Miljön klarar inte invandringen!

Lennart Bengtsson

Tiderna ändras snabbare än tanken. I november 2015 grät miljöpartiets partiledare och tillika vice statsminister offentligt i TV. Det hör inte till vanligheten. Orsaken var att det var nödvändigt för landets regering att stoppa den okontrollerade migrationen som sedan oktober samma år hade växt till cirka 10 000 personer i veckan. Detta kunde inte fortsätta då det var omöjligt för landet att klara denna anstormning. Det var därför som Åsa Romson grät.

Antalet registrerade migranter för hela 2015 blev enligt migrationsverket 181 890. Kanske var det ännu fler som kom men dessa blev inte registrerade. Hade man inte tvärbromsat hade man säkert kommit över 200 000.

Lördagen den 17 mars 2018, så där 845 dagar senare, tar ledande miljöforskare upp en fråga som inte alls diskuterades i november 2015, nämligen migrationens miljökonsekvenser. Artikeln kan inte ses som ett rasistiskt inlägg för då skulle aldrig SvD ta in den såvida inte ansvarige utgivaren slumrade på sin post (och därför kommer att få landets Näthatsgranskare över sig).

SvD-artikeln diskuterar tre migrationsnivåer där nivå 1 ger en befolkning på cirka 12 miljoner individer år 2100, nivå 2 cirka 22 miljoner 2100 och nivå 3 cirka 35 miljoner vid samma tid.

Alternativ 1 motsvarar migrationen före år 2000 (25 000 migranter per år), alternativ 2 omkring 100 000 migranter per år och alternativ 3 en migration typisk för 2015, det vill säga omkring 200 000 migranter.

Författarna noterar att alternativ 2 och 3 ger allvarliga negativa miljöeffekter med starkt ökade utsläpp av växthusgaser och motverkar i det sammanhanget den framsynta klimatpolitik som Sverige nu försöker etablera. Vidare innebär befolkningsökningen kraftigt utökad bebyggelse med minskande grönytor i städerna. Bebyggelsen kommer också att ta produktiv åkermark i anspråk och ytterligare reducera landets redan pressade självförsörjningsgrad. Speciellt, och det är mitt tillägg, så bör man beakta att det ekologiska jordbruket som MP förordar i stort behöver den dubbla åkerarealen. Författarna till artikeln rekommenderar av angivna skäl alternativ 1, det vill säga en migration som Sverige hade före år 2000 eller så där 15 procent av rekordåret 2015 då partiets ledare grät för att detta inte kunde behållas.

Miljöpartiets liksom kanske även centerns skribenter har ju en svaghet för postmodernismen där man inte direkt bekymrar sig om den dubbla italienska bokföringen där kredit och debet skall visa detsamma utan man mer följer sitt hjärta och sin magkänsla eftersom det där med siffror är så himla jobbigt och siffrorna inte tänker på alla hjälplösa stackare.

Man får väl ändå avslutningsvis notera att tiderna verkligen har ändrats. Artikeln om migrationens miljöeffekter knappast hade blivit antagen för publicering i november 2015. Vem vet, kanske man snart får läsa en artikel om de romska tillfällighetsboendena som knappast heller är de mest miljövänliga.