Hon är rädd, kan jag tro. Tänk om detta med Bolsonaro är responsen på globalismen, som upprepar sig överallt i världen. På vad som händer när det inte längre blott är europeiska och amerikanska turister och yrkesmänniskor och intellektuella som reser runt och får komma in och ut överallt. All denna globala kommunikation. All denna knarkhandel som driver brottsligheten överallt, en av världens främsta industrier med enorm omsättning, denna internationella trafik av kriminella, som flyter med i den övriga trafiken. All denna politiska eller religiösa fanatism som på samma sätt kan invadera länder, flyta med i helt andra företeelser. Om inte globalismen skaffar sig en vidöppen politisk och ekonomisk praktik och en hållbar rättslig struktur som reglerar allt resande och allt flyttande av pengar, leder den så kallade öppenheten till konflikter överallt. Att detta att förstöra det globala samhället för att sedan kunna ta över och omforma kan vara strategin nämns allt oftare. Så att det enda som tillslut fungerar är de vidöppna gränserna, vapenhandeln och knarktrafiken. Vad tror portugisisklärarinnan?

    Liked by 2 people

    • olle reimers skriver:

      Det är så George Soros öppet har format sin strategi med Open Society utan att gå in alltför mycket på petitesser som drogtrafik och människohandel.

      Gilla

  7. Kjt skriver:

    Det är intressant att Patrik nu helt plötsligt börjar tala om en ”lägre medelklass”. Kanske för att distansera den från höginkomsttagarna i hans annars så omhuldade ”medelklass”?

    Liked by 1 person

    • Redaktionen skriver:

      Bra tänkt. Jag våndades lite. Även lägre medelklass är medelklass. Jag skrev ”lägre” för att antyda något om de kulturskillnader som gör att Bolsonaros anhängare inte stör sig på att han hatar bögar och hävdar att vita människor inte deltog i slavhandeln som i stället var de svartas verk.

      Patrik

      Liked by 1 person

      • Lars skriver:

        Varför inte behålla de etablerade begreppen? Överklass, högre medelklass, medelklass, lägre medelklass, arbetarklass? Det ger mindre förvirring och stämmer väl med vad man i allmänhet (lite olika) definierar som socioekonomiska klasser.

        Gilla

      • Redaktionen skriver:

        Om vi talar om Sverige funkar de etablerade begreppen inte så bra tycker jag. Vi har fått en ny underklass som består av välfärdsstatens klienter. Den gamla arbetarklassen har blivit medelklass med villa och hund. Välfärdsindustrins administratörer är också en ny social grupp. De är inkomstmässigt medelklass men kulturellt något helt annorlunda än exempelvis småföretagare. När staten tar halva BNP och politikerväldet utvecklat en ny roll -humanistisk stormakt – och skaffat sig en ny ideologi – PK-ismen – måste man tänka annorlunda. Tror jag (som egentligen inte fattar så mycket men försöker förstå).
        Patrik

        Gilla

      • Lars skriver:

        Jo men när man numera i marknadsföring sociologi ser på begreppen så ser man det som en kombination av inkomst, utbildning kultur mm. Vi får då situationen att arbetarklass i första hand definieras av typ av arbete (blue collar workers) och kan ha inkomster betydligt över lägre medelklass. Trasproletariatet du tar upp ligger lite vid sidan, men exempelvis många sjukskrivna eller pensionerade kan sett till tidigare yrken och kunnande tillhöra medelklass trots att de kanske idag har lägre inkomst än lägre medelklass. Överklass å andra sidan måste rimligen definieras som att de kan leva på sitt kapital.

        Praktiskt för svensk del så motsvaras detta i stor utsträckning av de fackliga organisationerna dvs SACO, TCO och LO för övre medelklass, medelklass och arbetarklass. Saco organiserar ju människor som inkomstmässigt tillhör lägre medelklass som farmacevter, sjuksköterskor, lärare, en del statsanställda, men utbildningsmässigt hör de till Saco.

        Ser vi på människor utifrån var de har sin anställning så ser man att förvisso arbetar en stor andel inom offentlig sektor, men oftast utan att kunna påverka särskilt mycket. Utifrån position på arbetsmarknaden så passar de ändå väl in i de fackliga organisationernas praktiska, historiskt tillkomna indelning. Värderingsmässigt, om vi ser till hur de röstar i val, så tror jag inte vi kan ser några absoluta skiljelinjer, tvärtom ser vi mängder med offentliganställda som röstar på t.ex. moderater som hävdar den privata marknadens överlägsenhet trots att man själv inte har minsta erfarenhet av det privata näringslivet.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Man ska ju ha i minnet att SACO organiserar utifrån yrkesgemenskap (lite av vad man ser som professionalitet) och TCO och LO utifrån branschtillhörighet. Typexempel på det första är ju universitets- och högskoleutbildade, typexempel på de andra två Handelstjänstemannaförbundet kontra Handelsanställda, där tjänstemännen rymmer allt från övre medelklass till lägre medelklass och handelsanställda utgörs av grupper som butiksanställda mm.

        En taxi chaufför skulle i Sverige nog ses som arbetarklass, men i Brasilien kanske som lägre medelklass.

        Klassificeringar är vanskliga och görs utifrån olika kriterier. Jag skulle nog vilja se det som in indelning utifrån position på en faktiskt, empiriskt visad, arbetsmarknad där gemensamt kännetecken för medelklass och arbetarklass är att de saknar kapital i större omfattning och är hänvisade till lönearbete. (Då har du inom parantes en motsvarighet till Marx indelning i kapitalägare och proletariat, där de senare säljer sin arbetskraft).

        Privata näringslivet indelas i olika branscher och offentlig sektor har många sektorer, men löntagaren är fortfarande beroende av anställning.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Egna företagare är ju en mycket bred kategori, allt från kioskägaren, halvtidsbonden, storjordbruket, skogsägaren, enmansfirman, industriägaren till en mekanisk verkstad till storkapitalet. Jag tror ändå man utifrån typ av yrke och beroende av eget arbete kan klassificera dem i första hand ha likheter med den vanliga socioekonomiska klassificeringen, men de har definitivt en karaktäristika som inte är densamma dvs de säljer inte alltid (men ofta) sin egen arbetskraft på en arbetsmarknad utan på marknader för varor och tjänster. Trots allt, en rörmokare är en rörmokare och en tandläkare en tandläkare.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Svårigheten att klassificera gör det ju svårt bygga teori utifrån begreppen, men ändå ägnar sig marknadsföring åt att identifiera olika värderingar mm och efterfrågan (behov + inkomst) i dessa klasser av människor och man hävdar väl med rätta att medelklassen är en ryggrad i samhället och kan också med rätta hävda att medelklassen trängs tillbaka i USA sedan 1970 talet inkomstmässigt.

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Etablerade begrepp? Som inte ”funkar” när man tillämpar dem? I vilken bemärkele är de då etablerade? Det där är bara sedvanligt svammel av den typ som har skapats bara för att man skall slippa studera samhället systematiskt, ärligt, rationellt, rigoröst och metodiskt.

        För då skulle man ju bli konservativ, ju.

        Man kan inte hålla på och ändra ordens mening hit och dit och sedan draga slusatser som bygger på någon eller några av de just lvergivna betydelserna.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Fredrik: Visst funkar klassificeringen inom specifika områden som t.ex. marknadsföring där man identifierar attribut kopplade till klassificeringen för att kunna styra reklam och produktutveckling. Visst funkar det inom den fackliga praktiken och visst funkar det i politisk analys, men områdena skiljer sig åt och tillämpningsområdet är olika. Det är det som Wittgenstein försökte fånga med tesen om språkspel att betydelsen av orden ges av sammanhanget och de regler som gäller där.

        Naturligtvis leder det inte till konservatism. Definitioner är aldrig enkla att ta fram för sociala system, det är bara naturvetenskap med förmågan att utföra experiment som lyckas finna lagbundna sammanhang.

        Gilla

  8. Bo Svensson skriver:

    ”Starka grupper inom näringslivet står också bakom honom. Hans tilltänkte finansminister Paulo Guedes är en liberal – nyliberal skulle vissa kalla honom – ekonomiprofessor som vill sälja samtliga statliga företag och göra betesmark av Amazonas.”

    Psykopatliberal är en bättre beteckning. Den värsta kriminaliteten i Brasilien är skogsskövlingen och en Duartetyp som betalar ut skottpengar på skogsskövlare skulle få mitt varma stöd.

    Liked by 3 people

  9. A skriver:

    Intelligens utan mål, är som en bil utan däck. Med målen framträder verktygen. Vi har inga mål vad det verkar. Ingen vill betala ett skvatt för att uppnå något alls. Då är det bara att vänta och hoppas på det bästa.

    Mvh A

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      En vilsen mänsklighet kunde ju ta på sig uppgiften som värnare om livet på planeten och säkra dess mångfald, – tills någon hittar något ännu angelägnare,

      Gilla

  10. Björn Rasmusson skriver:

    Brukar läsa dina krönikor och tycker oftast om det du skriver. Denna gången får du bakläxa. Man kanske måste bo i Brasilien (som jag gör sedan 40 år) för att förstå vad som händer just nu och varför Bolsonaro har stort stöd av brasilianarna. Det räcker inte att fråga ett par personer per telefon, inte heller att läsa tidningarna. Journalister hatar honom. Det verkar nästan som du försvarar Lula som är dömd enligt alla rättsliga regler (han har dessutom 7 ytterligare åtal som väntar på domar). Bolsa familia som du nämner var heller inte Lulas idé, det startade under företrädaren på presidentposten. Lula bytte namn på detta bidrag och mångfaldigade beloppen samtidigt som han tog bort kontrollerna (t ex att kravet är att barnen ska gå i skolan, vilket inte alltid är fallet i Brasilien). Jämförelsen med Hitler är absurd. Det mesta som sägs om Bolsonaro är antingen inte sant eller bara vinklat och lyft ur sitt sammanhang. Tilläggas kan, Bolsonaro är den ende presidentkandidaten som stöder Lava Jato processen mot korruption, Brasiliens allvarligaste problem.
    Förhoppningsvis vinner han idag, risken finns faktiskt att han kommer att förlora pga valfusk med de elektroniska valurnorna som alltid krånglat tidigare.

    Liked by 3 people

    • Redaktionen skriver:

      Du vet säkert mer än jag om Brasilien. Men en presidentkandidat som lovar att urskillningslöst döda folk, särskilt brottslingar, med kulspruta inger mig olust och det har inget med kunskapen om landet att göra. Jag försökte bara göra en balanserad bedömning av Bolsonaro och trots vad du invänder så tycker jag fortfarande att jag gjorde det. Vad jag inte nämnde var att Lula hade betydligt större stöd än Bolsonaro och skulle blivit överlägsen etta i valet om han inte suttit i fängelse. 🙂

      Patrik

      Liked by 1 person

      • Redaktionen skriver:

        Det var en videosnutt från ett valmöte någonstans i nordost, tror jag, där han sa att han skulle meja ned vänstern med kulspruta. Jag sparade inte sökvägen vilket var slarvigt av mig.

        Patrik

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Hälften prutades genast. Brottslingar blev vänstern och urskillningsllst blev specifikt och hyperboliskt. Dessutom medgives att det var en illvillig klippning och redigering som vanligt i Fake News. Allvarliga återfall i extremvänstertänkande från dig och Anders Leion idag.

        Gilla

  11. Petrus skriver:

    Några synpunkter:

    1. Hitler anses väl inte ha varit utpräglat intelligent. Riktiga snillen brukar kunna få toppbetyg utan att anstränga sig speciellt hårt. Han var väl verbalt begåvad, men knappast något mattesnille, typ.

    2. Omvandlingen av kristendomen i Brasilien är intressant. Det är ungefär samma process som skett i USA sedan förra sekelskiftet, fast kanske i snabbare takt. Traditionell ersättningsteologi i form av traditionell katolicism och protestantism ersätts av dispensationalism (pingst, Livets Ord etc).

    Liked by 1 person

  12. Lars skriver:

    Jag tror inte bilden av Brasilien får en bra startpunkt för analys om man inte tar med inkomstskillnaderna mellan olika regioner och inom regioner. Kriminalitet i landet är antagligen vad som ger röster till Bolsano, samtidigt som det nyliberala etos med privatisering mm ger stöd i överklassen. Brasilien är ett spännande lan, men jag vet mycket litet om det, så jag avstår att ha åsikter. Intressant för oss är naturligtvis propåer att avverka skol i Amazonas, en av världens viktigaste ”lungor” och fylld av artrikedom i växtlivet och djurriket.

    Gilla

  13. Tina skriver:

    För många år sedan brukade det sägas att om hela världens befolkning använde toalettpapper skulle det inte finnas ett träd kvar. Vi får väl vara tacksamma över att alla ännu inte gör det.
    Oavsett är den planerade skövlingen av Amazonas en katastrof. Men svenskar är inte mycket bättre. Gapandet om fri förfoganderätt för den som äger skogen pågår för fullt i skogstidskrifterna. Att biodiversitet är något som bör värnas går inte in. Pengarna har styrt i Sverige mer än i fattigare länder, vi har minst naturskog kvar i hela världen.

    Gilla

  14. Fredrik Östman skriver:

    Den som nämner Hitler har ljugit. Otroligt svagt! Hitler! Skärpning! Ja men för f-n! Hitler! Skall du inte dra den om att baka bröd på spädbarns blod med en gång när du ändå håller på? Hitler! Man tar sig för pannan! Hitler!

    Gilla

  15. kalle321 skriver:

    Parisavtalet har inte ett dugg med miljöskydd att göra. CO2 hysterin är en masspsykos, den moderna formen av häxbränningen.

    Gilla

  16. Staffan Persson skriver:

    Ja, alltså Bolsonaro är rätt begränsad intellektuellt, och bigott, men han företräder den bättre ekonomiska politiken och han har mest effektivt fångat upp och kanaliserat folks djupa missnöje. Bristerna är att han marknadsför en sorts utopisk problemlösningsmetod – rensa upp i träsket, skjut först och fråga sen – som kommer att öka spänningarna. Som min brasilianske fb – vän Hellon menar, människor måste mer handgripligt uppleva hur ord och utfästelser står sig mot verkligheten, vad som är förenklingar och demagogi och vad som är hållbart. Kanske finns det delar av det som kan funka, och andra delar som är ansvarslöst snack. Vi får se.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.