Hur vi kan få det sämre när vi får det bättre

Patrik Engellau

När folk börjar tala illa om begreppet bruttonationalprodukt reser jag ragg eftersom det inte finns något bättre mått på ett lands ekonomiska framgångar. De som talar illa om BNP har normalt, misstänker jag, något ont i sinnet. Om de inte vill maximera BNP så vill de säkert i stället maximera något annat, troligen sin egen makt eller något ditåt.

Men det hindrar inte att man bör skärskåda även sina favoritidéer, särskilt om det finns något som skaver. Följande fakta skaver en aning.

År 2017 var Sveriges BNP per capita 457 300 kronor. Tjugo år tidigare, 1997, var vår BNP per capita 315 300 kronor i 2017 års (och alltså jämförbara) priser, se här. På tjugo år hade BNP per capita således stigit med nästan 50 procent. Den stora frågan är om vi känner oss 50 procent mer ekonomiskt välmående nu än för tjugo år sedan.

Jag känner mig inte 50 procent mer välmående. Det är där det skaver. Min känsla är förstås helt subjektiv och kanske inte alls representativ för hur folk i allmänhet upplever saken. Jag frågade min svärson. Han känner sig definitivt 50 procent mer välmående. Han pekar på att internet öppnat en helt ny värld och att man kan se vilka filmer som helst på Netflix och att all elektronik har blivit billigare och bättre samt att det finns sushi överallt. Kanske är de här känslorna åldersbestämda. Svärsonen var ju bara en pojkvasker med veckopeng för tjugo år sedan.

Men jag tänker fortsätta att, utan uppenbart fog, hävda att de flesta känner som jag. Därför ska jag – i serien förklaringar till saker som kanske inte finns och därför inte behöver förklaras – förklara varför det inte behöver stämma överens mellan känslor och ekonomiska fakta.

För nationalekonomer är detta ingen nyhet. På grundkursen i nationalekonomi får man lära sig att saker och ting kan flytta in i eller ut ur bruttonationalprodukten på ett ganska godtyckligt sätt. Professor Rydorff exemplifierade med mannen som gifte sig med sin hushållerska varvid BNP gick ned (nämligen med så mycket som hennes lön eftersom hon efter giftermålet inte försörjdes genom egen lön utan genom makens, som var oförändrad).

Redan när jag studerade nationalekonomi tyckte jag att det var något som potentiellt skavde och det är denna potential som nu känns förverkligad. Hela BNP per capita kan ju inte översättas till välmåga. En del bidrag till BNP är plusfaktorer, just Netflix och sushi till exempel. Men andra bidrag representerar verksamheter som vi absolut inte gillar men av omständigheterna tvingas finansiera, till exempel fängelser och reparationer av krockskador. De är minusfaktorer. För de statistiker som räknar ihop BNP spelar det ingen roll om det gått 10 000 kronor till en reparation eller om det gått till en oförglömlig middag på lyxkrog för dig och familjen, men för din personliga välmåga är alternativen helt väsensskilda.

Om plus- och minusfaktorernas andelar av den totala bruttonationalprodukten förblir konstanta borde känslan av välmåga öka i samma takt som BNP per capita växer i ekonomiska termer. Men avvikelser kan inträffa, åtminstone i teorin.

Tänk dig till exempel att alla människor över en natt blev skötsamma, hederliga, ambitiösa, ansvarskännande och flitiga som gammaldags gråsossar. Då skulle en massa minusfaktorer plötsligt inte längre behöva produceras. Domstolar finge läggas ned, fängelser byggas om till konferensanläggningar och socionomer omskolas till grundskolelärare. Minusfaktorerna skulle omvandlas till plusfaktorer och BNP få en helt annan och bättre sammansättning även om ingen skillnad hade inträffat i siffrorna.

Jag inbillar mig att det omvända inträffat under de senaste tjugo åren och att det där därför sådana som jag inte tycker att välmåendet ökat i takt med BNP per capita räknat i kronor. För varje år producerar vi proportionellt alltmer minusfaktorer. Kostnaden för migrationen är ett uppenbart exempel men även sådant som MSBs forskning om ”den genuskodade räddningstjänsten” har nu antagit proportioner som troligen kan märkas i BNP-siffrorna.

Jag inser att en sådan övning skulle medföra svåra teoretiska ställningstaganden – precis vilka av BNPs byggstenar är plusfaktorer och vilka är minusfaktorer? – men det vore ändå intressant om någon nationalekonom tog sig före att redovisa en tidsserie över BNP per capita som bara innehöll plusfaktorerna, alltså bara det goda, inte det påtvingade onda.

94 reaktioner på ”Hur vi kan få det sämre när vi får det bättre

  1. A skriver:

    Ja PE, detta är väl själva anledningen till att ifrågasätta BNP. Inte mycket att resa ragg över. Begreppet säger något, men är blint. Lätt som en plätt.

    Mvh A

    Liked by 4 people

    • Björn G skriver:

      Blev tvungen av kommunen (miljökontoret) att bygga om hela avloppet för 300tkr, trots att vi hade trekammarbrunn.
      Bidrog därmed till ökad BNP trots inte bättre välstånd för någon.
      Så MP har på sitt ‘djävulska’ sätt bidragit stort till BNP-ökningen.

      Liked by 3 people

    • Elof H skriver:

      BNP beskriver vår produktionsförmåga men inte om det vi producerar tillför upplevt välståndstillskott eller ej. Vad landet producerar bestäms till stor del av politikerna eftersom de lägger beslag på nästan hälften av BNP via skatter. Här slösas en stor del bort på aktiviteter som inte ökar eller t.o.m. sänker upplevt välstånd. De belastar även medborgarna med en massa kostnader förknippade med brottslighet som betalas av medborgarna i form av högre försäkringspremier, förluster vid brott samt kostnader för att förhindra brott (larm, väktare etc.). Medborgarna beläggs också med en massa kostnader och skulder för att få ett vettigt boende i ett hyffsat lugnt och säkert område. Allt detta ökar på BNP utan att tillföra någon uplevt ökat välstånd. Kontentan är att Sverige har en enorm potential att öka medborgarnas upplevda välstånd utan att BNP behöver öka.

      Liked by 2 people

    • Jan Bengtsson skriver:

      Om vi kliar varandras ryggar och betalar lön för det?

      Eller om vi bara kliar vår egen rygg utan betalning…
      Då blir inte BNP densamma)

      Frågan är om välfärden ökat…

      Gilla

  2. Bo Svensson skriver:

    En massa välbefinnande som inte kostar något att ordna, mäts inte av BNP. – Stiger man upp tidigt, blir tillvaron ljusare, väntar man med att äta tills man är hungrig, smakar maten bättre. – Bor man där man helst vill vara, bortfaller en massa kostnader för resor dit. – Är man noga med tandborstningen bortfaller en massa kostnader för lagning.

    En stor andel av BNP mäter fattigdom och brist. – Alla kostnader för värmeisolering och uppvärmning man har där klimatet är ogynnsamt, alla sjukvårdskostnader man drar på sig för att man inte förstår att vårda sin hälsa.

    Liked by 4 people

    • W skriver:

      Afs har ambitionen att utvisa en halvmiljon enligt nedan.
      Illegala invandrare: 50.000
      Asylsökande: 63.000 samt 70.000 anhöriga till dessa.
      Asylinvandrare med uppehållstillstånd, inklusive anhöriga: 275.000
      I Sverige finns idag 219.000 asylsökande som fått uppehållstillstånd (men ännu inte medborgarskap), samt 70.000 anhöriga till dessa. Av dessa bedömer vi att cirka 95 procent, 275.000, kommer att behöva åka hem.
      Lågkvalificerade arbetskraftsinvandrare: 24.000
      Asylinvandrare med uppehållstillstånd, inklusive anhöriga: 275.000
      Invandrare som fått avslag på asylansökan men som vägrat lämna landet skickas hem per automatik.
      Asylsökande: 63.000
      Utländska tiggare: 4.000
      Invandrare som erhållit medborgarskap: 88.000
      Här handlar det om invandrare som erhållit medborgarskap men som på olika grunder förverkat sin rätt att stanna kvar i landet. Det handlar om de som i åratal vägrat att arbeta, de som begått grova eller upprepade brott, samt de som vägrat lära sig svenska och som i övrigt uppenbart inte haft någon som helst ambition att göra rätt för sig. 
      Sammanlagt handlar det om en halv miljon (504.000) som ska återvandra.
      Invandrare som fått avslag på asylansökan men som vägrat lämna landet skickas hem per automatik.

      Gilla

    • Björn G skriver:

      Även Rättighetsindustrin i Sverige hjälper till att öka BNP:n.

      Den består framför allt av olika skattefinansierade “antidiskrimineringsbyråer” vars enda uppgift är att hitta folk som kan anmäla upplevda oförätter till Diskrimineringsombudsmannen.

      En sådan aktuell anmälan till DO gäller en 24-årig kvinnlig muslim som sökte ett jobb i Uppsala.
      När hon på intervjun träffade cheferna vägrade hon att ta den manlige chefen i hand, och hänvisade till islam.
      Nu tvingas företaget betala 40 000 kronor i skadestånd plus rättegångskostnader på 36 000.

      Gilla

  3. Hobbyekonomen skriver:

    Hur relevant är egentligen BNP överhuvudtaget i beräkningar av länders framgång?.

    Nästa fråga man bör ställa dig är hur relevant BNP/Capita är i en lånebaserad ekonomi framdriven av historiens lägsta effektiva räntor som Sverige är?.

    Framtidens välgång verkar handla om vem och hur mycket pengar man får LÅNA.

    Liked by 1 person

    • Christer L skriver:

      Jag läste inte nationalekonomi, så Patrik och ni andra nationalekonomer kan sluta läsa här. Men jag inser en viktig sak: att själva akronymen BNP betyder Brutto-National-Produkten. Produkten är en matematisk term i multiplikation, har inget direkt med produktion att göra. Alltså ett mått i kronor på ekonomisk aktivitet, inte på rikedom och välstånd hos en befolkning i stort. BNP är som jag ser det i mycket en propagandametod – dessutom har politikerna efter Reindfeldts exempel slutat att debattera ”per capita”. Summarum: man drar inte ifrån skulder i BNP, och ekonomisk aktivitet är inte detsamma som produktion.

      Liked by 1 person

  4. Jari Norvanto skriver:

    ”minuskostnadernas” bidrag till BNP passar väl in i tankefelet som ibland benämns ‘broken window fallacy’. Om man lyckas minska ”minuskostnaderna” kan också transaktionskostnaderna – som tillkommit när tilliten minskat, stölder, hot och säkerhetsåtgärder fördyrat, förlångsammat och kanske helt undanröjt affärer och investeringar – minska.

    Liked by 1 person

  5. Observatör skriver:

    Ett problem för Sverige med nuvarande beräkning av BNP är att oavlönat arbete inte räknas in. I åtskilliga länder utförs en betydande mängd arbete av oavlönade kvinnor (”hemmafruar”). I Sverige har politikerna önskat en så stor BNP som möjligt och därför tvingat ut hemmafruarna i löneslaveri (man passar varandras barn, städar varandras hus,sköter varandras dementa föräldrar, lagar varandras mat et c) vilket höjer BNP men långt ifrån alltid livskvalitén. Följden har blivit att vi har en falskt hög BNP jämfört med andra länder. Detta leder bl a till en högre EU-avgift. Sverige är inte ett särskilt rikt land och många svenskar är så fattiga att de har svårt att klara sig innan nästa löning kommer.

    Liked by 9 people

  6. Det blåser i gardinerna skriver:

    Det är blåsigt i världen. En dörr och ett fönster öppet ger oss korsdrag. Samma sak med våra behov. De drar iväg. Tyckas aldrig stillna. Vi seglar alla fram genom livet. Med blåsten i ryggen. Vi önskar alltid något mera. Vi jobbar med vår egen tillfredställelse. Och även andras. Med hjälp av skatteintäkter. Inte alltid så uppskattat.

    Tänk om vi vaknade en dag och var nöjda. Och inte önskade oss något mera. Att blåsten mojnade. Att det blev bleke. Och vi klev upp sängen helnöjda.
    Inte hade någon lust att konsumera mera. Inte köpa något. Bara reparera och underhålla de ting vi redan hade. Till och med börja kasta och göra oss av med det mesta. Nöjda som vi plötsligt blivit i livet. Ja, då skulle hjulen stanna. Ekonomi gå i kras. Katastrofen vara ett faktum.

    Slutsatsen måste bli att en helnöjd människa utgör en direkt samhällsfara. Det är onöjdheten som driver på. Både för oss själva och för samhället i övrigt.

    Likväl söker vi ständigt nöjdheten. Men utan att nå fram. Annat än i små korts ögonblick. Så länge världen består av korsdrag drivs BNP-siffrorna i höjden. Får världen att ticka på. Och även utveckla sig. Vårt eget liv tuffa på. Som vanligt. Både i egna drömmar och som vardaglig grottekvarn.

    Den icke nöjde förvandlad till samhällets egen motor. Blivit vår egen tids hjälte. En nöjd människa hotar ju hela systemet. Blir till en kniv i ryggen på oss övriga. Det är jakten vidare som gör att det blåser. Som får gardinerna att fladdra. Även inom politiken.

    Vi har inget val trots att det är val i år. Så ser faktiskt sanningen ut. Vi andas alla BNP-luft. Vi varken kan eller får upphöra att konsumera. Sedan kan vi tycka vad vi vill om saken.

    Vi är som maskar i jorden. In i ena änden – och ut genom den andre. Så är livets gång. Det är så vi färdas framåt genom jordelivet. Så ser moderniteten ut. Långt, långt bort från äldre tiders mer påvra och statiska självhushåll.

    Liked by 2 people

  7. Rutger skriver:

    BNPökningar kan också innehålla mycket annat som kanske inte ökar vårt välmående. . Exempelvis så var barnföräldrars gemensamma arbetsveckotid kanske 80 timmar för 40 år sedan. Hustrun var hemmafru, vid middagsdax var maten klar, hemmet städad, läxorna lästa och kvällen kunde ägnas åt familjens umgänge.

    Idag är barnföräldrarna bägge yrkesarbetande och veckoarbetstiden med hemarbetet kanske 110 timmar, betydande BNP tillväxten inkluderar en ökning av arbetstiden med uppemot 40 % för flertalet barnfamiljer. Därtill har hustruns 40 hemarbetstimmar överförts till yrkesarbete och därmed blivit en del av BNPstatistiken. Den hemlagade maten delvis utbytt mot prefabricerad BNPökande mat, inköpt på stormarknad dit man kört med den bil familjen kanske inte hade tidigare, som förvaras i BNPökande frys som sedan värms i en BNPökande inköpt Micro och tvätten görs i egen inköpt diskmaskin och inte i husets gemensamma tvättstuga. Barnen hamnar på BNPökande dagis och deras bristande uppfostran kräver en uppsjö av BNPökande insatser.

    Liked by 3 people

      • Cissi Blom skriver:

        Ja, eller Magdalena, för att bättra på BNP ytterligare…
        Skämt åsido – det har länge förundrat mig att oppositionen aldrig verkligen ifrågasätter Magdalenas självgoda konstaterande att vår uppblåsta BNP bevisar att svensk ekonomi ”går urstarkt”.

        Liked by 3 people

  8. Lennart Bengtsson skriver:

    Det vore naturligtvis väldigt bra om man kunde beskriva verkligheten med ett enda talvärde för då behövde man knappast tänka överhuvudtaget. Ett annat mått skulle vara skillnaden mellan vad men betalar i skatt – vad man får tillbaka av samhället. Jag skulle gärna betala mer i skatt om samhället kunde garantera att min bil inte blir uppbränd eller att jag kan ta en kvällspromenad utan att bli rånad. Jag uppskattar att politikerna gör allt för att minska utsläpp av växthusgaser med det vore mycket bättre om de kunde minska utsläppen i Kina, Indien och andra länder där de ökar kraftigt. Att de dessutom är flera hundra gånger större än de svenska är en annan faktor som våra kloka politiker borde ha med i beräkningen men de har de alldeles säkert fastän de inte säger så.

    Liked by 4 people

  9. Jan Andersson skriver:

    Vi har jobbat och slitit ett långt liv för att kratta manegen åt våra barn. Men så upptäcker vi att cirkusen har dragit vidare till Kina, och lämnat efter sig en sophög och en odugling som vill ha våra sista slantar.

    Liked by 2 people

  10. svenne skriver:

    ”Jag inbillar mig att det omvända inträffat under de senaste tjugo åren och att det där därför sådana som jag inte tycker att välmåendet ökat i takt med BNP per capita räknat i kronor. För varje år producerar vi proportionellt alltmer minusfaktorer”.

    Uttalanden som att ”Sveriges ekonomi går som tåget” och ”vi har nu en stark högkonjunktur” gör mig konfunderad eftersom detta borde öka välmåendet. Det är därför obegripligt att man till och med måste snåla på frukostägg och kafferansoner på äldreboendena. Det finns inte heller pengar att anställa personal inom vissa viktiga samhällsfunktioner och detta är ju förödande.

    Fredrik Reinfeldt uttalade tydligt att det i framtiden inte kommer att finnas ekonomiskt utrymme för andra utgifter än invandringen och det är ju där skon klämmer. Detta område är ju den i särklass största ”minusfaktor” som med skrämmande hastighet ökar från år till år. Det har inte någon betydelse om ”tåget” i framtiden kommer att gå bättre och bättre därför att detta aldrig kommer att hinna ifatt kostnaderna för ”elefanten i rummet”.

    Liked by 6 people

  11. Vid en landsväg skriver:

    Precis, av sådana enkla anledningar så intresserade jag mig aldrig för ekonomi,mdet var ju trams. Nu har har jag en något mer nyanserad bild men bara lite. Det verkar jul helt otroligt ändå med denna stigning, Netflix och sushi ger väl ingen gigantisk stigning, Netflix ger väl BNP i USA främst, och åt gjorde man väl förr också. Det kan ju heller inte bero på att maten är dyrare, för det är väl inräknat. Nej, detta är skumt, hoppas någon vet. Paranoid och cynisk som jag är så misstänker jag som alltid fusk i maktens tjänst, för har inte stora företag som Volvo och försvarsindustrin till dels flyttat ut? Vi köper mer och slänger mer, det kanske är en faktor, men enormt mycket av detta tillverkas ju inte i Sverige. Det enda som vuxit gigantiskt mycket är invandringen vi var 8 miljoner 8 miljoner 8 miljoner tills pang, vi var 10 miljoner. Så där finns något som vuxit med 25%. Vad har mer vuxit, jo VIK har vuxit nått enormt, båda av sig själv med nya tilltag som assistansersättning och taxi för alla, men VIK har ju fått 25% fler klienter, och där förklaringen verkligen ligger, är nog att var och en av dessa kostar en faktor 5-10 mer än en svensk, eller rättare, de kostar, där svenskar i allmänhet är nettobidragare. Men det som ör en kostnad för oss svenskar det betyder högre BNP! patrik du är genial,,och din svärson inte så smart.

    Liked by 4 people

    • Jan Molin skriver:

      Jag tror vi aldrig har varit 8 miljoner nordbor i Sverige, snarare 7.5 miljoner. 2.5 miljoner nutida invandrare har sjukklövern ”berikat” Sverige med. Ända sedan Palme och borgargänget enades 1975 om att Sverige skulle omdanas till ett ”bättre” samhälle via import från världens alla hörn av folk från främmande kulturer. Men själva beblandar de sig inte med dessa. Och de kör på i full fart fortfarande men ligger lågt ett tag nu för att inte störa det näraliggande valet. Jag tror att en bidragande orsak är dels globalismen och dels Barcelona-avtalet 1995 i vilket man öppnade Europa för befolkningsutbyte med islamvärlden. Detta avtal genomförde man i strikt politisk ochjournalistisk lönndom, och Sverige har följt det bäst i ”klassen” trots att vi tydligen inte skrev under förrän 2010! Propositionen om folkutbytet heter SOU 1975:26.

      Liked by 1 person

  12. Vid en landsväg skriver:

    Så lösningen är naturligtvis på ökningen av BNP är tillväxten av VIK med en befolkningsökning på 25% där man inte skiljer i BNP på plus eller minus, och absolutvärdet av de som kommer är det enda som räknas för BNP, och jag gissar som sagt att de kostar en faktor 5-10 mer än svenskar i medel. Så detta kommer nära min intuitiva känsla för vad invandringen kostar, och är mil ifrån alla beräkningar av Sanadaji och Ruist, de kostar de 50% som BNP ökar med, sen kanske man få dra ifrån någon procent som ett jämförbart land utan invandring ökat sin BNP med, Japan kanske.

    Allt är 50% sämre, ungefär så känner jag, och vänder det inte i nästa val så kommer det att accelerera hur mycket Löfven än svär.

    Liked by 2 people

    • Jan Molin skriver:

      Som jag skrev ovan: 7.5 miljoner svenskar och nordbor, främst finnar, var vi innan Palme och hans borgerliga anhang påbörjade massinvandringen för att skapa ett mångkulturellt Sverige! Det är på vårt antal svenskar och nordbor som befolkningsökningen ska räknas, dvs ökningen är 33% inte 25%! Vi har ju inte ökat vårt antal nordbor i Sverige!
      Däremot är invandrarnas antal som del av hela befolkningen 25%. Men förhoppningsfullt får vi så småningom partier vid makten som med borttagande av alla bidrag får de flesta att åka hem.

      Liked by 1 person

  13. Vid en landsväg skriver:

    Bilar och skolor som brinner är ju mycket skönt BNP-klirr. En enda bil ger väl mer BNP än vad en normal arbetande person producerar. BNP som begrepp fungerar ju inte insett land med en ”välfärdsstat”.

    ”Välfärdsstat” förresten, använder SD detta socialistuttryck, stöldstat, eller omfördelningsstat är ett bättre ord.

    Liked by 2 people

    • W skriver:

      Bilden av Sverige fördystras ännu en gång efter att bilbränderna på västkusten blivit en världsnyhet.
      ”Bilar brandbombades i flera städer av maskerade ungdomar över Sverige”, skriver brittiska Metro.
      ”Attackerna ägde mestadels rum i så kallade högriskområden som kännetecknas av hög arbetslöshet och låg skolnärvaro”, heter det på CNN:s hemsida.
      Tyska Deutsche Welle belyser att bränderna kan komma att hjälpa Sverigedemokraterna få fler rösta i riksdagsvalet i september.
      ”Den svenska polisen har beskrivit mordbränderna som ‘organiserade och planerade’. De kommer efter växande problem av våld, vilket skulle kunna gynna invandringskritiska Sverigedemokraterna i kommande valet”, skriver tidningen.
      ”Ilska efter att maskerade ungdomar eldat upp 100 bilar i den svenska staden Göteborg”, rapporterar South China Morning Post.
      ”Gäng av maskerade upprorsmakare satte eld på fordon och kastade stenar på polisen, i en våg av samordnade attacker”, heter det på Israel National News.
      RT har bäddat in tweets om att händelserna liknar en ”krigszon”.

      Sverige ett varnande exempel på vad som händer när gränserna är vidöppna och bankomaten tillgänglig för alla gäster.

      Liked by 5 people

    • Hawwa skriver:

      Gissningvis ökar även BNP även av skogsbränderna – om inte den typen av naturkatastrofer är undantagna.
      Men i största allmänhet bidrar ju förstörelse positivt!

      Gilla

  14. 5ven55on skriver:

    Det är precis detta som jag alltid tyckt vara problematiskt med BNP-måttet. Jag har aldrig kritiserat det för att tillskansa mig makt (hur nu det skulle gå till).

    Det bör absolut vara möjligt att skapa ett mått som säger något intressantare. Har det gjorts några sådana försök?

    Gilla

  15. MartinA skriver:

    Har mycket svårt att tro att BNP per capita stigit. Eftersom sverige haft en massiv invandring under perioden. Om jag till exempel flyttade till Somalia skulle min produktivitet kraftigt sjunka på grund av språk o kulturförbistring, brist på sociala nätverk, fel färdigheter etcetera. När jag googlar efter jämförelser på nätet så följer BNP och BNP per capita varandra slaviskt. Vilket är bevis för att BNP idag bara är statistikljug.

    Förresten så gav Pocahontas en rätt tänkvärd intervju om det här problemet, så socialist hon är:
    youtube.com/watch?v=8GHg3GAeQ1Y

    Liked by 3 people

    • MartinA skriver:

      Eftersom wordpress den här gången valde att INTE blaffa ut youtubelänken så heter videon alltså:
      ”Elizabeth Warren – The Two Income Trap And The Collapse of Middle Class America ”

      Gilla

  16. Mårten skriver:

    Sättet man idag beräknar inflation, genom att varukorgen inte är konstant, underskattar den verkliga inflationen. Hade den amerikanska inflationen beräknats på samma sätt som på 1980-talet hade den varit närmare 5 % högre…..

    Liked by 1 person

  17. Hovs_hällar skriver:

    Du har förstås rätt. Folk brukar ständigt ifrågasätta BNP-begreppet just på den grunden att det inkluderar saker som vi egentligen inte vill ha — som att återuppbygga skolor sedan de bränts ner av vandaler till exempel.

    I princip kunde vi få ett läge där HELA ökningen av BNP representeras av en ökning av det allmänna kaoset och den allmänna vandaliseringen i samhället. Och ditåt verkar vi vara på väg.

    Liked by 5 people

    • Mässkalle skriver:

      Exakt så,. Krig ger en accelerande öning av BNP men förstör allt. Inget välmående där. Hoppas inte här även om det brinner i knutarna. Tid att förstärka hemvärnet under befäl av James Bond .

      Liked by 1 person

  18. uppstigersolen skriver:

    Underbar sammanställning. Du får till det. Känner jag mig 50 % mer välmående än för 20 år sen? Tja jag har ju blivit 20 år äldre, dessutom på dödshalvan av livet. Så, kanske lite bättre, barnbarn har tillkommit som jag kan glädjas åt. Sen har jag förlikat mig med att livet tyvärr tar slut, om 40 år eller så, inte förr hoppas jag.

    Gilla

  19. Mässkalle skriver:

    Raffinerat, PE ingår i skuggregeringen efter valet. Han flyttar Magdalenas minus till plus på tal- linjen. En matematisk (o)möjlighet efter Sparbanksseriens Slösa byggt korthus.
    När vi besöker barn och barnbarn blir det ett pyttelitet minus i BNP, men det gör inget välmåendet ökar.

    Gilla

  20. gras1519 skriver:

    Det som inte beskrivits här är att administration mäts på samma sätt. Om ett exportföretag med 100 anställda läggs ner, och samtliga får någon typ av offentlig anställning, så förändras inte BNP. Dessutom skall inte offentlig verksamhet beräknas efter vad den producerar, utan efter vad den i realiteten kostar. Dvs. ju dyrare administration – desto högre BNP till skillnad från ett tillverkningsföretag, som inräknas med värdet av det som produceras. Jag vore naturligtvis inte engagerad i Landsbygdspartiet om jag inte tog upp en annan felaktighet. Om man bygger för 1 miljard i Stockholm så ökar det BNP. Om samtidigt det står byggnader i Norrland och förfaller för lika mycket pengar, så borde det väl ge en minuspost – men inte.

    Gilla

  21. Staffan W skriver:

    Någon stans kommer sparkvoten in. Ju mer vi köper av varandra, desto mer ökar BNP. Ungdomarna numera köper mera av då t ex Sushi, vilket ökar BNP, men minskar deras sparande eller överskott. I slutändan känner de då inte direkt att de fått det bättre – fortfarande tomt i plånboken den 25 i månaden, men den har tömts på ett sätt som ökar BNP kalkylen.

    Gilla

  22. gras1519 skriver:

    Det finns ett annat mått som jag inte heller förstår. Import- eller exportnetto. Nu när vi inte har någon koll på hur varor rör sig inom EU – hur exakta är sådana siffror? Och företag typ IKEA som producerar/importerar/exporterar över hela världen? Det sämsta exemplet som jag läst – men inte vet om det är rätt är följande: Om ett företag lägger ner i Sverige, flyttar till utlandet och en massa människor blir arbetslösa – då ökar det vårt exportnetto och således har vi fått det bättre i Sverige. Hela världen är upp och ner och förmodligen är det fler än jag som inte längre litar på siffror.

    Liked by 1 person

  23. Erik2 skriver:

    Bra vinkling på viktig fråga. Som många påpekat, bilbränder, skolbränder, migrationskostnader mm, allt höjer BNP. Men inte förbättrar det livet för medborgarna. Det är en genomfalsk bild som förmedlas av vad BNP tillväxten gett. Alternativt, det är hemskt vad all tillväxt slösas bort på saker som inte borde tillåtas i ett fungerande samhälle. Lägg till detta att vi sedan ca 20 år tillbaka har en dold Keynes stimulering i ekonomin. Den driver all tillväxt. Dvs, varje gång någon lånar pengar – t ex till husköp – så skapas dessa pengar och dessa pengarvtrattas ut i ekonomin via byggbranchen. Denna ärliga branch där perfekt konkurrens råder. (Ironi förstås.) Det är så här ett pyramidspel ser ut. På det här så minskar vi i den faktiska ekonomin vår egen industri, vårt eget jordbruk osv. Ska vi bara vara ett handelshus framöver där inflationen döljs av varusubstitution i varukorgen och fortsatt lånetillväxt, som korrelerar med tillväxten? Är det stabilt? Alla som har en dålig magkänsla inför allt detta är något på spåren…

    Liked by 1 person

  24. Ulf Bergström skriver:

    BNP mäter ekonomisk aktivitet men inte ett folks välstånd. BNP är ett mått på kostnaden men inte nyttan av ekonomisk aktivitet. Den bästa indikatorn på välstånd är the Happy Planet Index:
    livsnöjdhet x förväntad livslängd genom ekologiskt fotavtryck.

    Gilla

  25. Per Eriksson skriver:

    Jämfört med för 20 år sedan har Sveriges befolkning ökat med cirka 15% och under denna period har landets skuldsättning (Stat, kommuner, landsting, hushåll & företag) ökat till astronomiska nivåer vilket innebär att landet idag är världens mest skuldsatta land – BNP tillväxten beror på att ekonomin är lånedopad samt att det skett en kraftig befolkningsökning.

    Sedan 2010 har dessutom industriproduktionen minskat med cirka 20% – Sverige är alltså idag ett fattigare land än år 1998.

    Liked by 1 person

  26. Fredrik Östman skriver:

    BNP är ett mått som uppfanns eller skapades för att estimera en lands mobiliserade krigsmaterialproduktion under ett längre krig. Det var avsett att användas för att jämföra militära allianser som Nato och Warzawapakten med varandra. När Tyskland angrep Sovjetunionen och USA, båda mycket stora och avlägsna länder som skulle hinna generalmobilisera hela sin produktionskraft för krigsmateriel, var dess öde utmätt, eftersom det aldrig skulle kunna producera lika mycket och till slut skulle stå med mindre mängd materiel på slagfältet. Man kan jämföra med blixtkriget mot Frankrike, som 1939 hade högre BNP än Tyskland, fler och bättre tanks, fler soldater och mer utrustning. Men det spelar ingen roll om man saknar både strategisk vilja och förmåga. Här kommer BNP inte in i bilden, utan bara när hela den formella ekonomin mobiliseras i krigsansträngningen. Därför räknas kontorsråttor men inte husmödrar.

    BNP är inte ägnat åt något annat, utan förlockar i stället, som Jari Norvanto konstaterar ovan, i dessa fall mindre sofistikerade tänkare att falla för Broken Window Fallacy. En så simpel fint!

    http://bastiat.org/en/twisatwins.html

    Liked by 1 person

  27. Fredrik Östman skriver:

    I Tyskland har finansdepartementet på senare år varje år med viss förvåning rapporterat om ständig stigande skatteintäkter och en viss debatt har utbrutit om vad man skall förslösa alla dessa fina penningar på. I Sverige, som är ett betydligt mer slutet samhälle där nästan inget dryftas offentligt, har antagligen en liknande situation rått. Det kan förklara varför radarduon Reingfeldt och Borg, liksom fr Merkel och fr Andersson, var så heta på invandring, eftersom det är ett sätt att snabbt och spårlöst bränna oönskade skatteintäkter på ett sätt som återspeglas i höjd BNP.

    Staten har genom sitt fria spenderande leverage på produktionsökningar. Genom att draga in större delen av dessa till staten, efter det att de redan räknats en gång i BNP, och sedan förslösa dem, så räknas samma pengar en gång till i BNP, varpå de leder till vinster i inhemska handelsföretag, vars vinster drages in i skatt, och betalas ut för konsumtion o.s.v.

    Så Edvard Perssons landsvägspåg ovan har väl rätt i att åtminstone en del av ökningen av BNP återspeglar statens slöseri och våra kostnader för den okontrollerade massinvandringen och vårt eget folksjälvmord.

    Liked by 4 people

    • Bo Adolfsson skriver:

      Överskottet har till stor del uppkommit genom att man har underlåtit att utföra underhåll på den infrastruktur som byggdes upp efter kriget. ”Vi lever på rosten!”
      Detta gäller i hela västerlandet, Trump har talat om detta, när han säger MAGA. I Sverige får man en eftertanke, när man går utefter utomhusmuséet i Abisko om malmbanan eller besöker Porjus och blir imponerad av hur de kunde bygga dettta vattenkraftverk för mer än 100 år sedan i ett väglöst land.

      Gilla

  28. Lars skriver:

    BNP, som avser mäta förädlingsvärde, är problematiskt att mäta. Andra mått kan komplettera. BNP mäter inte välfärd. BNP är okänsligt för fördelningen av inkomster i ekonomin. Det är som när Tullberg lägger till undanträngningseffekter till kostnader för invandring på finansnettot, Han får kritik av ekonomer att det inte kan räknas som en kostnad för samhället. Det är naturligtvis en riktig kritik utifrån att samhällets som helhet kostnader inte påverkas av undanträngningseffekter, men den svenskfödda befolkningen drabbas av undanträngningseffekter t.ex. på den vansinniga bostadsmarknaden, på högre arbetslöshet inom LO kollektivets område och nedpressade löner.

    https://www.adlibris.com/se/bok/gdp-9780691169859

    En mycket bra bok som förklarar en hel del om problemen med BNP mätningar och jämförelser av BNP och hur och nätt måttet togs fram och hur det utvecklades (t.ex. använder man inte längre basår för omvandling av BNP till realt mått utan man kedje indexerar).. Mycket lättillgänglig. Wall Street Journal utnämnde den till bästa populärekonomiska bok 2014. Konstateras att inget bättre mått på ekonomisk utveckling finns, men att det börjar rymma alltfler tveksamheter pga utveckling av tjänstesektorn och av offentlig sektor, där förädlingsvärde måste sättas lika med lönekostnader.

    Liked by 1 person

  29. Sixten Johansson skriver:

    Ännu mer slående blir det om vi jämför med hur livet, ekonomin och samhällena såg ut för 50-60 år sedan. Det har skett en gigantisk kvalitetsförstörelse och en urmjölkning särskilt av landsbygdens resurser. Tusentals miljarder har pumpats in i bostads- och lånesektorn och andra pyramidspel och gjort ett ganska litet fåtal förmögna. Samma taskspeleri och materiella och immateriella värdeförstöring fortsätter i ännu värre former nu.

    För flera år sedan läste jag en fin DGS-artikel om hur rikt samhället på Lilla Essingen tedde sig i skribentens barndom. Tyvärr minns jag inte vem som skrev eller när – kanske hittar någon annan den artikeln? Annars kan jag kort beskriva min hemby på 50-talet, i norra Norrbotten 12 mil från centralorten, 120 mil från Stockholm. Kanske inte så många som vet hur det nu ser ut i glesbygden, men med lite fantasi och eftertanke förstår ni skillnaderna:

    Hur kunde pappa, en fattig hemmansägarson, försörja hemmafru och sex barn, bygga ett modernt hus, köpa moderniteter som tvättmaskin, grammofon (och böcker!), köpa begagnad bil då och då och på semestern ofta bila med familjen i Sverige, Finland, Norge? Allt på en statsanställds magra lön: han skötte det lilla postkontoret. I denna by med några hundra själar fanns tre affärer, bageri/kafé, sjukstuga, telegraf, bibliotek, bilverkstad, mack, snickeri, värdshus, kyrka, prästgård, ungdomsgård, arbetsstuga, tandläkare, lärarbostad. Ett nytt fint skolhus togs i bruk just när jag i sjätte klass flyttade söderöver.

    Liked by 3 people

    • Hans skriver:

      @Sixten
      Bra det du skriver. Jag har svårt att förhålla mig till alla nationalekonomiska beräkningar som vi dagligdags informeras om. Allt kan inte mätas i valutor och tabeller. Det vi upplever nu uppfattar jag liknande den kollaps som drabbade romarriket.
      Och jag, snart 72 år, som i min egoism trodde att jag skulle slippa vara med om nedmonteringen av det Sverige som jag vuxet upp i. Men nu går det så fort utför att jag också kommer att få känna av det nya Sverige. Mina barn och barnbarn får ta den hårda smällen, trots god utbildning (barnen) . Barnbarnen kommer nog bara höra talas om den svunna tid då Sverige var tryggt och välmående.

      Det är så tragiskt och ledsamt att jag inte finner ord för detta.

      Vad ska vi göra? För egen del står jag gärna på barrikaderna, men ålder och hälsa begränsar mig. Varför kan inte vi svenskarna skaka fram en person, en grupp, en motståndsrörelse värd namnet, en Jeanne d´arc eller Napoleon som kan göra revolt mot det landsförräderi som pågår?

      Liked by 1 person

      • Hans skriver:

        Romarriket varade i ett antal hundra år, Sveriges ”storhetstid” mindre än ett hundra år. Kusligt. Och vi har oss själva att skylla.

        Gilla

      • The Vantage Point skriver:

        Jo, jag tror det är nödvändigt, jag tror den fasen vi nu genomgår är att försöka vaska fram en moralisk piratkapten som fullständigt skiter i etablerad kutym, men vårt problem kräver mera hårdhet än ens Trump har. Vi behöver en härförare. Jag kommer art tänka på dikten Storm Fear:

        WHEN the wind works against us in the dark,
        And pelts with snow
        The lowest chamber window on the east,
        And whispers with a sort of stifled bark,
        The beast, 5
        ‘Come out! Come out!’—
        It costs no inward struggle not to go,
        Ah, no!
        I count our strength,
        Two and a child, 10
        Those of us not asleep subdued to mark
        How the cold creeps as the fire dies at length,—
        How drifts are piled,
        Dooryard and road ungraded,
        Till even the comforting barn grows far away 15
        And my heart owns a doubt
        Whether ’tis in us to arise with day
        And save ourselves unaided.

        Kan man inte be om hjälp? Kan vi inte be Trump om hjälp?

        Liked by 1 person

      • Sixten Johansson skriver:

        Var sak och varje metod har sin tid och sin plats. Ännu finns varken barrikader eller byggare inom synhåll. Och ingen handlingskraftig ledare med mandat att handla eller någon så stark motståndsrörelse att vi kan bryta hjärntvättens och hjärnkontrollens synvändande och förlamande effekt hos tillräckligt många.

        Men efter valet har vi mer ekonomiska muskler t ex för bojkotter och som lockbete, för alla proteströstare tillsammans blir många procent. Hela bloggosfären är ett nytt och kraftfullt fenomen, som långsamt skolar fram mer kunskap och kommunikationsförmåga, grupplojalitet och samordningsförmåga. Vi har redan mer kompetens i alla avseenden än etablissemanget, men vi måste bryta igenom mediamuren – och på vår sida står nu en del lokaltidningar och journalister.

        Massinvandringen förblir de akuta och kroniska brandhärdarna i vidsträckt bemärkelse och det är plågsamt att se den destruktiva utvecklingen. Men cancern och den nedsatta immuniteten har funnits i samhällskroppen och befolkningen mycket länge och verkar på alla plan. Vi måste lära oss att bota den långsiktigt med många medel. Så länge vi inte har kraftfullare verktyg måste vi nöja oss med att bygga upp och sprida vår förståelse och göra det lilla vi kan, steg för steg.

        Liked by 1 person

      • cmmk10 skriver:

        ” Varför kan inte vi svenskarna skaka fram en person, en grupp, en motståndsrörelse värd namnet, en Jeanne d´arc eller Napoleon som kan göra revolt mot det landsförräderi som pågår?”

        Och vem tror du att Jimmie Åkesson är då? 😉

        Gilla

      • Hovs_hällar skriver:

        Personen finns (och hatas givetvis av den vänster som vill förstöra landet).

        Tänk på det den 9 september.

        Gilla

      • Sixten Johansson skriver:

        Jag har kollat som hastigast och sett de landsbygdsperspektiv som många här på bloggen i brist på erfarenhet förstås inte kan ta in. Men jag såg också att trots en del försiktiga formuleringar fanns även klarspråk och politiken på flera av de mest brännande punkterna är glädjande radikal. Så jag ska i varje fall för en norrbottnisk läsekrets även nämna Landsbygdspartiet som ett gångbart alternativ för den som inte vill rösta på SD, AfS eller MED. Det är viktigt att bryta S-dominansen i Norrbotten.

        Liked by 1 person

    • Björn G skriver:

      Han fick behålla hela lönen som han arbetade in. Med 6 barn och fru att försörja använde man den lägsta skatteklassen i tabellen. Dessutom inga energiskatter, ingen oms/moms eller konstiga miljöskatter.

      Liked by 2 people

      • Sixten Johansson skriver:

        Märkligt nog har jag på sätt och vis gått i pappas fotspår, förverkligat hans egen dröm om att få studera vidare efter folkskolan och helt oväntat fick även jag på äldre dar en stor barnaskara, som jag har kunnat skänka lyxen att ha mamma hemma. Men ett ohyggligt slit har det varit, både på grund av skattesystemet och på grund av den svenska skolans erbarmlighet, som tvingade oss att stå med en fot på vardera sidan av gränsen och bära orimliga extrakostnader.

        Gilla

    • The Vantage Point skriver:

      Precis så, skatten skall inte underskattas, inte många räknar ut kostnaden av skatten över en livstid, den är ofantlig, skillnaden mellan fattig och rik, mellan Schweiz och Sverige. Vi mjölkas exakt så mycket av politikerparasiterna som det går, kon hade dött om de mjölkat mera, annars så hade vi haft än högre skatt. Nu har man kommit fram till att de vill ha det så här men, nästa fras måste då bli: vad gör man här?

      Liked by 1 person

    • Lars skriver:

      Jag hur kom det sig? Jag tror det handlar om att konsumtionsmönstren förändrats, vilket är det största problemet med att mäta BNP (realt) mot ett basår som t.ex. 1920 eftersom de relativa priserna är beroende av konsumtionsmönstret. Om man tänker sig att på 1950-tal så stod bostad, mat och kläder för 70 % av konsumtionen och av produktionen så förändras mönstret samtidigt som kakan växer till kanske 20 % av konsumtionen, andra varor och tjänster tar nu mycket större del av en hushållsbudget inkl skatter (som ger gratis tjänster) t.ex. skola, vård och omsorg, fler äldre, tandläkare, dator, TV , stereo, längre ledighet osv. Samtidigt ändras relativlönerna enligt tillgång och efterfrågan så livsmedelsarbetare, byggjobbare etc får ökade löner. Vi får alltså en situation där basbehoven mat, kläder, bostad tar allt större del av hushållsbudgeten. När man så slutar subventionera bostadsbyggande på 80-talet och inte klarar hantera byggnation och inte anpassa till migrationen så drar ju bostadspriserna iväg över hela landet, men mindre i nordliga Sverige. Kostnaderna för löner ökar jämfört med kostnaderna för massproducerade varor och tjänster (som turistresor).

      Liked by 1 person

      • Lars skriver:

        Pensionärer och sjuka drabbas hårt av den utvecklingen då de varor och tjänster de spenderar medel på ökar snabbar än helheten av varor och tjänster, dock är de offentliga tjänsterna billiga. Pensionerna hänger inte med och dessutom är pensionssystemet underfinansierat.

        Liked by 1 person

      • Lars skriver:

        När jag säger större andel av hushållsbudgeten så menar jag nettot av lönekostnaden dvs bruttolön plus arbetsgivaravgifter och därmed kan kostnaderna för bostad, mat o kläder som kös till högre priser ta mer av denna hushållsbudget eftersom resterande går till olika former av offentliga tjänster och transfereringar till exempelvis pensionärer och barnfamiljer. Relativt priset för bostad 1920 har det ökat liksom för mat och kläder och produktivitetsutveckling inom bostadsbyggande har inte varit tillräcklig eller motsvarande industrin så relativpriserna ökar.

        Inte så enkelt formulera det begripligt märker jag.

        Liked by 1 person

    • Hovs_hällar skriver:

      https://detgodasamhallet.com/2015/05/25/gastkronikoren-yvonne-rosenthal-barndomens-o-ett-svenskt-skatteparadis/

      ”Ön hade ca 3 500 invånare. Ett 40-tal småföretag fanns på ön. Där fanns glasmästeri, skrädderi, bilverkstad, tapetserare, och måleri. Två bensinstationer, trädgårdsmästare , barnklädesaffär, ” Barnekipering”, fotoaffär och tobaksaffärer där man köpte godis , blomsteraffärer, parfymeri, sybehörsaffär, färghandel, konditori med servering och jukebox, ett antal matvaruaffärer varav en fiskaffär, vidare bagerier, herr och damfriseringar och inte att förglömma: ”Essingebasaren” som saluförde allt från porslinshundar till golvmoppar och vaxdukar. På ön fanns en biograf, ”Orkanen”, bank och post….”

      Gilla

    • Jeff skriver:

      Stockholmarna mjölkar oss, vi har blivit skattebetalande trälar en utveckling som 75% av befolkningen fortfarande inte fattat.
      Vad skatterna hamnar behöver inte förklaras på denna blogg.

      Gilla

  30. Lars-Erik Eriksson skriver:

    Förbättringsförslag för att börja staga upp BNP’s rykte o pålitlighet:
    Varför inte stänga tillgången till försörjningsstöd åt dem som inte för Landsting/Kommun/Staten arbetar, säg 8 timmar i hemmet varje vardag resp. 6 t. utanför hemmet.
    På det viset blir det näst intill omöjligt att fuska med assistans och svårt att jobba svart, det skulle vitna i stället för förtvina i statens kassa, såsom nu sker.

    Gilla

  31. Nils Nilsson skriver:

    Sedan bör man alltid omräkna till PPP (köpkraftsvärdet) – om svenska BNP stiger med 4 % men svenska kronan faller med samma 4 % mot Euron vad har då våran BNP stigit i Euro som bör vara de intressanta om vi jämför oss med Euro-länderna.

    Liked by 1 person

  32. Kent skriver:

    Ständig BNP tillväxt är väl en förutsättning för att skuldpyramiden inte ska rasa samman. Därav fixeringen vid BNP siffran. Hur man sen ökar den är av egalt värde för bankerna bara den ökar.

    Gilla

  33. Björn Larsson (@bjorntor) skriver:

    Grundproblemet med BNP är att det mäter ”ekonomisk aktivitet” istället för värdeskapande. Begreppet ”värde”, som är en ekonomis allra viktigaste grundbegrepp, förekommer sällan inom makroekonomin. Man mäter det som är enkelt att mäta, bokföringar, snarare än det som är viktigt att mäta. T.ex. mäter man offentliga sektorns kostnader som BNP oavsett vilket, om något, värde som de bokförda utbetalningarna skapar. Inte för att jag känner till något bra sätt att mäta värden, de är ju subjektiva, men man ska vara medveten om BNPs stora svaghet. T.ex. ger konsumtion på kredit ökad aktivitet, men även sparande skapar värden i form av optioner inför framtiden, även om de inte direkt orsakar någon bokförd aktivitet. Detta leder tyvärr många att tro att konsumtion på kredit är bra för ekonomin och att sparande är dåligt.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.