I väntan på Godot

Lennart Bengtsson

I dagens enorma engagemang och oro för jordens klimat kan jag inte undgå att reflektera över Samuel Becketts tragikomiska och absurda pjäs och dess likhet med den långa väntan på en dramatisk klimatändring som många fruktar men som ännu inte har inträffat. I Becketts pjäs sysselsätter sig luffarna Vladimir och Estragon med allehanda samtal, smågräl och skämt i väntan på Godot som aldrig dyker upp, ungefär som den dramatiska klimatändringen som envist vägrar att infinna sig.

Kan man föreställa sig något mer medialt perfekt än väntan på en förestående klimatändring med sitt potentiellt kataklysmiska hot mot hela mänskligheten och som samtidigt blivit ett slags kanalisering av främst västvärldens skuldkänslor och framtidsoro? Många ser till och med dagens folkvandring från Mellanöstern och Nordafrika som en direkt följd av en fortlöpande klimatändring skapad av det västerländska samhället hänsynslösa exploatering av jordens naturresurser. Med detta synsätt, som jag inte alls delar, står västvärlden i skuld till alla och är skyldig att ta sig an alla dem som drabbats av västvärldens påstått oetiska beteende.

För det mediala samhället har en sådan anteciperad klimatändring blivit den perfekta storm där allt tänkbart obehagligt väder kan tolkas som ett järtecken till en förestående klimatkatastrof. Dessutom är vädret ett evighetsdrama utan början eller slut och är på så sätt en outsinlig källa till samtal och spekulation. Varje dag på jorden inträffar ständigt dramatiska väderhändelser och varje månad slås nya väderrekord. Med en mobil i varje ficka saknas inte heller dokumentation av dramatiskt väder. Även om det skulle röra sig om köldrekord så går det lika bra att använda som klimatrubrik eftersom någon annan orsak till extremt väder än mänsklig påverkan kan det mediala samhället inte längre föreställa sig, och vill kanske inte föreställa sig, eftersom det redan sannolikt lyckats övertyga allmänheten om att så är fallet.

Hade Beckett skrivit sin pjäs idag skulle de både vännerna säkert ha underhållit varandra om vädret och klimatets mysteriösa växlingar.

Emellertid, ändringar i jordens klimat sker inte så snabbt som media och diverse klimataktivister föreställer sig. Klimatets tidsskala sträcker sig över långa tidrymder där mycket fortfarande är höljt i dunkel. När man tror att klimatändringen står för dörren spelar naturen åter sina spratt och i stället för förväntad värme kommer kyla och den hotande torkan bryts av kraftiga regn och översvämningar. Det gäller inte minst på våra breddgrader, och fortfarande kan man åka skidor i Sverige. Vasaloppet finns kvar och jordens landisar vägrar att försvinna. Den arktiska drivisen har ännu inte eliminerats och isbjörnarna förefaller klara sig bra och är betydligt fler än för 50 år sedan på grund av minskad jakt.

Precis som Vladimirs och Estragons hopplösa väntan på Godot så väntar media och klimataktivister lika förgäves på den slutliga klimatändringen när allt skall varda uppenbarat. Vad som hittills har hänt är obetydligheter jämfört med de naturliga klimatprocesserna och knappast omöjligt att separera från dessa.

I själva verket skall vi glädja oss åt att klimatet är så robust som det förefaller vara och att alla ändringar är så långsamma. Att jorden har blivit litet varmare och att det är mer koldioxid i luften än tidigare är inte en katastrof utan har flera fördelar. Dit hör inte minst biosfären som gynnas av mer koldioxid. Produktionen av livsmedel ökar idag snabbare än behovet och trots att jordens befolkning mer än tredubblats de senaste 70 åren har det stora flertalet genomgående fått ett bättre liv genom tillgång till energi i lämplig form. Var och en kan lätt räkna ut den mängd energi som krävs varje år på jorden bara för att förse alla med så där 2000 kcal energi per dag. För att enkom producera mänsklig föda krävs i genomsnitt en faktor 5 i extra energi för varje kcal vilket ger ett slutresultat på 32,000 TWh/år eller drygt 50 gånger hela Sveriges energiproduktion!

En förutsättning för detta har varit tillgång till energi där den fossila energin har stått för merparten eller drygt 80 procent och fortfarande gör så. Att vi använder så mycket fossil energi beror inte på den kapitalistiska västvärldens ondska, som vissa klimataktivister hävdar, utan helt enkelt på att det inte existerar några andra ekonomiskt och tekniskt rimliga alternativ. Hade det inte funnits fossil energi så hade världen idag sett helt annorlunda ut. Istället för 7,5 miljarder människor hade vi kanske bara haft en tiondel av detta som var fallet före 1750 innan man fick tillgång till fossil energi i större skala. Många anser kanske att en befolkning på 0,75 miljarder hade varit mycket bättre än dagens jättebefolkning. Men nu råkar vi ha en befolkning på jorden som om några decennier kommer att uppgå till kanske 10 miljarder och då är vi helt enkelt tvungna att anpassa oss till ett varmare klimat såvida vi inte finner ett annat alternativ som kan klara det enorma energibehovet.

Med mänsklig kreativitet finns det goda möjligheter att detta blir fallet utan några katastrofala ändringar i jordens klimat varför Vladimirs och Estragons efterföljare inom klimatetablissemanget får förgäves fortsätta att vänta.

60 reaktioner på ”I väntan på Godot

  1. Fredrik Östman skriver:

    En fin artikel som emellertid skäms av en spekulation om befolkningsökning på slutet. Vi kan ju ta den som illustration av den psykologiska process som låter oss tro på och göra det ena, nämligen bränna på med alla fossila bränslen vi kan lägga vantarna på, vilket nämligen är förutsättningen för en sådan befolkningsökning, som mycket riktigt konstateras, medan vi bestämt lögnaktigt hävdar det andra, nämligen att vi fruktar en klimatförändring.

    Liked by 4 people

    • Per-Anders skriver:

      Det är egentligen fel att säga fossila bränslen. Rätt ord är petroleum och det är mer eller mindre ett förnybart bränsle eftersom petroleum hela tiden nybildas. Att vi ska få slut på petroleum behöver vi inte oroa oss för. Begränsningen är bara av teknisk natur och inte av mängden petroleum.

      Liked by 2 people

      • Hovs_hällar skriver:

        PER-ANDERS — förlåt en yngling, men jag tror inte på det du påstår. Att nybilda petroleum i stor skala är en process på miljontals år. Hur länge kan du vänta?

        Många människor verkar tro på Bibelns tidsskala, där man kan sluta sig till att världen skapades för några tusen år sedan. Nu vet vi bättre.

        Gilla

      • uppstigersolen skriver:

        Fast tanken är inte helt fel. Biobränsle kommer ju från växter och via en process som visserligen sker i nån slags apparatur med värme och lite annat så blir det ju etanol, diesel och lite annat. Så varför skulle inte naturen kunna fixa detta på några år? Inne i jorden är det ju varmt och det finns högt tryck här och var eftersom kontinentalplattorna rör sig. Ni har väl hört talas om Peak Oil? När skulle detta ske? Ser ni någon Peak Oil?

        Gilla

  2. Fredrik Östman skriver:

    Den psykologiska och sociologiska mekanism som Becketts pjäs och klimatalarmismen bygger på är förstås mycket stark och robust. Oftast går den under namnet mystik — ett gammalt, man kunde hoppas och tro förlegat, alternativ till den rationella metoden, till den vetenskapliga metoden. För knappt ett sekel sedan hänföll en stort och centralt beläget européiskt land till mysticismen och trodde sig kunna finna sanningen i mord och krig. Efteråt svor vi att det aldrig fick hända igen, och satte oss förstås omedelbart till verket att skapa en helt annan mystik som vi kunde hänfalla åt. Och på vägen är det. Målet må bli detsamma.

    Liked by 5 people

  3. svenne skriver:

    Jag har aldrig hört någon debattör nämna hur stor påverkan Milancovic-cyklerna har på jordens klimat vid jämförelse med våra mänskliga aktiviteter. Cyklerna innefattar parametrar som givetvis påverkar jordens temperatur nämligen:

    – Jordaxelns varierande lutning.
    – Precessionen
    – Jordbanans varierande avstånd till solen

    Detta är processer rör sig om århundraden och årtusenden och det är ju dessa tidsrymder det handlar om då det gäller stora långvariga klimatförändringar. Har klimatexperterna avfärdat Milancovics cykler som nonsens eftersom det aldrig talas om dessa?

    Liked by 4 people

  4. Eva Danielsson skriver:

    Lennart, tror du verkligen på ett varmare klimat framöver? Eller ligger det något i att vi i stället är på väg mot en ny liten istid?
    Som ju i så fall skulle kräva ännu mer stabil tillgång på energi. Om man inte ser mänsklig massdöd genom svält, främst på nordliga breddgrader, som en rimlig utveckling. För att vara politiskt korrekt och kunna tillmötesgå de ”miljöfrälsta” som både vill lägga ner kärnkraft och fasa ut fossilbränslet.

    Liked by 3 people

    • Per-Anders skriver:

      Om man ser historiskt på solens aktivitet och temperaturen på jorden visar det att vid lite aktivitet på solen blir det kallt på jorden. Just nu är aktivitet på solen väldigt liten. Troligen blir det kallar på jorden nu.

      Dock ska man inte dra några slutsatser av att det är kallt i år. Blir det kallt flera år i rad och det inte ser ut att bli något annat, ja, då kan vi nog säga att klimatet blir kallare och samtidigt konstatera att CO2 inte har någonting med jordens temperatur att göra.

      Angående den så kallade växthuseffekten och CO2 är det en hypotes som ingen vetenskapsman i hela värden har kunnat visa att den existerar. Flera vetenskapsmän försöker undersöka om hypotesen stämmer, men inte har lyckats än så länge.

      Liked by 2 people

      • Hovs_hällar skriver:

        PER-ANDERS — Att koldioxiden i luften fungerar som ett värmande hölje har varit känt i hundra år eller mera. Detta eftersom gasen släpper igenom synligt ljus men reflekterar värmestrålning. Man måste vara oerhört okunnig för att inte veta detta.

        Det frågan gäller är hur stor effekt på jordens klimat den effekten väntas få, om halten i atmosfären ökar? — Då det samtidigt finns andra effekter som kanske drar åt motsatt håll! (Milankovic-cyklerna)

        Vad blir då nettoeffekten över tid?

        En mycket komplicerad fråga, som tyvärr blivit politiserad så att det bara är ETT svar som anses korrekt.

        Liked by 1 person

      • kmbygg skriver:

        HovsHällar
        Men om koldioxid reflekterar värmestrålningen så borde ju värmestrålningen från solen reflekteras ut i världsrymden o klimatet borde bli kallare ju mer koldioxidhalten i luften stiger.

        Liked by 1 person

    • Anne-Hedvig skriver:

      Er det trygt med kjernekraft i disse urolige tider? Fins mange terrorister nå som gjerne kunne tenke seg å spre radioaktivitet ut over oss!

      Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Det kan de med och utan svensk kärnkraft. Folk i länder som Norge och Österrike med obegränsad tillgång till vattenkraft avnjuter gärna lyxen att vara avog mot kärnkraft. Det kostar ju inget.

        Gilla

    • modernghost skriver:

      Inom närstående framtiden får ni förmodligen elda med Lööf/-ven för att slippa frysa. Vem skulle ha trott det för 15-20 år sen?!

      Gilla

  5. Lennart Bengtsson skriver:

    Ett varmare klimat på sikt anser jag som oundvikligt till följd av att koldioxid absorberar jordens värmestrålning. Det är en mycket långsam, närmast omärklig process och inte proportionell mot mängden koldioxid utan mot dess logaritm. Milankovic- cyklerna som främst beror på gravitationskrafter från de stora planeterna påverkar klimatet men endast på de tidsskalor som som är typiska för istiderna. Någon nära förestående istid behöver ingen bekymra sig om.

    Liked by 7 people

    • Per-Anders skriver:

      Det finns inget som säger att koldioxidens absorbering av jorden värmestrålning skulle öka temperaturen på jorden. Det är än så länge en hypotes.

      Liked by 3 people

      • Moab skriver:

        Skulle visat en tio-logaritm, mycket brant nära noll, planar ut för större koncentrationer av Co2 om det Lennart säger stämmer.

        Liked by 1 person

    • Armageddon skriver:

      Du är helt ute och cyklar. Co2 har ingen som helst värmeabsorberande effekt, som kan påverka jordens medeltempeatur. Co2 andel av atmosfären är f.n. 0,04%, mängden ökar något när temperaturen ökar (inte tvärtom), p.g.a. att ett varmare hav omsätter mer co2.. Dessutom är det helt och hållet atmosfärens tryck som bestämmer värmeinnehållet, som erhålles från solen. Atmosfärens sammansättning är utan betydelse. Klimatet styrs av solen varierande intensitet på kort och lång sikt, samt därutöver av jordbanans varierande excentricitet, jordaxelns varierande lutning mot ekvatorialplanet samt dess precession. Solens magnetiska cykel visar på avtagande intensitet. Tiden fram till 2060/65 kommer att medföra avkylning och kallare klimat. Du har kanske också blivit vilseförd vad gäller minskande havsisar sammanlagt på jorden och dramatiska havsnivåökningar. Du är inte ensam. IPPC är ett politiskt projekt. Det har inget med vetenskap att göra. Alla för medborgarna kostsamma åtgärder för att minska co2 och för klimatkompensation mm. är meningslösa och utan effekt. Klimatalarmismens syfte är att rikta bort uppmärksamheten från de viktiga miljöproblemen, vilka politikerna kan göra något åt. Dessa är utfiskningen av haven, den accelererande förstörelsen av jordbruksmarken med monokulturellt, kemiskt driven odling samt den tilltagande försämringen och förgiftningen av djur och människor genom en alltmer överdriven medicinering med kemiska preparat.

      Liked by 1 person

      • Moab skriver:

        Man är inte mycket bättre än klimathysterikerna om man slänger ur sig så mycket data utan referens. Skall vi ta ditt goda namn till intäkt för att allt du säger stämmer, alla mätningar och teorier som man måste ha koll på för ditt resonemang? Det blir inte mycket bättre än att bara säga att du inte tror på koldioxidens effekt.

        Liked by 2 people

      • Armageddon skriver:

        Till MOAB
        Mina referenser är alla de vetenskapsmän som noga redogjorde för fakta vid Climate Sense 2018, som nyligen ägde rum i Mölndal. Jag ger ett par stycken nedan:
        – Jan-Erik Solheim: professor och astrofysiker
        – Claes Johnson: professor i använd matematik
        – Stein S. Bergsmark: fysiker
        – Nils-Axel Mörner: doktor i kvartärgeologi
        – Willie Soon: PhD i astrofysik
        – Gösta Walin: professor emeritus i oceanografi
        – m.fl
        Min beskrivning är en kort sammanfattning av alla de många och detaljerade data som framkom vid
        presentationerna. Klimatalarmismens bakomliggande syfte är min egen reflektion.

        Liked by 3 people

      • Moab skriver:

        Tack! Detta ger det mera tyngd, här kan man gräva vidare, det verkar dock märkligt att atmosfärens sammansättning inte skulle spela någon roll, olika gaser absorberar och reflekterar i olika grad.

        Gilla

      • cmmk10 skriver:

        ”… från de viktiga miljöproblemen, vilka politikerna kan göra något åt. Dessa är …”

        Konstigt att inte den gemensamma nämnaren, befolkningsökningen, tas upp i sammanhanget? Det verkar vara den verkliga elefanten – en riktig NoNo!

        Gilla

    • Lassekniven skriver:

      Är inte det bra? Växtligheten ökar och därmed syreproduktionen.
      Den stora och reella faran för totalkatastrof för klimatet och därmed människorna är vulkanerna. Kärnvapenkrig tror jag inte på, dumma är de som styr men så djävla dumma kan de inte vara.
      Vidare tror jag heller inte på ett deletärt virus där till exempel fågelinfluensa gifter sig med ebola.
      Skulle det bli ”atomvinter” efter ett utbrott av en hypervulkan är det gott att ha tillgång till våra kärnkraftverk, förstår ni det Löfven och Christersson och övriga ansvariga? Jimmie Å förstår det säkert men inte Lööf Och Lövin. Det måste få kosta att ha kärnkraft, pengarna kan man ju ta från de pengar som går till, ja ni vet ju vad. Tvåhundrafemtio miljarder skrev PE häromdagen. Inga trollpengar utan reda pengar i form av våra skatter.

      Liked by 1 person

      • Moab skriver:

        Om kärnvapen så har du inte tänkt färdigt, både Iran och Nordkorea skulle kunna bedöma att det är rationellt för dem att använda kärnvapen. De struntar helt i antalet lik.

        Liked by 2 people

    • Anne-Hedvig skriver:

      Lennart Bengtsson –
      Har du noen tanker om det spesielle vinterværet med plussgrader på Svalbard (bl.a. engstelse for frølageret), og om jetstrømmene? Er det tilfelle at jetstrømmene ‘henger seg opp’ på en måte de ikke gjorde før?
      Jeg spør også om problemene på fuglefjellene i Nordnorge, det der det ser ut til at fuglene ikke finner mat nok i havet til å fø opp unger. Noe har endret seg og skaper tydelig ubalanse, men hva? Har du noen forklaringer på endringer langs norskekysten, ville det være svært interessant.
      Og alle tusenårgamle pilspisser og annet som dukker opp i smeltende breer i Norge? Til og med en gammel ski har man funnet!

      Mye å undres over… Takknemlig for svar.

      Gilla

    • svenne skriver:

      Lennart

      Ett extremläge skulle väl kunna inträffa då jordaxelns lutning, precessionen och jordbanans form samverkar på ett sätt som skapar antingen ett mycket kallt eller ett mycket varmt klimat. Finns det några uppgifter på tendenser hos de tre parametrarna som i framtiden – ”inom de tidsskalor som som är typiska för istiderna” – pekar mot en stark kyla, stark värme eller en mer eller mindre konstant temperatur?

      Liked by 1 person

      • Armageddon skriver:

        Jordbanans excentricitet ökar f.n, vilket innebär att det blir successivt kallare vid perihelium och aphelium, dvs vid nära vintersolståndet och sommarsolståndet. Det är en långsam process. Hela cykeln tar ca100.000 år att fullborda. Riktningen är dock given. Jordaxelns lutning varierar från 22,1 till 24,5 grader, f.n. 23,4 grader och minskande, vilket innebär att årstidernas variation blir successivt mindre. Processens cykel är ca 41.000 år. Precessionen eller vingligheten i rotationen påverkar på lång sikt. Cykeln är 26.000 år. På kort sikt är det solens varierande intensitet som bestämer klimatet.

        Liked by 1 person

  6. Aha skriver:

    Massiva vulkanutbrott ses av vissa som den största klimatpåverkande faran, vulkanutbrott vars aska förmörkar himlen i flera år och som orsakar skördeproblem och ger ett kallare klimat.
    Sveriges försörjningsgrad och beredskapsarbete har minskat avsevärt sedan kalla krigets dagar. Det verkar alltså som om risken för dessa vulkanutbrott inte har påskyndat några förberedande samhälleliga skyddinsatser, ändå handlar det tydligen om en relativt frekvent företeelse såsom en större eruption i hundraårs/tvåhundraårs intervall, dvs i så fall hyfsad sannolikhet att man under sin livslängd riskerar att drabbas av detta.

    Ovanstående ger vid handen att risken bedöms som lägre annars hade väl åtgärder vidtagits?

    Liked by 1 person

    • cmmk10 skriver:

      ”Sveriges försörjningsgrad och beredskapsarbete har minskat avsevärt sedan kalla krigets dagar.”


      Med beaktande av tillgänglig odlingsbar mark och vårt nordiska klimat, hur många människor skulle teoretiskt kunna leva i Sverige, om all import av livsmedel stoppades? Antar att vi kan glömma allt vad etisk djurhållning och ekologisk odling innebär vid ett sådant scenario.

      Liked by 2 people

      • uppstigersolen skriver:

        Det beror väl på hur vi lever? Potatis och rovor får bli huvudfödan. Mängder av kor och getter kan beta på lite sämre mark där vi inte kan odla. Mycket manuellt arbete blir det. Men då är det ju tur att vi fått ett tillskott av ungefär 2 miljoner unga starka män. Enkla arbeten. Jajamensan.

        Liked by 2 people

      • Anne-Hedvig skriver:

        Ikke særlig smart å importere masse nye mennesker til land langt oppe i nord der det er begrensede muligheter til dyrking av mat, og hvor vi trenger mye energi for å overleve vinteren.
        Norge har 3 % dyrkbart areal, og kan visstnok fø 3 millioner mennesker uten matinnførsel. Hos oss har regjeringendroppet lagring av korn slik man sørget for før. Det er uansvarlig!

        Gilla

      • Anne-Hedvig skriver:

        Uppstiger solen –
        Mange av disse unge MENA-menn kommer fra områder som ble kalt ‘den fruktbare halvmåne’! Men enorm folkevekst skaper vel problemer selv der.

        Etter krigen hadde Norge og Syria omtrent like stor befolkning – godt og vel 3 millioner mennesker.
        Nå i 2018 har Norge 4 mill. etnisk norske pluss innvandrerne, det gir 5,3 mill.
        Syria hadde før krigen brøt ut i 2011 rundt 21 mill. innbyggere.
        Tankene gjør seg selv.

        Liked by 3 people

  7. Moab skriver:

    Godot har jag sett i min trångsynta ungdom, mentalt var jag kanske liknande då som klimattroende är idag, man vägrade släppa in nya intryck, eller åtminstone detta kulturella intryck som kom från en lärare jag inte gillade man hade bestämt sig på förhand. Dock så har ju Beckets pjäs sådan kvalitet att den satte sig ändå.

    Även på denna blogg så finns troende, hur når man dem? För amatörer, och i synnerhet de som inte har en teknisk eller vetenskaplig skolning eller grundförståelse, så blir ett ändlöst kastande av fakta och sammanhang bara just det, man kommer ingen vart. Det är ju heller inte symmetriskt, vi som inte tror på analysen och inte på åtgärderna, vi har ju ändå varit tvungna att tugga i oss alla publika argument för vår påverkan på klimatet, så vi kan se båda sidor. Däremot så är jag tämligen säker på att de som är troende, inklusive de på denna blogg, aldrig spenderat någon längre tid med att läsa eller lyssna på koherenta motargument, de har inte lyssnat på Freeman Dyson eller The Weather man, eller Lennart Bengtsson.

    Jag gör mycket reklam för Delingpoles podd här och jag lyssnade just i bilen på detta avsnitt med Peter Lilley som är en eftertänksam konservativ brittisk politiker, han talar om EU, Brexit, demokrati och klimatet och mycket annat:

    https://podtail.com/sv/podcast/delingpole-with-james-delingpole/peter-lilley/

    Hans slutsatser om politikerväldet och i detta ingår även i England delar av Tories, de som är ”remain” och inte egentligen vill ha demokrati, slutsatserna liknar mycket Patrik Engellaus. Nästan allt som nämns har nära paralleller i Sverige. Standarden på konversationen är också något att sträva efter, det kommer sig kanske av att många verkar komma först via Eton och sedan Oxford och möjligen Cambridge.

    Ute snöar det, dagens experiment.

    Liked by 5 people

    • Anne-Hedvig skriver:

      MOAB –
      Jeg har ikke kunnskap nok til å være genuint ‘troende’ i hverken den ene eller annen retning når det gjelder klimautviklingen, men mener vi må se på vårt forbruk og forurensningen det skaper. Jeg mener plast, og særlig mikroplasten, er et stort problem. I Norge er vi sjokkert over en død hval som ble funnet med magen full av plast, og den er ikke den eneste. Folk plukker plast på strendene, plast som kommer med havstrømmene langveisfra. Mikroplasten går inn i næringskjedene, og det bør bekymre – til slutt ender den i oss, siden vi lever av naturen.

      Vårt forbruksmønster pr. i dag er ikke bærekraftig (kjøp og kast), vi kunne godt dempe det noe uten tapt livskvalitet – jfr. hvordan vi levde for noen tiår siden. Ikke led vi ondt den gangen, og presset på naturressursene var mindre (OK, internettet er et stort fremskritt som vi selvsagt må beholde!).

      Liked by 1 person

      • Moab skriver:

        Jo men detta har inget med koldioxid att göra. Dessutom så kastar svenskar och norrmän ytterst sällan plast i havet numera är mitt bestämda intryck. Jag hittade mera skräp förr längs med stranden (Östersjön).

        Gilla

      • Anne-Hedvig skriver:

        MOAB – klar over dette, syntes det likevel burde nevnes for å skjelne. Folk kan endre sitt forbruksmønster mht div. forurensende forbruk selv om de er skeptiske til CO2-teoriene.

        Bra hvis folk i Norden kaster mindre plast. Ikke sikker på hvordan det var for noen år siden, men døde dyr drept av plast tror jeg er nytt (hvis ikke SMS har mørklagt det, da…)

        Gilla

    • Anne-Hedvig skriver:

      I UK er det i disse dager totalkrise pga. ”The Beast from the East” som nå møter stormen Emma fra Atlanteren.

      I Oslo har det ikke snødd på flere dager, og solen skinner 🙂

      Gilla

      • Klimathotet skriver:

        Men kallt har det varit nån vecka. Eller som en skotte med kilt sa: ”I dont know where the cold wind is coming from, but I shure know where it’s going”

        Gilla

      • Anne-Hedvig skriver:

        Minus 42 kuldegrader i Folldal, Hedmark, 28. februar, og 41,8 gr den 1. mars. Kaldest i Europa. Tror skotten gjør best i å holde seg unna Folldal 😉

        Gilla

    • Johan skriver:

      Tack för tipset! I mitt liv är tips om bra en podcast den bästa presenten.
      Samtalet Delingpole har med klimatskeptikern (vilket konstigt uttryck) Tony Heller är guld värd. En lugn och sansad amerikan. Mkt övertygande.

      Gilla

  8. Moab skriver:

    Något som jag tycker är märkligt det är hur vissa som har genomskådat etablissemanget vad gäller invandringen och det Välfärdsindustriella komplexet inte ser att precis samma mekanismer är i spel vad gäller klimatet, samma icke-demokratiska aktörer driver på. Se exempelvis vad som kommer upp om man söker på Rupert Darwalls nya bok om det Klimatindustriella komplexet:

    https://www.google.se/search?q=green+tyranny&rlz=1C9BKJA_enSE764SE764&oq=green+tyranny&aqs=chrome..69i57.8783j0j7&hl=sv&sourceid=chrome-mobile&ie=UTF-8

    Alla länkar på första sidan är antingen boksidor eller konservativa och antalet träffar litet. Söker man istället på ”climate sceptics” så kommer följande:

    https://www.google.se/search?rlz=1C9BKJA_enSE764SE764&hl=sv&ei=bACZWuv6HoyqsQGRyYkI&q=climate+sceptics&oq=climate+sceptics&gs_l=mobile-gws-serp.3..0l3j0i22i30l2.7555.13063..14699…0….137.2335.24j4……….1..mobile-gws-wiz-serp…..3..41j0i131j0i67.JKlwFBCJU3U%3D

    En väldig lista där varje länk förklarar varför klimatskeptiker har FEL.

    Liked by 2 people

    • Anne-Hedvig skriver:

      MOAB –
      les om ACER – EUs nye energiprogram! De vil ha full kontroll over kraften. Dette er ikke bra hverken for klimaskeptikere eller andre. Vi og vår selvstendighet garotteres av EU. De er som et sort hull som vil suge til seg all makt.

      Gilla

    • Armageddon skriver:

      Klimatskeptiker är definitionsmässigt alla som tror, utan att veta, förstå eller på djupet har undersökt, att det är andra faktorer än solen som bestämmer klimatet.

      Gilla

  9. Lennart Bengtsson skriver:

    Per Anders

    Om man så önskar kan man ju även kalla Newtons gravitationslag för en hypotes. Att växthusgaserna påverkar atmosfärens temperatur och således gör jorden beboelig har vetenskapen hävdat i snart 200 år och denna ”hypotes” har ännu inte falsifierats.

    Liked by 4 people

  10. oppti skriver:

    Perfekt krönika från en balanserad man!
    I SR hördes nyss om en forskare som gjort en modell av havet där hon kunde se att strömningen skulle påverkas så näringstillförsel påverkades och antalet stora djur skulle minska-om modellen stämmer skulle detta kunna märkas om 80 år.
    Det är bra att det forskas men övertolkningar görs för att få till en förändringsvillig allmänhet.

    Försvinnande is i Arktis gör att avkylningen ÖKAR!

    Liked by 1 person

  11. Lars-Olof Svensson skriver:

    Jag kan inget om klimatet men har bara den tron att om man på hundra år släpper ut den koldioxid som det tog hundra miljoner år för naturen att binda från atmosfären kan det få konsekvenser. Jag anser därför att man måste agera på sannolikheter och risk, tex sannolikheten för risken stigande havsnivåer. Sedan tycker jag att det kan vara ett värde i sig att göra sig kvitt beroendet av importerad olja. Att det kan få negativa konsekvenser för exportländerna är en annan sak men som man inte bör blunda för. Vad skulle Irak, Iran, Saudi mfl göra utan oljeinkomster?

    Liked by 1 person

      • Johan skriver:

        Gurkor kräva vatten…Så det skulle nog också gå åt helvete…Som allt annat i den regionen.
        Ska bli intressant att se hur Saudi mår om 20 år när alla kör elbilar.

        Liked by 1 person

      • Lars-Olof Svensson skriver:

        Glöm inte att i The Arab Region är en tredjedel av befolkningen mellan 15-29 år och att man räknar med att det måste skapas 60 miljoner nya jobb där fram till 2026 för att sysselsättningen ska hålla jämn takt med tillväxten i arbetskraft. Det kommer förstås inte att gå. Om det i tiden sammanfaller med kraftigt minskade oljeinkomster, ojoj. Det är hög tid att vi och EU börjar fundera på detta.

        Liked by 1 person

    • Anne-Hedvig skriver:

      Importert olje – vi ville også bli mindre i klørne på Saudiarabia og Co. De driver jo propaganda for wabismen gjennom alle moskeer de finansierer her i Vesten.
      Jfr også krigen 1967, den sk. oljekrisen i 1973, og avtalene med Vesten som ble gjort etter det. Les om Barcelona-avtalen og EUs bestrebelser for å være OPEC-landene til lags!

      Gilla

  12. Johan skriver:

    Är också skeptisk till det faktiska innehållet i klimatalarmismen. Om den inte stämmer och bakbinder mänskligheten i andra viktiga frågor är det naturligtvis allvarligt. Den verkar vara ett utmärkt styrmedel alt manipulationsverktyg. Å andra sidan – om inte världen i övrigt lider skada av klimatarbetet antar jag att det genererar arbetstillfällen, boostar ekonomi och innovationer och en ännu renare luft än vad vi har kan knappast vara av ondo.
    Men – det beror på vad det egentliga syftet med klimatalarmismen är. Vad vill man egentligen uppnå och vad är klimatalarmismen ett verktyg för.

    Gilla

  13. Magnus Rosensparr skriver:

    Tack Lennart Bengtsson för ännu en artikel med sedvanligt kvalitativt innehåll och njutbar läsning. Den ger mig tillfälle att ställa en fråga om vår planets optimala försörjningsförmåga vad avser människor. Det lär finnas en internationellt känd forskare som hävdar att 750 miljoner människor, som alla lever med västeuropeisk/nordamerikansk standard och konsumtion, är det maximala antal som planeten klarar av att långsiktigt (sekler eller mer) försörja utan skadliga konsekvenser. Jag vet inte inom vilken vetenskapsdisciplin denne forskare är verksam, men om du vet vem jag åsyftar är jag tacksam om du kan tillhandahålla namnet, då jag är intresserad av att ta del av dennes betraktelser, teorier och skriftliga arbeten.

    Gilla

    • uppstigersolen skriver:

      Kanske är det sant. Men nu är vi ju runt 7,5 miljarder. Muslimerna försöker ta livet av några stycken men de är trots allt rätt dåliga på det. Eftersom det föds runt ett antal 10 000 människor varje dag och betydligt färre dör så måste det ju hända något drastiskt för att komma ner i 750 miljoner. Inte ens Hitler hade riktig snurr på det där. Så en rejäl pandemi eller klimatkatastrof är nog det enda som riktigt tar skruv. För egen del hoppas jag slippa uppleva det.

      Gilla

  14. Johan skriver:

    Väder och klimat har blivit nyheter. Ett minne jag har…Nån gång runt 1976 dränkte en cyklon över en halv miljon människor i Bangladesh. En spalt och 10 rader fick den nyheten…
    De mänskor som bär den religiösa ”domedagsgenen” måste i brist på en Gud ha nåt att haka upp sitt liv på.
    Fråga: Hur många domedagsprofetior har mänskligheten uppfunnit de senaste 200 tusen åren?
    Min gissning: 1 156 231
    Konstigt att ingen profetia slagit in…

    Gilla

  15. lookslikeanangel skriver:

    Random Thoughts

    I väntan på Godot handlar kanske egentligen om väntan på Vadå.
    Om slumpen och det obestämbara.

    är vi inte nu…..

    I ett random – random land

    Allt är random. Betyder både det random ena och random andra.
    Den nya fatalismen eller tvärt om; dvs håller vi på att vidga perspektivet?
    Ifrågasätta eller leta efter strukturer?

    Intressant läge.

    Så där random i allafall.

    Gilla

  16. Lennart Bengtsson skriver:

    Anne-Hedvigs fråga om vädervariationerna

    Observationer och modellexperiment visar att variationen i vädret inte har ökat utan snarare minskat något i våra trakter. Det enklaste sättet att betrakta klimatet är som en sammanställning av allt väder under ett antal decennier. Vi finner då att den genomsnittliga temperaturen på jorden ökat med 1°C sedan 1850, drygt en halv grad mer hos oss, men ännu mer i Arktis . Däremot varierar vädret lika mycket som tidigare varför vi inte sällan kan få nästan lika kallt väder men mindre ofta än tidigare, medan däremot mildväder blivit litet vanligare. Svårigheten att upptäcka uppvärmningen i våra trakter är den stora slumpartade variationen av temperatur och väder som karakteriserar vårt klimat. En riktigt kall vinter kan vara 8- 10°C kallare än vad som är normalt och en riktigt mild vinter som 1931 upptill 5 grader varmare.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.