Gästskribent Lennart Göranson: Dags att ompröva konsumentpolitiken

De svenska konsumenterna är inte skonade från problem. Telefonförsäljare lurar äldre att ingå ”muntliga avtal”. Elnätsföretag chockhöjer tarifferna. Oseriösa företag erbjuder snabblån till ockerränta. Man kunde tro att vi har en underutvecklad konsumentpolitik i vårt land. Men den är snarare överutvecklad – eller felutvecklad.

Den svenska konsumentpolitiken har sina rötter under andra världskriget med den statliga byrån Aktiv hushållning, som ”stimulerade” husmödrarna till sparsamhet med de knappa resurserna. Fyra år senare bildades Hemmens forskningsinstitut med bidrag från bland annat industrin, KF, lantbruksförbundet och LO. Under 1950- och 60-talen tillkom nya myndigheter som Varudeklarationsnämnden, Näringsfrihetsrådet, Näringsfrihetsombudsmannen, Konsumentrådet, Konsumentinstitutet och Pris- och kartellnämnden. De regionala Hemkonsulenterna hade redan från 1910-talet gett landsbygdens kvinnor råd om hemmens skötsel. 1970 blev hemkonsulentorganisationen statlig med Konsumentinstitutet som central instans.

Det som hände under de här åren var att konsumentskyddet gradvis gick från att vara en uppgift för det civila samhället till att bli en angelägenhet för staten. Men den stora förändringen kom genom utredningen Konsumentpolitik – riktlinjer och organisation (SOU:1971:37) som lade fast den ideologiska inriktningen för den svenska konsumentpolitiken fram till våra dagar.

Den nya väg för konsumentpolitiken som stakades ut av utredningen beskrevs bland annat så här i betänkandet.

– ”Hittillsvarande insatser på konsumentområdet (– – –) har närmast byggt på ett konkurrensekonomiskt synsätt.”

– ”Hushållen har en svag ställning i det samhällsekonomiska samspelet.”

– ”Det är en uppgift för konsumentpolitiken att avhjälpa svagheter (– – –)”

– ”Vid bedömningen av hushållens behov kan man i konsumentverkets arbete inte i någon avgörande grad bygga på konsumenternas anspråk, uttryckta genom efterfrågan av produkter eller på andra sätt.”

– ”Behoven måste här – som i annat samhällsarbete – formuleras normativt med utgångspunkt från samhällets ambitioner om individernas välbefinnande.”

Till följd av utredningens förslag inrättades den 1 januari 1973 det centrala ämbetsverk som är spjutspetsen i den svenska konsumentpolitiken samtidigt som Konsumentrådet, Konsumentinstitutet och Varudeklarationsnämnden lades ner. Sifos årliga anseendemätning rankar Konsumentverket som landets mest uppskattade myndighet. Men vad uträttar verket för att förtjäna en sådan popularitet?

Konsumentverket har i dag ca 170 anställda och en budget på 150 miljoner kr. Av den totala kostnaden går ca en tredjedel vardera till verksamhetsområdena konsumentskydd och konsumentstöd, en fjärdedel till konsumentupplysning och återstoden till kunskapsuppbyggnad och internationell verksamhet.

Enligt årsberättelsen för 2016 består verksamheten av tre delar, att stärka konsumenternas ställning genom att förmedla kunskap och bevaka marknaden, att stävja otillbörligt beteende på marknaden genom tillsyn, branschkontakter, marknadskontroller och information samt att stödja konsumenter, konsumentvägledare och rådgivare med information och service. Därtill kommer Konsumentombudsmannens roll att som åklagare föra talan i domstol om brott mot marknadsrättslig lagstiftning.

I snart ett halvt sekel har den svenska konsumentpolitiken byggt på en socialdemokratisk grundsyn som inte har ifrågasatts av de borgerliga partierna, varken när de suttit i regeringsställning eller när de har varit i opposition. Bärande element i den grundsynen är att konsumentskyddet inte i första hand är en angelägenhet för det civila samhället, att konsumenterna är svaga och behöver stöd samt att staten därför fortlöpande måste kontrollera utvecklingen på marknaderna. Missförhållanden ska i första hand motverkas genom information till konsumenterna och ”dialog” med näringsidkarna.

Att den nuvarande konsumentpolitiken inte har förmått komma till rätta med de tre exempel på konsumentproblem som nämndes i ingressen är uppenbart. Det handlar inte om saker som kan lösas genom konsumentinformation, eftersom kunden i dessa fall inte har möjlighet att välja en annan lösning. Man har heller inte lyckats undanröja problemen genom ”dialog” med leverantörerna. Vad skulle då en annan konsumentpolitik kunnat åstadkomma?

Telefonförsäljning har i några fall förbjudits i domstol när det gäller vilseledande marknadsföring. Men oftast handlar det inte om vilseledande utan om att konsumenter tecknat ett ”muntligt avtal” via inspelat telefonsamtal. Utredningsbetänkandet Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 215:6) föreslog att konsumenten i efterhand skriftligen ska bekräfta det avtal som ingåtts under samtalet, vilket har mött massivt motstånd från branschföreträdare. Regeringen har ännu inte lagt fram någon proposition om ny lagstiftning.

Elnätstarifferna regleras av Energimarknadsinspektionen genom fyraåriga intäktsramar. Höjer man för mycket kan ramen minskas under den följande perioden. Otydlighet och mjuka regler har lett till omfattande domstolsprocesser där utgången i de flesta fallen har gynnat företagen. Resultatet blev att ett flertal nätföretag under 2016 höjde tarifferna med tvåsiffriga procenttal.

Snabblån, eller SMS-lån, har lett in många människor i skuldfällan. Affärsmodellen bygger på en mycket hög effektiv ränta och att Kronofogden driver in betalningen. I utredningsbetänkandet Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter (SOU 2016:68) föreslås bland annat krav på måttfullhet vid marknadsföringen samt ett räntetak och ett kostnadstak. Förslagen har ännu inte lett till någon åtgärd och konsumenternas datorer invaderas av fler spektakulära krediterbjudanden än någonsin.

De två viktigaste instrumenten i politikens verktygslåda är pengar och regler. Inget tyder på att det skulle vara brist på pengar som är orsaken till problem på konsumentområdet, snarare tvärtom. Och de tre exemplen har inte fått sin lösning genom kunskapsuppbyggnad, stöd, stärkande eller stävjande. Inte heller genom dialog. Det är otillräckliga regler det handlar om, regler i form av lagar stiftade av Sveriges Riksdag.

Den svenska konsumentpolitiken har passerat bäst-före-datum. Den är ett barn av en tid då en växande offentlig sektor sågs som ett självändamål och då medborgarnas väl och ve var beroende av statens omsorger från vaggan till graven. Vi lever inte i den tiden längre. Sveriges konsumenter har förmågan att se till sina egna behov när de fritt kan välja varor och tjänster på fungerande konkurrensmarknader. Och när marknaden inte fungerar är det tydliga, transparenta och långsiktiga regler som behövs, inte en diffus tillsynsverksamhet.

Lennart Göranson är pensionär som tidigare främst arbetat med konkurrenspolitik i svenska myndigheter och internationella organisationer. Skriver nu i bland annat tidningen Rivieranytt, är ledamot i Konkurrenskommissionen samt konsumentpolitisk talesperson för Medborgerlig Samling.

16 thoughts on “Gästskribent Lennart Göranson: Dags att ompröva konsumentpolitiken

  1. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Bra synpunkter, det låter rätt tycker jag. Konsumentpolitiken är ett uttryck för sossesveriges syn på vanliga människor att de inte vet sitt eget bästa. Lösningen är som alltid mera byråkrati. Det finns som nämns en hel del problem när det gäller konsumentskydd men dessa löses inte av Konsumentverket.

    • Värst tycker jag är att Kronofogden ställer upp och gynnar oseriösa aktörer.
    • Näst värst är att inte vissa lagar ändras för att stoppa oseriös försäljning
    • Värst därefter är att det ekonomiska klimatet leder till privatekonomiska problem på sikt för vissa, bostadsmarknad, nollränta t ex
    • Värst därefter är vissa konsumenters aningslöshet

    Liked by 5 people

  2. larslindblog skriver:

    Marknaden för snabblån , telefonsex och telefonförsäljare skulle snabbt saneras om inte KfM hjälpte skojarna att driva in pengar.
    Dessutom är det konstigt att det tydligen är möjligt att förbjuda TV reklam för tobak men man tillåter alla dessa spelföretag med olika fantasifulla namn .t.e.x Casinostugan som illustreras med en älg. Älgen liksom alla dom andra har hemvist i postlådor på Cypern eller Malta.
    Dessutom bör säljare bättre kontrollera om kunden har råd att köpa det som erbjuds .
    Skulder äldre än fem år borde automatiskt avskrivas.
    Om säljare/långivare vet detta skulle vi slippa ”skuldfällor” .

    Liked by 2 people

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Om man missat kreditprövningen,
      eller idkar vårdslös kreditgivning?

      Låt dem skylla sig själv…

      Låt KF ge dem det beskedet!!!

      Varför säljer man på kredit, belopp på 50-100?

      Så lätt att betala idag, om man har råd!

      Givetvis pga av det ”finstilta”, fortsatta leveranser…

      Kan man inte göra det,
      så borde de väl heller inte få någon kredit!

      Liked by 1 person

  3. Moab skriver:

    Mycket bra, problemet är enormt, vi har en enorm tilltro till ”diffus tillsyn” men alla som arbetat med detta vet att alla stora fiskar slinker igenom tillsynen, eller rättare, man fångar en och annan mellanstor fisk i tillsynsnätet, men all krill slinker igenom och kommer det en val, som exempelvis i finanskrisen så brister nätet.

    Jag tycker mig se detta så ofta, journalister, som vet precis så mycket om allt att de inte förstår någonting alls, de frågar: hur kunde detta ske, ni har ju en kontroll! Men alla som jobbat på riktigt vet att incitamenten styr, kontroller kan aldrig rätta upp på detta. Exemplen som nämns är mycket bra, det är oerhört att detta kan fortgå, svenskarna är nu som kossor som fortfarande mjölkas på skatten som i allt högre grad går till invandrare, men när man släppt svenskarna fria på grönbete med konkurrens, med klöver som ”privat” skola, ”privat” el, eller ”privata” telefonnätverk så finns ändå de statliga strukturerna kvar, svenskarnas juver mjölkas fortfarande fast de spritter runt på ängen.

    Sedan, jag förundrades över vilket dåligt konsumentskydd vi hade i Sverige efter att jobbat i England i finansbranschen, och att folk kan ringa mig ostraffat och försöka pracka på mig saker är en chimär. Jag kunde inte heller förstå hur det var tillåtet med SMS-lån, hade vi inte en lag om ocker förr?

    Efter många år i två olika branscher så har jag kommit fram till att det är robusta lagar som behövs, bankchefen eller departementschefen måste riskera att hamna i fängelse. Vad gör 50m i böter för en bank som tjänar många miljarder?

    Liked by 4 people

    • Moab skriver:

      Ett tillägg är att den visselblåsarordning som nu råder främst har udden mot visselblåsare. Kom fram lille vän, inget kommer att hända dig… Det är givet att man förstör sin karriär som visselblåsare därför måste incitamenten ändras, i USA får man en procent på det belopp det rör sig om, jag gissar att i Sverige så gömmer sig gigantiska missförhållanden som folk vet om men inte har någon egen fördel av att rapportera, endast förstörd karriär och social utfrysning.

      Liked by 1 person

      • MartinA skriver:

        Visselblåsare är bara nödvändiga i ett system med en enorm skattefinansierad sektor. I ett privat företag så kan ledningen lyssna på visselblåsare och få information som kanske leder till en kursändring. Eller gå under okunniga.
        Att företag aldrig kommer vilja anställa någon som har större lojalitet till lagen än till det egna företaget är oundvikligt. Så visselblåseri för att gynna någon förfördelad medborgare eller så kommer alltid bestraffas, det är oundvikligt.

        Gilla

  4. m. engvall skriver:

    Mycket bra! Skärpningar är verkligen av nöden. ”Skattemyndigheten skall driva in” jo, ja tackar och om det inte finns något att driva in av värde som täcker skulderna är det ”Det allmänna” som skall träda in i vanlig ordning misstänker man..Eller blir det till att arbeta av sig skulden på lång sikt, S.k. skuldsanering först…? Och har man inget lönearbete hur betalar man sin skuld då…”Det allmänna” igen eller? Rätta mig om jag har fel….

    Gilla

  5. Ulf H skriver:

    Man kan i detta sammanhang nämna överkonsumtionen av läkemedel, speciellt bland äldre människor. Vi har också en stor marknad av hälsovådlig skräpmat, där nyttigare kost inte får något utrymme. Vi har vi ju också de stora spelbolagen som tycks ha stora resurser för sin marknadsföring. Hur många som får sina liv förstörda av spel blundar man för.
    Det tycks finnas tydligen en outtalad regel bland politiker och andra aktörer inom etablissemanget, att inte störa kommersen i samhället, oavsett hur oetisk den är.

    Liked by 1 person

  6. TNB skriver:

    Hyresmarknaden för lägenheter, någon? Gills den? Räknas man inte som konsument då, om man letar hyreslägenhet? Hur kan nuvarande situation på hyresmarknaden INTE UNDGÅS att jämställas med missbrukande av monopolställning av allmännyttan, eller kartellbildning i syfte att hålla priserna höga, då allmännyttan avtalar/tvingar de privata bolagen till att avsätta visst bestånd till allmännyttans behov???

    Gilla

  7. TNB skriver:

    Skall de 150 miljonerna även täcka lönen för de 170 anställda? Om så, ryker ju minst 50% i lönekostnader och relaterade avgifter. Resterande få futtiga miljoner kan väl inte räcka långt för en myndighet att uträtta något vettigt. Rätta mig om jag har fel, men vad vi verkar ha här är ett tydligt exempel på en ”hjälpande-skikt” institution var verkliga syfte enbart är att ge några viktigpettrar något att göra…

    Gilla

  8. Axel dL skriver:

    Bra inlägg! Dock kanske frågeställningen skall göras större med tanke på att Sverige har 320 myndigheter och minst en ny tillkommer, jämställdshetsmyndigheten!

    Liked by 1 person

  9. Göran skriver:

    ”De två viktigaste instrumenten i politikens verktygslåda är pengar och regler.”

    Fel. Det viktigaste instrumentet är våld eller hot om våld.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s