Gästskribent John Gustavsson: Beteendeekonomi i konservatismens tjänst: Universell irrationalitet

Fältet som jag doktorerar i, beteendeekonomi, anses generellt sett vara ett vänsterfält. Nationalekonomi må vara ett mer högervridet fält än de andra samhällsvetenskaperna, men i beteendeekonomin har vänsterekonomerna sin högborg. Det är lätt att se varför: Beteendeekonomin avvisar den neoklassiska, rationella konsumenten (ofta kallad Homo Economicus) till fördel för en modell där konsumenter är begränsade av ”biases” och olika sorters feltänk. Den neoklassiska modellen har använts av ekonomer i över 100 år för att argumentera för fria marknader och emot skatter och regleringar. Beteendeekonomin används nu på samma sätt för att argumentera emot fria marknader och för skatter och regleringar. Egentligen borde den dock inte användas så, utan det är fullt möjligt att använda beteendeekonomi i konservatismens tjänst.

Beteendeekonomi som fält kan ses som en korsning mellan ekonomi, psykologi och sociologi. Man studerar fortfarande ekonomin, men man gör det inte längre med utgångspunkten att människor alltid agerar rationellt. Istället inkluderar man forskning från psykologin och sociologin som visat bland annat att människor har en tendens till flock- och vanebeteenden, att vi använder oss av tumregler istället för att göra exakta beräkningar, att vi inte har obegränsad viljestyrka och därför ibland gör saker som vi vet är dåliga för oss, och så vidare.

Beteendeekonomin har lyckats bättre än ”vanlig” ekonomi med att förklara exempelvis var finansbubblor kommer ifrån och hur de kan bli så stora – och varför de kraschar så snabbt. Människor dras med i början när det blir en trend att investera i aktien, branschen eller råvaran, något alla ”som vet något” gör. Alltför många människor har varken den ekonomiska kunskapen som krävs för att känna igen en bubbla eller viljestyrkan att stå emot grupptrycket att investera. Man är rädd för att man ska behöva stå där ensam och fattig medan hela ens vänskapskrets blivit miljonärer. Så man investerar, trots att magkänslan säger nej.

Människor har också en tendens (”the hot hand fallacy”) att tro att trender som hållit på länge kommer fortsätta i evighet. Kring år 1999/2000, när IT-aktierna stigit 5 – 10 år i rad så började en massa människor som vanligtvis dragit sig för att investera i aktier att köpa ”dotcom”-aktier på börsen. Det verkade ju vara en säker investering efter en så lång tid med så höga uppgångar… och då kom kraschen! När aktierna väl börjar sjunka så rusar alla mot dörren samtidigt. Flocken går åt motsatt håll.

Varför sparar de flesta alldeles för lite till pensionen? Neoklassisk ekonomi har inget bra svar. Beteendeekonomin däremot tar hänsyn till att människor helt enkelt inte har någon bra förmåga att tänka 20 – 30 år framåt; så långa perioder känns abstrakta. Vi har dessutom en tendens (”present bias”) att kraftigt övervärdera nuet över framtiden. Om du får välja mellan 1000 kronor idag eller 1100 kronor om ett år, så kommer du antagligen att välja 1000 kronor idag – varför vänta ett år bara för en extra hundralapp? Men om du får välja mellan 1000 kronor om 10 år, eller 1100 kronor om 11 år, så kommer du antagligen välja 1100; du ska ju ändå vänta 10 år ändå så vad spelar det för roll? Du kan ju lika gärna vänta ett år till och få lite extra. Problemet är att pensionssparande kräver att du ger upp en del av din inkomst NU, för en större inkomst DÅ, om tiotals år.

Vänsterekonomer använder dessa upptäckter som ”bevis” för att regeringen måste ingripa i ekonomin och ”rädda” konsumenterna från deras egna värdelösa beslutsfattande. Det finns dock ett antal problem med detta synsätt.

Beteendeekonomerna utgår ifrån att konsumenter är irrationella, och så långt har de rätt. Men samtidigt utgår de ifrån att politikerna är rationella! Hela 95,5 procent av de beteendeekonomiska artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och berör ekonomisk politik utgår, direkt eller indirekt, från att politikerna inte är behäftade med de irrationella beteenden som vi dödliga dras med. Det enda en person måste göra för att bli befriad från alla former av irrationella tendenser är alltså att bli vald till ett politiskt ämbete! Det är åtminstone svårt att tolka beteendeekonomisk forskning på något annat sätt. Om man börjar med antagandet att politiker är smarta och vanligt folk är dumma, så är slutsatsen given: Ge mer makt åt politikerna!

Om man istället utgår ifrån att alla är irrationella, alltså att irrationalitet är något universellt som omfattar även politiker, så kommer man istället antagligen att dra slutsatsen att någon sorts USA-liknande system är bäst. Det amerikanska politiska systemet tvingar politiker att (åtminstone för det mesta) agera långsamt då det tar tid att bygga en koalition så att en motion kan gå igenom med veto-säker majoritet. Detta är bra då de flesta irrationella beslut är spontana och ogenomtänkta. I det amerikanska systemet så är alla politiker personvalda, och det personliga mandatet kan göra det lättare för en kongressman att våga säga sin mening och framhålla för sina partikollegor om han anser att de agerar irrationellt. Ofta räcker det att någon vågar ställa sig upp och påpeka detta för att ”förtrollningen” ska vara bruten och de övriga i gruppen kommer ner på jorden och inser att de agerat förhastat. Detta kan jämföras med Sverige, där flockbeteendet bland ledamöterna är totalt, och där partipiskan gör att regeringen sällan behöver förhandla med oppositionen då de aldrig behöver oroa sig för att några av deras egna ledamöter ska ”rösta fel”. Detta gör att den politiska processen går snabbare, men leder samtidigt till maximal politisk irrationalitet (invandringsfrågan är ett bra exempel på hur flockbeteende har påverkat politiken i Sverige).

I USA måste dessutom alla politiker förhålla sig till grundlagen, vilket återigen bromsar lagstiftningsprocessen och manar politiker till noggrann eftertanke så att ingenting de gör går emot de värderingar och principer som landet är byggt på. I Sverige har Högsta domstolen inte makten att upprätthålla grundlagen och köra över politikerna, vilket innebär att vår grundlag är på sin höjd rådgivande till sin natur; en samling ”trivselregler” som lätt kan ändras om majoriteten vill.

Slutligen så kan det amerikanska folket inte rösta ut alla politiker samtidigt; högst en tredjedel av senatorerna kan försvinna i ett och samma val. Detta gör att tillfälliga irrationella flockbeteenden bland befolkningen inte påverkar politiken lika mycket som här. Det tar sex år att byta ut den amerikanska senaten, vilket ger lång tid för människor att hinna lugna ner sig och se saker och ting i perspektiv.

Att politiker också är irrationella innebär inte nödvändigtvis att ekonomin borde skötas enligt laissez faire-principer, men det är ett starkt argument för amerikanska ”checks and balances” och transparens i allmänhet – något vänsterekonomerna bekvämt nog brukar glömma bort.

John Gustavsson är doktorand i nationalekonomi på National University of Ireland, Maynooth och forskar inom beteendeekonomi. Han har sedan tidigare en Master’s degree i beteendeekonomi från University of Nottingham, ett av världens tre främsta universitet inom området. John är född 1991 och växte upp i Örnsköldsvik.

16 reaktioner på ”Gästskribent John Gustavsson: Beteendeekonomi i konservatismens tjänst: Universell irrationalitet

  1. Östrahult skriver:

    Ett uppfriskande inlägg. Om vi börjar med det politiska systemet så låter det mycket bättre med det amerikanska systemet som känns vida överlägset vårt system med knapptryckare och toppstyrda partier. Två frågor uppstår:

    Hur kommer det sig att vi inte valt det amerikanska systemet, det kan inte bara handla om mindre vetande, några intressen har avsiktligt drivit igenom detta.

    Och hur kommer det sig att vissa av dessa medelmåttor som dominerar det svenska systemet får sitta kvar på sina piedestaler, t ex mannen som i utlandet beskrivs som ”a middle size dog with a big dog attitude” får haspla ur sig sina dumheter, t ex i Expressen idag: ”Naivt och farligt” (om toppmötet mellan Trump och Kim Jong-Un). Vem tror man på Expressen ska ta åt sig av kritiken, kommer Trump att bli livrädd för att ha trampat Bildt på tårna, borde han inte ha frågat Bildt först? Med tanke på Sveriges goda relationer med Nordkorea så borde i alla fall Kim Jong-Un först ha pratat med Bildt.

    Om hur folk hanterar pengar: Mer och mer framstår det som att Sveriges konsumenter kan indelas Lyxfällan light och de som är smartare. Har verkligen folk råd att konsumera alkohol och mat på krog i den omfattning som sker idag?

    Liked by 4 people

  2. Bengt Yourstone skriver:

    Så bra att galenskaperna hos de flesta av våra svenska politiker har fått en vetenskaplig förklaring! Den kan kanske också användas som modell för att förklara skillnaden i den ekonomiska utvecklingen mella Sverige och Schweiz efter andra världskriget. Schweizerfrancen och kronan var då värda ungefär lika mycket. I dag är förhållandet 8.70 kr för 1 schweizerfranc.
    Förklaringen torde i analogi med den beteendeekonomiska teorin vara att Schweiz har bromsande faktorer inbyggda i sin konstitution medan Sverige saknar dessa. Jag kommer ihåg hur föraktfullt många vänsterpolitiker pä 70-talet avfärdade Schweiz som ett konservativt töntland. Nej, det är dags nu att Sverige blir en riktig demokrati så att våra vingelpettrar till politiker får fasta tyglar och stadig nosgrimma. Vi nettoskattebetalande svenskar vill ha en förändring. NU!

    Liked by 6 people

  3. BBBB skriver:

    Jag kan rekommendera den podd som finns på econtalk.org, en riktig guldgruva där värden Russ Roberts har poddar ända tillbaka till 2006, exempelvis figurerar Nassim Taleb flera gånger.

    Jag tycker att du borde ägna dig åt något mera hedervärt, för mig är beteendeekonomi när en kollega på de proptrading-desk jag jobbade viskade till mig när jag undrade över de gapiga aktiehandlarna (en av mina chefer var homosexuell och vissa av aktiehandlarna var avundsjuka och mässade ”butty butty butty boy, butty..” det kunde pågå i timmar, det tog ett tag innan jag fattade hur det hängde ihop, alla nya fick uppleva detta nöje) att aktiehandlare inte är så smarta. hur kan de då tjäna pengar? De är lika smarta som de flesta andra och känner av vart vinden blåser och grupptrycket. Detta är beteendeekonomi, det är något man gör, inte teoretiserar över, möjligen då i en hedgefond som Renaissance men där man via PL mäter om ens teorier håller vatten. Irrationell eller rationell, allt beror över vilken mängd du integrerar över, man kan vara lokalt rationell och globalt irrationellt och allt däremellan. Bara en sån sak att politiker anses rationella, JP brukar uttrycka det som right frame of analysis, för mig är det vilket dx som integreras över.

    Det viktigaste med USAs konstitution är att den begränsar politikernas hybris men vänsterliberalerna har nu till sist börjat övervinna också denna begränsning och Trump är svaret på det, Obama ville göra konstitutionen till ”ett levande dokument”, det är lätt att föreställa sig var det slutar. Jag tycker att ditt fält verkar präglas av hybris när allt det åstadkommit är några plattityder och detta är också risken för dig personligen.

    Gilla

    • olle reimers skriver:

      Obamas vision tycks ha spritt sig till Jim Comey som nu uppträder som en slags halvgud som företräder ”högre” värden än de som väljarna röstar på (han berättade mycket tydligt att han efter Hillary nu ser sig som mänsklighetens förvarare; men han fick inte en enda svår fråga förstås; det var på CNN!)

      Gilla

    • olle reimers skriver:

      Förresten är det väl inget fel i att titta på hur människor verkligen beter sig i ekonomiska sammanhang. Det har givetvis inte med ekonomisk teori vad gäller kapitalbildning och liknande men det kan givetvis vara intressant för det politiska systemet när det ska fatta beslut om hur pengar gör bäst samhällsnytta. Barnbidraget kanske bör vara mer kopplat till vissa kostnader för barnet o.s.v., för att få bästa samhällseffekt. Kanske.

      Gilla

      • JVK skriver:

        Ja, jag var kanske lite hård, att vara trader är inte särskilt hedervärt, jag bara menade att de har fördelen av att kunna göra faktiska experiment, medan alla sociala vetenskaper oftast bara blir massa ord som inte kan motbevisas, men visst måste man rota i sådant också.

        Gilla

  4. plq017 skriver:

    Mycket intressant!
    Dessutom är USA ett personvalsbaserat system med enmansvalkretsar. Det innebär att politikern måste möta väljarna, fatta vad han gör, och representera sina väljare för att bli omvald.
    Det svenska politiska systemet odlar fram ja-sägare, vars möjligheter till omval baseras på lojaliteten mot ledningen.
    Gör tankeexperimentet att Annies beslut om om att importera flera tusen afghaner strax före valet skulle behöva försvaras i en-mansvalkretsar. Hon skulle då haft massor av motståndare i det egna partiet.
    Nu har hon lydiga knapptryckare istället, som mer värnar om om hur högt de listas på valsedlarna än vad väljarna tycker.
    Och när Annie trillar ur Riksdagen, så väljs det en ny ledare av den lojala partiorganisationen, inte ens av de som är medlemmar i partiet.
    Betydelsen av demokrati, var inte det folkstyre?

    Liked by 4 people

  5. Lars Thylen skriver:

    Utomordentligt intressant! Jag har länge ansett att ett bra sätt att förbättra riksdagens kompetens och förhoppningsvis minska irrationaliteten vore att öka antalet ingenjörer , naturvetare och medicinare i församlingen. Vi lär enligt OECD ha det mest outbildade (och obildade antar jag) parlamentet inom OECD. Och jag är inte så förvånad när man betraktar karriärvägarna för politiker av de flesta kulörer.

    Liked by 2 people

  6. Östanskog skriver:

    John har en enkät, som han använder för sin avhandling. De tio minuterna som jag använde för att svara på frågorna var mycket roligare än jag trodde. Jag fick anstränga mig för att inte fuska (alltför mycket). Tyvärr har jag ingen länk till frågorna.

    Liked by 2 people

  7. Underdog skriver:

    Tack John. Just detta med övertron på politikernas rationalitet var en av de saker jag reagerade mot i SNS konjunkturråds ”forsknings”rapport om nyttan med kapitalbeskattning. Där drar man bl a slutsatsen att det finns en risk att vanliga människor sparar mer än de egentligen behöver för senare bruk och därför är det bättre att staten drar in skatt och ställer ut en inkomstgaranti. Naturligtvis späckat med referenser till annan ekonomisk forskning, men inte ett ord om huruvida staten historiskt varit bra eller dålig på att förvalta kapital eller förutse svängningar i konjunkturen.

    Gilla

  8. Sixten Johansson skriver:

    Tack, John, pedagogiskt och mycket intressant! För mig ett nytt perspektiv, som bekräftade att mina tidigare pusselbitar ligger rätt där jag försöksvis lagt dem.

    Gilla

  9. JVK skriver:

    Jag har läst om och reviderat, det var faktiskt inte självklart för mig att någon kan vara så dum att de teoretiserar så att politiken är rationell och väljarna irrationella. Jag håller också med om att USAs system verkar vara ett ganska motståndskraftigt system mot att utnyttjas av någon enda intressegrupp men vänsterliberalerna gör vad de kan för att förstöra det.

    Gilla

  10. P I Persson skriver:

    John, anledningen till att folk inte sparar till sin pension är att de helt enkelt inte har råd, de måste ju leva just nu också, inte bara i en framtid när de är pensionärer. Jag vet av egen erfarenhet (inte generellt, men under en ganska lång period av mitt liv).

    Det är inte heller så konstigt om folk föredrar att få en summa i nuet framför att få en lite högre summa längre fram. De är realister och vet att de just nu lever och kan använda pengarna, men inte säkert om de lever om ett eller tio år. Skulle de ha avlidit har de ju ingen nytta av den högre summan.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.