Från 1980-talet och en bit framåt ägnades stor uppmärksamhet åt besök i Stockholms skärgård av påstådda ryska miniubåtar. Pådraget från svensk sida var enormt både från militärens och medias sida. Militären, som vid det laget fortfarande fanns, skickade fartyg och helikoptrar för att fånga inkräktarna. Flera gånger rapporterades att ”säkra” och ”konstaterade” ubåtar låg och tryckte på botten någonstans och att det bara var en tidsfråga innan de skulle tvingas till ytan. Spänningen var gränslös. I oktober 1982 spärrade marinen av Hårsfjärden för att fånga en säker ubåt.

Det blev aldrig några fångster, varken då eller senare. Det beror inte på att militären saknade vapen eller beslutsamhet. I Hårsfjärden släppte marinen 44 sjunkbomber och la ut fyra minor. En sjöofficer som jag känner var med. Han sa att krigsmakten inte tvekade att döda eventuella ryssar. Det här var på allvar.

Det tillsattes en statlig Ubåtskommission och det kom minst tre statliga offentliga utredningar i frågan. Det officiella Sverige var övertygat om att ubåtarna var på riktigt. Sedan gick det över.

Själv kunde jag aldrig förmå mig att tro på de ryska ubåtsbesöken. Jag vet inte varför, men erfarenheten har lärt mig att en viss sorts påstådda händelser brukar vara påhitt eller i varje fall groteska överdrifter enligt principen ”en höna av en fjäder”. Jag trodde helt enkelt att ubåtskränkningarna var fake news (som man på den tiden inte visste att det heter). Numera tror jag att man allmänt anser att ubåtskränkningarna faktiskt var fake news, men helt säker kan man inte vara.

En sak som är typisk för fake news (men naturligtvis inte bara för fake news) är att starka känslor är inblandade. Folk vill tro på dem eftersom de företeelser de handlar om uppfattas som så tydliga bevis på att motståndaren är ond och listig och att vi som tillmäter företeelsen trovärdighet är lite lurade och snälla, offer helt enkelt. Det är svårt att säga emot när känslorna svallar. För tjugofem år sedan vågade jag i vissa sociala sammanhang inte säga att jag inte trodde på de ryska miniubåtarna. Det var ungefär som att före 2015 ifrågasätta migrationsprojektet. Man kunde bli utfrusen.

En annan sak som är typisk för fake news är att de artikulerar ett särskilt intresse på ett polariserat sätt. Det hände att personer med socialt olämpliga åsikter hävdade att den svenska militären utnyttjade – eller rentav skapade! – föreställningen om ryska ubåtskränkningar för att få ökade anslag. Kränkningarna skulle alltså ha varit ett budgettrick från försvarsmakten. Det tror inte jag. Jag träffade tillräckligt många sjömilitärer för att veta att de var uppriktigt och ärligt engagerade. Men det är klart att det är lättare att bli ärligt engagerad om det finns en gemensam ekonomisk uppsida i engagemanget.

Ibland är intresset svårt att identifiera. Folk får för sig saker helt enkelt. Att en del kvinnor var häxor som reste på kvastar för att bola med djävulen var något som upprörde folk på 1600-talet men så småningom avfärdades som fake news. Det är inte uppenbart att någon hade något särskilt intresse av att upprätthålla föreställningarna om häxeriet. En del djupt kända och ärligt engagerade uppfattningar som samhällena håller sig med är svåra att förklara i efterhand när känslorna lagt sig.

Trogen min skepsis tror jag att Putins påstådda trollfabriker är fake news. Jag tror säkert att ryssarna, som alla andra, finansierar en massa it-folk som sitter och spionerar och försöker hacka sig in i datasystem både här och där. När jag själv gjorde lumpen var min uppgift att signalspana på fi, vilket var den tidens militära benämning på fienden och betydde Sovjetunionen. Så att sådant förekommer vet jag av egen erfarenhet.

Men det jag inte tror på i berättelserna om Putins trollfabriker är att de faktiskt skulle kunna påverka något. Hade Sovjetunionen miniubåtar? Ja. Var de i Stockholms skärgård? Nej. Nu är det på samma sätt. Betalar Putin lön för en massa hackers som troligen har full frihet – eftersom ingen annan än de själva begriper vad de håller på med – att snoka och göra allsköns ofog? Ja. Har de något särskilt inflytande på verkligheten? Nej.

Föralldel, hade häxorna något inflytande på verkligheten? Visst, samtiden var mycket upptagen av företeelsen. Likaväl som det tillsattes en Ubåtskommission på 1900-talet så tillsattes det en Häxerikommission trehundra år tidigare. Frågan var viktig. Omkring 300 häxor avrättades. Nu oroar vi oss för att Putins it-tekniker ska kunna påverka våra demokratiska val. ”Flera ledande svenska mediebolag går nu samman för att utveckla en digital plattform som ska förebygga att falska nyheter får stor spridning och spelar en avgörande roll i valet nästa år”, står det på den statliga myndigheten Vinnovas hemsida. Vinnova har avsatt 13,5 miljoner kronor för att finansiera projektet.