Yttrandefrihetens eventuella gränser

Patrik Engellau

Anders Leions krönika om yttrandefriheten härförleden sätter myror i huvudet på mig. Jag trodde att jag kunde alla argument i den diskursen och blir därför konfys när jag tror mig ana en ny synpunkt som till råga på allt verkar ha bärighet.

Låt mig först använda mina egna ord för att förklara vad jag tror Anders säger.

Det finns två motsatta attityder till yttrandefriheten. Den ena är att alla medborgare ska få säga allt de tycker (vid sidan, kanske, av rent personligt förtal). Den som till exempel vill hylla Hitler ska få göra det.

Den andra attityden är att öppenhet med åsikter visserligen har sina poänger men samtidigt kan vara skadlig eftersom folk är lättförförda och om det blir tillåtet att heila och tala om Hitler så kan nazismen få fäste i ett land som Sverige.

Den officiella uppfattningen i Sverige motsvarar den andra attityden. Folk bör inte tillåtas säga stötande saker eftersom olämpliga åsikter då kan få spridning. I vilket fall som helst ska folk inte uppmuntras att säga opassande ting och därför ska exempelvis Brå inte ta fram statistik som eventuellt skulle kunna visa att migranter är överrepresenterade i brottsligheten. Därför är det klokt att lägga på locket. Media ska helst inte prata om sådant som kan väcka björnar.

Den stora skillnaden mellan Anders Leion och företrädarna för Sveriges officiella uppfattning, som jag fattat det, är att de senare inte riktigt litar på folkets rättrådighet och därför vill sila informationen, medan Anders har vad någon skulle kunna kalla en naivt idealistisk uppfattning om folkets mognad och förståndsgåvor däri att han anser att folket kan anförtros vilken information som helst eftersom det har kompentens att på egen hand sålla bort dumheter och villfarelser. Det här är en rätt fundamental skillnad i människosyn och syn på demokrati. Kan folket litas på? Företrädarna för det officiella Sverige svarar ”kanske, ehuru med tvekan”; Anders svarar ”ja”.

Därför säger Anders att den stora faran inte är att låta hitlerister och representanter för Islamiska staten framträda i frihet i vilka sammanhang som helst, till exempel i Almedalen. Det kloka folket kommer att avvisa deras idéer. Troll spricker i solen. Ju mer nidingarna får visa upp sig, desto maktlösare blir de. Det är bara i sina hemliga, fuktiga, otäcka grottor som de har någon makt.

Den stora faran är i stället, säger Anders och det är här, tycker jag, som kraften i hans argumentation ligger, att överheten försöker tysta trollen. För vad ska folket tro om trollen inte får visa upp sig på Bokmässan eller i Almedalen? Det måste väl vara att trollen har något att säga som överheten inte törs prata om, inte öppet och ärligt vill diskutera. Genom att förmena trollen rätten att tala för sin sak berövar man medborgarna rätten att formulera sin genomtänkta och rättvisa dom. Och värre än så: ju mer misstänksamt folket är mot överheten, desto större blir dess villighet att lyssna på, och kanske låta sig övertygas av, dem som överheten vill tysta.

Jaha, säger någon som tänker ett snäpp till, ska det vara tillåtet för jihadistiska imamer att predika judehat och heligt krig i svenska moskéer (vilket jag har fått för mig förekommer)? Ska nazisterna fritt få artikulera sina motsvarande favoritidéer i slutna möteslokaler? Det är ett svårt övervägande. Å ena sidan hade man önskat att offentlighetens sol fått lysa över alla troll så att medborgarna finge kunskap nog att skaffa sig en säker uppfattning. Å den andra sidan måste ju folk, till äventyrs även nazister, kunna få ha sina hemligheter. Lösningen är kanske att ju farligare trollen är, desto färre hemligheter får de tillåtas hysa. Då handlar det inte längre om yttrandefrihet utan om yttrandetvång. Det kan betyda att bugga jihadistimamer och nynazister och att ordagrant och ärligt avslöjande redovisa deras uppfattningar på Facebook.

Om man nu har den demokratiska människosyn som Anders Leion tycks representera.

61 thoughts on “Yttrandefrihetens eventuella gränser

  1. filosofianaturalis skriver:

    Tänk om politikerna hade läst Hitlers ”Min Kamp”. Där beskrev han precis vad han avsåg att göra, såsom att invadera Sovjet. Istället valde man att blunda för vad han sade, utom för hans publika fredstal, samt det fredsavtal med Chamberlain som ingicks i München 1938. Det valde man att tro på, trots att det var uppenbar lögn. Eftersom folk valde att blunda–alla utom Churchill–gick det mycket illa. Men det var ytterligt nära att det gått ännu värre. Hitler var inte långt ifrån att lyckas.

    Ej heller Stalin läste Min Kamp. Han vägrade att tro att Hitler invaderat Ryssland långt efter att Operation Barbarossa inletts. Det tycks som om människor är oerhört benägna att sila information. Samma fenomen upprepas i den moderna tiden i förhållande till islam. Det är bara att lyssna till radikala imamers predikningar, läsa koranen och haditherna, för att få insikt i vart vi är på väg. Ondskan spelar med öppna kort. Varför skall vi då frivilligt förse oss med ögonbindel? /F.

    Liked by 16 people

      • filosofianaturalis skriver:

        Buchanan är snart 80 och börjar bli lite trög. Anledningen att Hitler inte angrep hela världen på en gång var att han ville undvika ett tvåfrontkrig. Han trodde att engelsmännen förstod hans avsikt att anfalla Sovjet, för han hade ju redan öpppet deklarerat detta. Hitler behövde polsk mark för att transportera sina trupper, och därför anfölls Polen. Han förväntade sig att västmakterna skulle glädjas åt hans krig mot kommunismen och ge sitt tysta medgivande. Därför lät han engelsmännen undslippa vid Dunkirk och undvek att provocera genom att ta franska flottan i beslag. Men han misstog sig.

        Gilla

      • gmiksche skriver:

        För att vid valt tillfälle kunna anfalla Sovjetunionen var Hitler givetvis tvungen att tillförsäkra sig en gemensam gräns med Sovjetunionen. Det gjorde han tillsammans med Stalin och delade upp landet. Anfallet hade dock ett dubbelt syfte, nämligen att återvinna de tyska områden som i Versaillesfreden förlorats till Polen. De inlemmades 1939 i Tyska riket.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        @Filosofianaturalis
        Jag läste Buchanans blogg under hela valröfelsen och tyckte att hans analys ofta var knivskarp. Och alltid noga genomtänkt och illustrerad med konkreta historiska exempel. Snarare än den sorts svepande schablon resonemang som är så vanliga nu för tiden. Samma sak med den artikel jag länkade till. Den är konkret.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        @GMIKSCHE
        Tillfället gör tjuven. Jag tycker att Buchanens analys av 1939 är bättre än din.

        Gilla

      • gmiksche skriver:

        Det skulle kräva en bok för att belysa och diskutera alternativen till vad Buchanans skriver. Jag nöjer mig med några stolpar.

        Hitlers devis var ”Heim ins Reich!”. D v s alla tyska områden utanför Tysklands gränser skulle komma hem, införlivas i tyska riket. I Versaillesfreden hade Danzig fått särskild status, d v s införlivades inte i Polen såsom ex vis området i Schlesien kring Katowice utan fick status som fri stad i tullunion med Polen. Polackerna upprättade en militär stödjepunkt på stadens område, Westerplatte, dock utanför själva staden.

        I motsats till Danzig införlivades Oberschlesien i Polen efter första världskriget trots folkomröstningar som hållits under allierad övervakning och som resulterade i en majoritet för Tyskland.

        Det kan tilläggas att det fanns en tredje tysk minoritet i Polen, fast en spridd sådan, i områdena norr om Poznan, ex vis i Torun. Dessa områden hade en gång ockuperats av Tyska orden i dess korståg mot de hedniska preussarna, men tidigt kommit under polskt välde.

        Det finns fog för åsikten att Hitler inte skulle nöja sig med Danzig, utan var ute efter Oberschlesien. Oberschlesien var rik på kol och hade en betydande stålindustri som byggts upp under den tid området hörde till Tyskland. Medan städerna i huvudsak hade tysk befolkning med ett stort inslag av judar (som röstade för att området skulle vara kvar i Tyskland) hade den omgivande landsbygden till stor del polsk befolkning. Befolkningen i Danzig eller Gdansk som det heter på polska , var däremot helt och hållet tysk. Givetvis börjar man där det är lättast. D v s har alla med sig. Det visste Hitler att han hade i Danzig.

        Danzig var s a s nästa prövosten efter Tjeckoslovakien. Den här gången gissade Hitler fel. Beskjutningen av Westerplatte godtogs inte av Storbritannien och Frankrike. Därmed inleddes andra världskriget. Genom Ribbentroppakten hade Polen dessförinnan delats upp mellan Tyskland och Sovjetunionen, fast vad den gick ut på klargjordes först i och med invasionen av Polen väster- och österifrån.

        Gilla

  2. gmiksche skriver:

    En ganska trivial insikt. Att hysch hysch inte längre fungerar. Det visar SDs uppgång i väljaropinionen. För ett par tre år sedan hade ställningstagandet varit sensationellt. I dag är det ett konstaterande, icke mer.

    Liked by 2 people

  3. Lennart Bengtsson skriver:

    Har man yttrandefrihet så har man yttrandefrihet och då får man leva med att det finns folk med obekväma eller otrevliga uppfattningar och härvid förlita sig på allmänhetens förnuft och omdöme. Det är faktiskt en del av det öppna samhället. Orsaken är att motsatsen är vida värre ty gränserna för yttrandefrihet är aldrig konstanta och som vi sett under senare tid där ”ansvarstänkande” bibliotekarier går så långt att de börjar rensa ut misshagliga barnböcker och avstår från att köpa böcker som de anser inte uppfyller en abstrus ”värdegrund”. Då har man nämligen börja regla dörrarna i det öppna samhället. Steget är sedan inte långt till nazisternas bokbål och KZ-läger.

    Liked by 9 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Ja, men den viktiga insikten är att man inte kan tillerkänna främmande makts agitatorer, t.ex. muslimska präster, ohejdad yttrandefrihet.

      Den brännande fråga som inte berörs är de nya inskränkningar i yttrandefriheten som politiker direkt och indirekt faktiskt har infört på senare tid. Direkt i form av lagar mot s.k. diskriminering av avvikande personer (C-16) och s.k. islamofobi, d.v.s. varje politisk opposition; indirekt genom att inte skydda oss mot muslimer som mördar den som skojar med profeten och misshandlar och lemlästar den som inte följer Scharia (som därmed indirekt redan är gällande lag i Västvärlden).

      Liked by 2 people

    • camiry skriver:

      Jag håller helt med, men jag måste vara ett jubileumspucko för jag får inte detta att gå ihop: hur kommer det sig att dessa personer, som bränner böcker, exkluderar partier och åsikter anser sig värna åsikts-och yttrandefriheten och med dem demokratin? Jag begriper inte hur de får ihop den ekvationen!
      Oavsett om de anser att vissa åsikter har moraliskt företräde framför andra, så är det väl ändå inte förenligt med en sann tro på yttrandefrihet att vissa yttranden, i yttrandefrihetens tjänst, måste tystas?

      Liked by 2 people

  4. Alexander Zetterberg skriver:

    Uppskattar verkligen Anders Leions artikel och även din analys.

    Jag minns en Youtube-video från 2016, där Milo Yiannopoulos på sin Collegeturné i USA pläderade för fullständig yttrandefrihet, helt i linje med Anders Leions argumentation. Genom att personer i full frihet får artikulera sina åsikter kan de skärskådas, kritiseras och då ofta genomskådas.

    Milo tog exemplet med British Nationalist Party (BNP), ett avgjort rasistist parti, som i lokalval växt sig starkare och starkare – ett resultat av människors oro över hur tilltagande immigration påverkade och förändrade de lokalsamhällen de växt upp och levt sina liv i. Till sist fick de ett så starkt stöd att visa kommuner faktiskt styrdes av BNP.

    BNP bojkottades från att framträda i nationell tv, radio osv, ingen ville ge dom en plattform. Medierna stod enade.

    Till sist lyfte BBC sitt embargo och BNP:s ledare Nick Griffin bjöds in till ett entimmas frågeprogram, något ledningen erhöll massiv kritik för. BBC anklagades för att just ge partiet en plattform för sitt ”hate speech” och bävade inför följderna. Man gick ändå vidare och genomförde utfrågningen.

    Resultatet blev motsatsen till den förväntade. När de brittiska väljarna fick klart för sig vem denna Nick Griffin var och vad han verkligen stod för föll BNP:s väljarstöd som en sten och partiet är nu i det närmaste utraderat.

    Min uppfattning är därför att yttrandefriheten är något av det värdefullaste vi har och skall inte begränsas annat än av övrig lagstiftning, dvs när den som i nyttjandet av sin yttrandefrihet uppmanar till lagbrott som våld mot enskilda eller grupper eller uppvigling till plundring och liknande, ja då skall vederbörande lagföras.

    All annan begränsning av yttrandefriheten är destruktiv för vårt samhälle.

    Liked by 10 people

  5. Jaxel skriver:

    Svensk lagstiftning innehåller begränsningar sv yttrandefriheten. Som jag uppfattat och ser det så motiveras dessa framförallt av respekt och hänsyn till enskilda människor. Exempel. Det finns människor i det här landet som har en personlig bakgrund som gör att de med alla rätt kan kräva att slippa erfara ”heilande” på gator och torg i landet. Det finns alltså av hänsyn till enskilda människor goda skäl att ha viss begränsning i yttrandefriheten.

    Vidare finns det förstås skäl att begränsa rätten att uppmana till handlingar som är brottsliga.

    Gränsdragningar är inte alltid enkla.

    Här i landet ägnar dock makteliten betydande energi åt att försöka begränsa rätten att föra fram åsikter den inte gillar. Sådana åsikter blir snabbt betecknade som ”farliga”. Och inte nog med det. Man vill helst också förbjuda spridningen av kunskaper som man på något sätt uppfattar kan riskera att göra folk mottagliga för åsikter man ogillar. Man kan notera att denna syn på begränsningar i yttrandefriheten också är typiskt för diktaturer. Inte desto mindre motiveras denna typ av begränsningar i yttrandefriheten alltsom oftast med omsorg om demokratin.

    Det är högst tveksamt om man skall acceptera begränsningar i rätten att framföra ”farliga” tankar eller kunskaper. Det är högst tveksamt om acceptans för denna typ av begränsningar för något gott med sig och den tenderar nog alltid att missbrukas.

    Jag läste någon som formulerade det så här: Makteliten i dagens västeuropeiska samhällen ägnar betydande energi åt att försöka skydda demokratin från folket.

    Liked by 5 people

  6. Hortensia skriver:

    Mmmm, Patrik, en eventuell folklig övervakning av nya nazister i Sverige verkar relativt enkelt genomförbar – de är ju få och redan jagade och föraktade av alla andra…

    … men de medeltida muslimer, som – av outgrundlig anledning – befinner sig i massor i vårt land, lär rimligtvis kunna fortsätta undvika komprometterande avslöjanden…

    … så länge de tillåts hetsa, hota och hata på sina egna språk och flitigt ropa ”rasist-nazist-fascist-sverigedemokrat!” – ett ”pax” vi hyperciviliserade lärt oss respektera.

    Liked by 9 people

    • gmiksche skriver:

      Eftersom de svenska muslimerna fortfarande kommunicerar på arabiska, turkiska, eritreanska, skulle en någotsånär heltäckande övervakning kräva resurser som inte finns. Det är inte i första hand kostnaderna. Det är tillgången på kompetent personal med språkliga kunskaper på arabiska, turkiska, berberspråk, somaliska, m m om är det egentliga problemet. Om man nu inte vill anställa troende muslimer för att övervaka muslimsk extremism. Det kanske redan har skett, det skulle inte förvåna mig.

      Liked by 1 person

      • Maria skriver:

        Gmiksche? Min erfarenhet är att det finns många etablerade, kristna, arabisktalande personer i Sverige som oroas över samhällsutvecklingen här och som skulle kunna användas till att ”uppmärksamma” personer som har farliga agendor. Jag vet flera exempel på detta och i vissa fall har man även pratat med polisen.
        Många invandrare är etablerade i Sverige och välintegrerade här. De har ibland dåliga erfarenheter från muslimer i sina ursprungsländer och de vill inte att det ska utvecklas så här. Det finns förstås motsatsen också, jag undrar hur många de är egentligen. Tycker att man skulle ta reda på det!
        Har arbetat under tiotalet år i en sk ”no go zone” med många kollegor från hela världen.

        Liked by 1 person

      • gmiksche skriver:

        Vilka är det du menar med ”Det finns förstås motsatsen också, jag undrar hur många de är egentligen. Tycker att man skulle ta reda på det!”. Är det kristna arabiskt talande personer eller muslimer?

        Gilla

  7. Eva Danielsson skriver:

    Anders Leion är en klok man och hans tolkning av yttrandefrihet är den väg som kan ge trygghet och ett öppet samhälle för alla. Låt ondska luftas och belysas.

    Helst ska vi vanliga medborgare vårda våra friheter och försöka vara alerta och pålästa och ifrågasätta både andra medborgares åsikter liksom makthavarnas åsikter. Jag reagerar t ex varje gång pk-väldet påstår att vi har accepterat mångkultur i detta land. När då? Mångkultur är motsatt till tanken om sammanhållning och tillit i ett samhälle vilket bygger på gemensamma värderingar och bedömningar, dvs en gemensam kultur. Mångetnicitet är möjligt men inte mångkultur. Annars krävs en tydlig styrning av en stark konstitution eller av en stark diktator för att undvika stridigheter, separatiströrelser och kaos.

    Yttrandefrihet med gränser satta av makthavare, som just nu bl a visar sig i föreslagna förändringar i grundlagen om yttrandefrihet och pressfrihet samt ett förslag till handlingsplan för att motverka hot och hat mot förtroendevalda, journalister och konstnärer, kan bli något ruggigt. I den framlagda handlingsplanen räknas nationalism upp tillsammans med olika exempel på extremism, som något negativt. I en instucken bisats. Och man avser att införa handlingsplanens frågor på program för förskolan och skolan!?!

    Vi behöver lära oss hur indoktrinering förpackas. Som Jordan B Peterson säger i sin föreläsning om postmodern neomarxism – allt som låter som ”social justice” är indoktrinering, inte utbildning.

    Yttrandefrihet som bara begränsas av lagar mot förtal och hets, kan skydda mot politikerväldets klåfingrighet.
    Yttrandefrihet med uppifrån införda begränsningar av t ex beskrivningar av brottslingar, skyddar inte mot politikerväldets klåfingrighet.

    Vi behöver inte mer politik som behandlar folk som barn. Vi behöver mer politik som uppmuntrar positivt självhävdande och tilltro till den egna förmågan. Som skapar utrymme och möjligheter och litar på folks sunda egenintressen och självbevarelsedrift gentemot dårar och psykopater.

    Liked by 8 people

    • annagustin2@gmail.com skriver:

      ”Vi behöver inte mer politik som behandlar folk som barn. Vi behöver mer politik som uppmuntrar positivt självhävdande och tilltro till den egna förmågan. Som skapar utrymme och möjligheter och litar på folks sunda egenintressen och självbevarelsedrift gentemot dårar och psykopater.”

      Kunde inte sagt det bättre själv….exakt så! Tack!

      Gilla

    • Olle Reimers skriver:

      Mycket bra skrivet, Eva Danielsson!

      Makthavarna inser att det största hotet mot dem är yttrandefrihet. Begränsningar, som samma makthavare har tolkningsföreträde för att bedöma, kan bara leda till ytterligare begränsningar och så vidare. Yttrandefrihet måste gälla för alla alltid; allt annat är att beträda den slippery slope som leder till totalitarism.

      Däremot kan man i efterhand bli straffad för att ha skadat andra genom att begagna sin yttrandefrihet, men det är en annan historia.

      Man må minnas att yttrandefriheten är den yttersta och viktigaste bastionen för att kunna hävda den enskildes rätt mot makthavarna. De kommer att för evigt försöka begränsa denna. Låt dem aldrig börja!

      Gilla

  8. camiry skriver:

    Om yttrandefrihetens målgrupp:

    Att ”Farbror Lenins barnhörna” utan uppståndelse tillåtits närvara på bokmässan i Göteborg säger mycket. Att sedan Nya Tider bör nekas denna rätt, baserat på att deras värderingar skiljer sig från arrangörernas och andra deltagares, säger allt.

    Den svenska kulturelitens monopol på yttrandefrihet borde vara ett fall för europeisk konkurrenslagstiftning.

    Liked by 7 people

  9. Lars-Erik Eriksson skriver:

    Klok slutsats Patrik!
    Jag vidhåller, vi bekämpar inte tokigheter, även uppmaning till revolution av vilket slag det vara må, genom att förbjuda yttranden i varken tal eller skrift.
    Sådant bekämpar vi genom att sakligt argumentera emot.
    Då, och först då, har vi yttrandefrihet värd namnet.
    Den myndig som begår brottslig handling skall aldrig kunna skylla på inspiratörer eller hävda sig vara påverkad av hatiska pamfletter.
    Eller som den brittiske guvernören stationerad i Indien sa till en inhemsk försvarare av änkebränning.
    I vår kultur sa hänger vi änkebrännare.
    Han menade alltså att indierna får uppmana till kulturellt instiftade mord hur mycket de vill men om de också väljer att utföra dem i handling, ja då straffas de med lagens strängaste åtgärd.
    Svenska folket är klokare än jag själv ity man valde bort EMU som jag röstade för.

    Liked by 5 people

  10. Moab skriver:

    Alltså, inga mänskliga regler är absoluta, idén om yttrandefrihet har uppkommit i en Europeisk kontext och har bedömts vara bättre än alternativen, i synnerhet i USA har man värnat yttrandefriheten. Återigen, Mill, varför förvägra sig rätten att lyssna på motståndaren när man kanske, kanske har fel? Men hela kontexten är demokratisk och kullkastas till dels när antidemokratiska och totalitära krafter utnyttjar möjligheterna som ett fritt samhälle ger. Eftersom yttrandefrihet har uppstått i Europa, framförallt England, så har det medfört att odemokratiska krafter, oftast, inte fått styra. HitlerTyskland är ett undantag och visar att principen inte är perfekt, men jag värjer mig mot dessa försök att hitta absoluta kontextfria principer, religionsfrihet, allas lika värde, yttrandefrihet, alla dessa. Totalitarism i form av nazism visade Europa att denna väg vill man inte gå, och hade det inte varit för massinvandringen så hade antalet nazister varit försumbart. Kommunistiska totalitära ideér däremot har långsamt kommit att ta över alla instititutioner och det är så man kan förstå attackerna på Trump och SD, DÖ osv, vänstern och vänsterliberaler sätter sina egna ideér över demokrati och yttrandefrihet.

    När nu en stor grupp totalitärt skolade människor, muslimerna, kommer till Europa så testas principerna, troll spricker i solen men detta har muslimerna lärt sig, och om de inte lärt sig så skyddas de av exempelvis sådana som Weiderud från Socialdemokraternas Tro och Solidaritet. Så vi har en mycket farlig blandning av övervintrade totalitära ideér från kommunismen och nya från islam. Yttrandefrihet bygger ju också på att det finns någon som utnyttjar den, och den helt homogena åsiktshegemonin i systemmedia har ju satt detta ur spel, därför alternativmedia.

    Min poäng är att funktionen av de fina principerna, som yttrandefrihet, beror av kontexten, och mera precist , antalet ickedemokrater. Därför med varje muslim som kommer till Sverige så försvinner en liten bit demokrati, och vi kommer närmare och närmare att vi måste använda repression för att kunna bevara samhället som VI vill ha det. Inget samhällsbygge är perfekt och det borde vara en självklarhet att allt för många muslimer betyder avskaffad demokrati. Se på Egypten eller Algeriet. Så om man gillar yttrandefrihet så är det ett imperativ att muslimerna fås att lämna vår demokratiska region. Muslimerna har en mycket genomarbetad tillgång till lögnen, så det är naivt att tro att dessa troll kommer att spricka, i ljuset så ljuger de och skickar fram sina företrädare som verkar ofarliga, i mörkret så växer de nu dag för dag. När dessa troll kommer fram så är det försent, så visst muslimerna använder också denna frihet att kunna sprida sig, men jag bedömer att det stora hotet vi står inför nu är att yttrandefriheten begränsas, man tar som förevändning att det är för att stoppa nazister och hatpredikanter, men det är ju inte dessa som hotar hegemonin just nu i de styrandes ögon, det är ju vi, och de partier som växer dag för dag, vi som inte köper deras lögner och utopier mer. Jag tror att inlägg som just de som skrivs på denna blogg är det som de styrande vill stoppa mest av allt.

    För att rädda vår yttrandefrihet och demokrati så är det viktigaste just nu att minska antalet muslimer och vinna tillbaka den konservativa rösten i offentligheten från vänsterliberalernas totala dominans, att få lov att säga just detta är det vi måste skydda.

    Liked by 11 people

    • Eva Danielsson skriver:

      Moab, jag håller med dig helt och hållet, din text är mycket tydlig och klargörande! Läget är kritiskt för den sortens fria liv över huvud taget, som vi är vana vid att ha sedan många många generationer. Vi har inte alltid varit rika men vi har en lång tradition av att varje människa ska räknas med. Frihet att få tycka och tänka och leva som man vill och kan, är viktigast av allt och vi får inte vara så försoffade och dumma att vi ger upp både frihet och möjligheter till något slags folkstyre för att bevara vänsterns makt (tills islam därefter har tagit den ifrån dem). Vänstern och naiva liberaler är just nu de farligaste för detta land.
      Vi behöver ett långvarigt totalstopp genast för all invandring och anhöriginvandring förutom kvotflyktingar och noggrant utvalda arbetskraftsinvandrare. Och därefter ta itu med att mota allt som bäddar för islamsk infiltration i samhället.

      Liked by 1 person

    • annagustin2@gmail.com skriver:

      Men då är det ju ännu mer bråttom att öppna dörren för alla medborgare att delta i politiken. OM vi hade haft verklig direktdemokrati istället för fjollandet med ideologiska partier (som näst intill liknar religionernena), och med endast 3 enkla regler:
      1. Alla medborgare väljer fritt sitt politiska ombud
      2. Alla medborgare väljer fritt exakt när man vill byta ut sitt politiska obud.
      3. Alla medborgare har rätten att lägga förbättringsförslag till sitt samhälle.

      Om vi hade dessa rättigheter och slapp hela det partipolitiska tramset, för att inte tala om kostnaderna vi har för eländet…så skulle vi troligen inom en snar framtid ha börjat rösta fram verkligt kloka, eftertänksamma och kanske rent av visa människor som våra politiska företrädare.
      Speciellt nummer 2 är viktig eftersom alla politiska ombud i ett sådant system måste redovisa i varje fråga som går till omröstning VAD de tänker rösta. Då kan vi alla medborgare…ända in till röstningsdag besluta oss för att vår representant sköter sig då personen låter ord och handling gå hand i hand. ELLER…så gör personen inte det, och då tar vi ifrån dem vår röst och lägger på någon annan. Det kanske blir en lite stökig tid i början….men med tiden ett mycket bättre demokratisystem.

      – Väldigt få människor i Sverige hade gått med på att byta Sveriges nationella försvar mot ett internationellt (vad nu det är)….om vi fått någon möjlighet att påverka.
      – Väldigt få människor hade gått med på att deras skattepengar skulle gå till att skicka soldater kors och tvärs i världen.
      – Knappast någon i landet skulle gå med på att våra gamla dör av undernäring på sjukhusen (som det är idag) på grund av ”brist” på personal (läs insparade tjänster av kommunpolitikerna).
      – Troligen hade ingen heller accepterat att människor ska gå in i fattigdom när de blir pensionärer.
      – Knappast heller troligt att svenska folket hade tyckt att de, som enda folk i världen, ska låta sina skattepengar gå till vinstuttag i skatteförsörjd verksamhet.

      Listan kan göras oändligt lång.

      Men vi måste ha tillit…och vi måste skynda på innan mer än hälften av befolkningen kommer från andra kulturer. Partipolitikerna har förstört landet. Nu kan medborgarna ta chansen att rädda det som räddas kan. Nu 2018 skulle vi behöva en stor omdirigering av det politiska systemet.

      De som säger att trollen spricker i solen har rätt. Men Du som säger att man kan ha två ansikten har troligen också lite rätt, därför är det bråttom.

      Liked by 1 person

  11. Strix skriver:

    ”Folk bör inte tillåtas säga stötande saker eftersom olämpliga åsikter då kan få spridning”.
    Vad är Stalinismen, Maoismen, Hitlerism och vanlig svensk socialism?
    Under 80 talet år har svenskarna plågats av dessa ”åsikter”. Tack och lov förtränger befolkningen namnen på de värsta folkförförarna och ser lite ljusare på framtiden utan herrskapet Löfven/BATRA! Gläds över vårt kungahus som håller samman spillran av ett svenskt folk just idag, prinsessan Victorias födelsedag.

    Liked by 3 people

  12. Christer Carlstedt skriver:

    Det här är svårt!

    Jag tror, med betoning på ”tror”,att en åsikt eller tanke inte i sig är bra eller dålig. Den bara är.
    Det är om åsikten eller tanken omsätts i någon form av handling den kan bli ett bekymmer.
    Om det står ett gäng nynazister och gapar i Almedalen eller var som helst och dom sedan bara går hem och tar en fika så är det väl inget bekymmer. Deras idéer får förmodligen utstå en del spott och spe, men det har de säkert räknat med.
    Problemet uppstår om någon eller några får för sig att omsätta tankarna i handling och går ut om aftonen och börjar slå meningsmotståndare på huvudet.

    Men, och här är väl kruxet, att hela idén med agitation är att vilja åstadkomma en förändring av något slag. Eller för all del, möjligen att se till att någon förändring inte sker.

    Helt plötsligt måste vi då hantera frågan huruvida den önskade förändringen är bra eller dålig. Och i så fall för vem och hur och i vilken grad. Är det rimligt att det som är ”bra” för några få uppväger det lilla ”dåliga” för en stor mängd människor?
    Eftersom vi (i vart fall hitintills) inte duger till att mäta och väga bra eller dåligt, så blir det en förfärlig massa tyckande, där alla tycker till sin fördel.

    Jag tror (återigen) att vi rimligen bör gå till historieböckerna. De här idéerna som förfäktas – Vad har de fått för resultat tidigare?

    Om vi betraktar nazismen, så vet vi ju rätt väl att i dess spår finns mycken plåga och elände, som vi i allmänhet inte tycker uppvägs av tyska motorvägar, Volkswagen och Porsche.

    En snabbtitt österut med en förfärande massa miljoner döda och plågade i kommunismens namn gör att vi med relativ lätthet kan avskriva det systemet som mindre gott. Det har ju för övrigt inte helt avskrivits. Några få har tydligen tagit sig ut ur Nordkoreanska fångläger och det är ju inga uppbyggliga godnattsagor vi får höra,

    Så har vi då Islam. Sett till mängden dödsoffer och plågade i dess namn, så platsar både nazister och kommunister i söndagsskoleklassen.

    Ny tycker vad jag förstått till och med vår ärkebiskop att Islam kan klassas som en fredens religion.
    Då kan jag berätta för henne att de rättrogna inom både nazismen och kommunismen hade relativt goda liv även dom. Oberoende av system så har de troende det ganska gott. Inom systemets ramar, förstås.
    Tankefrihet? Åsiktsfrihet? Mötesfrihet? Religionsfrihet?

    Men snälla nå´n då!
    Det vet man väl att man sällan kan få allt här i världen!

    Om man tittar historiskt så är det inte så svårt att se att vissa tankar har resulterat i ideologier med förfärande resultat. De flesta är inte ett dugg intresserade av att introducera nya Maidanek eller Gulag och kan till och med tänka sig att förbjuda agitation för de ideologier som gav dessa resultat.
    Nåja.
    Litet silkesvantar har man väl av någon märklig anledning gentemot kommunismen.

    Då tycks det mig inte så litet märkligt att man med alla tillgängliga medel kan tala sig varma för rätten att propagera för Islam, som åstadkommit så otroligt mycket mer elände genom tiderna än de andra avarterna tillsammans.
    Det finns inte ett folk som har anammat Islam av fri vilja. Det har alltid skett med våld.

    Eftersom det inte finns någon möjlighet att kontrollera folks tankar eller åsikter, så lämnar man dem lämpligen i fred.

    Däremot finns kanske alla skäl i världen att lägga hämsko på de organisationer som förfäktar idéer innebärande andra människors underkastelse för dessa organisationers idéer.

    Liked by 7 people

  13. Lisa C skriver:

    Det värsta är, tycker jag, att immamerna i ro får sprida sitt hat mot våra normer och vår kultur, medan så fort en liten nazi skriker heil på gator och torg, då blir det ett väldigt liv på överheten. Det är inte bara jag som ser den diskrepansen.

    Liked by 7 people

  14. MartinA skriver:

    Yttrandefrihet är värdefullare än val. Personligen hade jag fullständig yttrandefrihet, men möjlighet till förtalsstämningar och ren uppvigling till brott och några sådana uppenbara saker. En kommentator på det goda samhället beskrev det här föredömligt för några veckor sedan. Han skilde på handlingar och yttranden på ett väldigt klarsynt sätt.

    De inskränkningar som gjorts i sverige sker väl främst genom ”Hets mot folkgrupp lagen”? Eller snarare ”Förbud mot ringaktnings lagen” vilket ju egentligen är vad lagen går ut på, lagen är bedrägligt namngiven. Nåja, den lagen har fått det intressanta resultatet att vi har betydligt mer verserade och polerade nationalister än vi eljest hade haft. Eller åtminstone en högre lägsta nivå.

    De tyska lagarna om yttrandefrihet är däremot så restriktiva att det knappast går att kalla Tyskland en demokrati. Vilket nog är där lagstiftningen i sverige är på väg.

    Liked by 3 people

  15. SD skriver:

    Med förslag om nya lagar som ska förhindra att medborgarna via fria medier får ta del av alltför detaljerad information om vad som försiggår i landet, och paranoia för så kallad yttre påverkan av val – i synnerhet efter att amerikanska folket förra året röstade “fel” – förbereder sig nu Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för att hantera påstådda externa krafter som kan komma påverka det svenska riksdagsvalet nästa år.

    – Den plan som vi lagt upp internt handlar om att vi ska bygga kunskap kring vad som har hänt i andra länder, det är ju en hel del val som har skett och som pågår i vår omvärld, följa vad vi har för sårbarheter gentemot den här typen av aktiviteter och vad vi kan göra för att möta det här, säger Mikael Tofvesson, chef på enheten för omvärld och beredskap på MSB, till SR.

    Gilla

  16. Ronnie S. skriver:

    Man kan även betrakta yttrandefrihetens gränser som tillhörig det spänningsfält som ett föränderligt samhälle själv skapar. Tills relativt nyligen var kulturella och sociala spänningarna inom samhället relativt måttliga. I varje fall hanterbara och förståeliga för flertalet av oss. Mestadels bestod det av hur materiell fördelning skulle ske, och spridas mellan olika samhällsgrupper.

    Samtidigt fanns en tämligen utbredd och enhetlig syn på att alla samhällsgrupper var beroende av samma kollektiva materiella tillväxt. Och att det var i ökningen av dessa resurser fördelningsprinciperna hade att röra sig inom. Att ta från de rika och ge till de fattiga är som att be om revolution. Speciellt uttalat blir detta inom mer statiska samhällen.

    Men i 1900-talets Sverige, och den utvecklingsväg vi valt att följa, har vi tålmodigt anammat fördelningsprincipens intentioner. Där har värdetillväxten skapat grundförutsättningar för en mer mjuk typ av samhällsutveckling. Tiden har fått verka och då lett fram till att det stora flertalet fått det bättre, och därmed har sociala spänningar kunnat hållas stången.

    I den här typen av kontrollerad samhällsutveckling har yttrandefriheten blivit till, och varit, en tämligen oförarglig princip att följa, men likväl av helt avgörande betydelse. Även om olika ideologier styrt, så saknades i en svensk kontext egentliga oöverstigliga hinder och motsättningar. Likaledes fungerade en gemensam religionsutövning sammanhållande, och inte splittrande. De historiska rötterna i sig delade vi också med varandra. Och denna gemensamma och tämligen samstämmiga bakgrunden gav även utrymme för en viss grad av ömsesidig förståelse för de skillnader som likväl förelåg.

    Det var inom den typen av samhälle som yttrandefriheten rörde sig och verkade. Ett samhälle som bejakade en mer demokratiskt utveckling. Yttrandefrihet som princip kom därför att verka inom ett tämligen homogent samhälle med en likartad strävan. Det var därför lätt att se att yttrandefriheten som princip verkade för samhällets bästa.

    Dagens samhälle och samhällsutveckling präglas av ett större mått av kaos och osäkerhet. Ingen kan riktigt veta vart samhällsutvecklingen är på väg. Allt fler grupper ställs mot varandra. Och kunskapen om dessa gruppers olika inre dynamik och sammanhållningsprinciper förblir i de flesta fall tämligen oåtkomliga för en yttre betraktare.

    Samtidigt som likabehandlingsprinciper sägs vara viktiga, ser vi hur samhället allt mer håller på att, de facto, slitas isär. Särintressen tar tag i utvecklingen, intressen som tills helt nyligen varit helt okända för oss.

    Politikerna och förd politik har varit en viktig orsak till att vi hamnat där vi nu befinner oss. Människor blir alltmer osäkra på vems och vilkas intressen politikerna ibland företräder. I en allt mer öppen och global ekonom blir gränserna mellan privat ekonomi, samhällsekonomi och globala kapitalrörelser inte alltid så tydliga. Vart går den mellan människor, ekonomi och särintressen? Och hur faller brottslighet och olikartad etnicitet ut på lite längre sikt?

    Om det vet vi föga. Människan kan känna och uppleva hot på otaliga vis. Och därmed vet vi inte heller vart samhällsutvecklingen tar vägen. Olika särintressen slåss alltmer om samhällsutrymmet, och makt. I den typen av samhälle kan plötsligt yttrandefrihetens principer förvandlas till något hotfullt för många. Både för enskilda medborgaren, etniskt homogena grupper, men även för makten, som i förlängningen riskerar att tappa kontrollen över samhällsutvecklingen. Tecknen på denna bristande kontroll är dagligt förekommande. Där yttrandefrihet tidigare stod för en god princip, vill därför en del se och införa begränsningar.

    Yttrandefrihet är bra på att sprida idéer och tankar, men själva tänkandet kan naturligtvis aldrig stoppas. Att tvinga tänkande under jorden har aldrig varit någon bra princip att följa. Minskade marginaler för yttrandefrihet innebär automatiskt en form av repression. Tecknen på minskad yttrandefrihet kan även ses som signaler på hur ett alltmer osäkert samhälle börjar försvara sina egna uppnådda positioner. Samtidigt som dessa position i sig blir alltmer otydliga.

    Förr kunde radion gå ut med ett tydligt signalement för att efterlysa människor, vid begångna brott. Det går inte idag. Varje försök till beskrivning hotar att leda till en förstärkning av fördomar och en ökad diskriminering, anses det. Vällovlig lagstiftning sätter nu krokben för en effektiv brottsprevention. Hellre än att gå ut med verksamma efterlysningar väljer samhället att arbeta mindre effektivitet i lagförande av brottslingar. Man räds mer att människors tänkande kan leda fel än uppklarandet av brott. Man filtrerar hellre verkligheten än blottar de faktiska omständigheterna.

    Även om intentionerna kan vara goda ger man sig då egentligen ut på ett sluttande plan av ideologisering. Någon i toppen skall bestämma hur människor där nere skall tänka och förhålla sig till tillvaron. Ett ytterst farligt vi- och domtänkande som går på tvärs med alla demokratiska principer.

    I det riktigt långa perspektivet riskerar vi alla att hamna i en åsiktsfrihetens trånga bur. Snart sitter kanske var och en av oss i ett yttrandefrihetens fängelse. Det vi kan tala om inom hemmets väggar går då inte längre att dela i det offentliga rummet. Demokratin och det öppna samhället kastrerar sig själv in i intoleransens mer mörka hörn. Och allt emanerar från en samhällsutveckling vi börjat tappa kontrollen över.

    Men samtidigt måste en medvetenheten finnas att yttrandefrihet enbart kan verka effektivt inom det mer öppna samhället. Krafter som vill förgöra detta samhälle står i motsatsställning till verklig yttrandefrihet, och därmed även till det samhälle vi ytterst önskar oss. Där någonstans går en gräns. Det öppna demokratiska samhället kan inte tillåta yttrandefriheten att förvandlas till ett svärd det sedan begår harakiri med. I så motto har yttrandefriheten alltid en gräns.

    Liked by 3 people

    • annagustin2@gmail.com skriver:

      Jätteintressant skrivet, mycket att fundera över.

      Men går inte gränsen vid hur ojämlikt ett samhälle är …rent ekonomiskt, för vilken grad av yttrandefrihet som kan tillåtas?

      De som ställer till mest rabalder vill få förändringar till stånd, till det bättre förstås. De orsakar alla andra huvudbry och hela samhället massor av problem.

      OM vi valde att ha direktdemokrati….så att kloka människor kunde lägga fram förbättringsförslag i sitt samhälle….och vi alla kunde delta i att diskutera, kanske eventuellt förbättra idéerna…skulle vi inte då istället börja gå mot ett sundare och vänligare samhälle – faktiskt för alla?

      Om vi sen såg till att skattesystemet var exakt rättvist i Tid av våra liv och alla som valde att arbeta mer än 7 tim/dag fick 100% i sin egen ficka (alltså skattebefriad övertid)….då skulle för det första massor av människor ha fullt upp med att bygga upp något i sina egan liv att massor av elände troligen försvann på grund av det. Dessutom själva signalen till alla – att från och med nästa månad kommer skattesystemet att ställas om så att det blir TIDS-RÄTTVISA i det vi alla ska bidra med till vårt gemensamma samhälle…skulle inte det få en sedeslärande effekt på oss alla?

      Kanske skulle yttrandefriheten aldrig mera hotas då?

      Gilla

  17. Jan Ivarson skriver:

    HUR DET KAN GÅ NÄR YTTRANDEFRIHETEN VÄLVILLIGT
    BEGRÄNSAS

    
En insändare i LysekilsPosten den 14 juli 2017.
    Artiklen kan ses som komplement till att tidningen har haft en
    artikel om enhetschefer som känner sig överbelastade av arbete.

    ” BLEV UTFRYST AV ENHETSCHEFEN 
EFTER ATT JAG BRÖT
    MOT YTTRANDEFRIHETEN

    För min del kan man byta ut en hel del enhetschefer. Jag jobba-
    de I två år på Lysekilshemmet. Aldrig sjukskriven, omtyckt av
    kollegor, vårdtagare och anhöriga. Jag sa aldrig nej när man ringde
    mig med fem minuters varsel vardag som helg, dygnets alla
    timmar.

    En dag ledig dag ringde min enhetschef mig och sa att jag ha-
    de uttryckt mig i sociala medier (Facebook) i detta fallet med en
    åsikt om den generösa invandringspolitiken som råder i Sverige.
    Detta var på min fritid. Jag har alltid delat kommunens värde-
    grund då jag har jobbat och aldrig uttryckt mig om mina privata
    åsikter på min arbetsplats.

    Enhetschefen såg till att ingen från bemanningen eller kollegor
    fick ringa in mig vid behov. Vill tillägga att jag även jobbade inom
    psykiatrin. Bemanningen i kommunen protesterade och
    så även kollegor på dag, kväll och nattpersonal försökte prata med
    chefen, men hon ville inte lyssna. Jag bad om en chans, men nej!

    Följden blev att jag är ”portad” i kommunen. Enhetschefen
    hänvisade till verksamhetschefen som jag då ringde, men där fick
    jag beskedet att han inte kan styra över enhetschefema. Jag är en
    duktig undersköterska som lägger ner min själ och mitt hjärta på
    våra gamla, sjuka och svaga i första hand före min familj. Nu är
    jag utslängd från Lysekil på grund av en usel enhetschef.

    I Norge är jag en uppskattad arbetskraft som numera har ut-
    bildning om ALS-sjuka. Vilket slöseri av Lysekils kommun av
    kunnig och kompetent personal. En bra chef ska ha empati, upp-
    skatta och lyssna på sin personal, i vilket inte min enhetschef gjor-
    de. Nu varnar jag alla för att jobba inom vård och omsorg i kom-
    munen. Flytta inte hit.

    Tack för ordet
    Annelie Svensson ”

    Det framgår inte vad Annelie skrivit på nätet.

    Liked by 8 people

  18. JAN BENGTSSON skriver:

    Dags att bugga Moskéerna!

    Fast det vore lättare om Imamerna tvangs predika på svenska!!!
    Då slapp SÄPO ha en massa översättare…

    Dessutom ett konstruktivt incitament för besökarna att lära sig SVENSKA!

    Vore inte det alldeles utmärkt?

    Liked by 3 people

    • MartinA skriver:

      Nej. Därför att du normaliserar miljoner muslimer i sverige. Vilket leder till sharia i vilket fall.
      Upphör att betala ut bidrag. Och samla in pengar till återvändandebidrag.

      Liked by 3 people

  19. Hovs-svartaste-hallar skriver:

    Vad gäller ex-vis våldsamma jihadister, så räcker det väl med att ta del av deras öppet deklarerade åsikter för att bli immuniserad.

    Mer tveksamt blir det med sådana åsikter som är smarta nog att drapera sig i en harmlös förklädnad — sådana som t.ex. beskrivs i ”Den banala godheten”.

    http://www.bokus.com/bok/9789198403107/den-banala-godheten-mangkultur-integration-och-svenska-varderingar/

    Vad gör man med åsikter som dels är rent förödande för samhället, och samtidigt gör anspråk på att vara de Enda Rätta Åsikterna? Och som försöker trycka ner alla dissidenter? Som ex-vis framställer riksdagsmannen Hanif Bali (M) som fascist för att han dricker ett glas mjölk i Almedalen?

    De åsikter som egentligen borde förbjudas är just den sorten.

    Liked by 1 person

  20. Lars Strömberg skriver:

    Jag utesluter inte att det kan vara väldigt enkelt alltsammans. Alltså detta kring vem som skall få vara med och deltaga och i vilka sammanhang. Eller deltaga överhuvudtaget, snarare.
    ”Låt trollen komma fram i ljuset! Det måste ju vara bättre, så att vi ser vilka obehagliga filurer de är…”

    Min reflexion:
    Visst! Men ”Troll”?.. ”Vi”?..
    Vilka är egentligen de där ”Vi” som tar oss friheten att etikettera vissa som ”Troll”?
    Att det stora flertalet sannolikt är hyfsat ense om vilka som bör betraktas som ”Troll” och vilka som bör inkluderas i det där ”Vi”, betyder ju knappast per automatik att det är fastlagt vilka som ÄR ”Troll” respektive ”Vi”.

    Jag har alltid stått vid sidan om. Har inget behov av gruppidentifikation eller liknande. (Tror jag i alla fall.)
    Det är ett reflexmässigt beteende hos mig, som kanske emellanåt får mig att känna mig lite ensam, men som ger utmärkta perspektiv och mycket goda förutsättningar att kunna betrakta och reflektera ifred.

    Att ta ställning till att släppa in ”Hitler” i almedalsjippot eller ”Göbbels” på bokmässan, eller SD på ett visst hotell är kanske främst en purt egoistisk och/eller kommersiell tanke.
    ”Hur kommer JAG att betraktas om ”Hitler” minglar i bakgrunden? MIN bakgrund!”
    ”Kommer MITT hotell tappa intäkter om folk får veta att ”Göbbels” har ätit fil och flingor här?”

    Min vid-sidan-om-betraktar-position har lett mig till tankar om att väldigt många människor är ängsliga flockdjur, nej stimfiskar snarare,
    Stimmet skyddar, men de deltar inte i stimmet för att bidra till de andra stimfiskarnas skydd.
    Nej, de deltar i stimmet av ren egoism.

    Stimmet skapar trygghet.
    Och likformighet.
    För att undvika ständiga kollisioner i stimmet krävs ständig påpasslighet.
    Minsta tvekan leder till kollision.

    Liked by 3 people

  21. Sture skriver:

    Patrik,
    jag håller med Anders Lejon. När vissa politiska schatteringar vill få sina motståndare tystade så är jag inte så säker på de är helt sanningsenliga i sin argumentation om motståndarnas ståndpunkter. Tvärtom finns här ett stort mått av lögner och ren smutskastning, kanske 80 – 90 %. Det skulle därför vara angeläget att få höra hur de själva tänker. Varför skall de endast få beskrivas av sina värsta motståndare ?
    Ta nu detta med nazism. Jag har väldigt svårt att tänka mig att de som idag utmålas som ”nazister” i den svenska debatten, t. ex. Nya Tider, skulle kunna stödja det som det tyska nationalsocialistiska partiet i Tyskland beskyllts för: att gasa ihjäl människor i makalös omfattning, att göra lampskärmar av deras hud och tvål av deras kroppsfett. Nu finns det ganska många historiker som hävdar att detta inte är sant och några av dessas böcker (72 stycken) har nyligen avstängts från försäljning via amazon.com. I denna länk protesterar den etniskt judiske Brother Nathaniel mot att man i vår moderna tid anordnar bokbål mot historiska böcker: [https://www.youtube.com/watch?v=914DvVBm0dY].

    Jag är inte historiker och kan inte med originaldokument hävda någon viss ståndpunkt. Men även om detta vore sant, så har jag väldigt svårt att tro att svenska ungdomar skulle stödja något sådant. Jag tror helt enkelt att de vill föra fram andra synpunkter än dessa som de beskylls för och anser att jag inte behöver någon ”dadda” utan är fullt kapabel att själv avgöra vad jag tål att höra.
    För övrigt så är det inte bara Nya Tider som utmålas som ”nazister”, utan alla som råkar ha kritiska synpunkter på den förda PK-politiken. Har vi inte alla blivit kallade ”nazister”, ”fascister”, ”rasister”, ”sexister”, ”misogyna” i tid och otid. Det är hög tid att alla får föra fram sina ståndpunkter helt fritt så att de kan debatteras och öppet konfronteras.

    Liked by 2 people

  22. Walfrid skriver:

    Låt nynazisterna hållas, de lär aldrig få något inflytande ändå.
    Vad gäller imamer och moskéer så ska vi inte ha någondera i landet. Problemet med deras hatpredikningar bortfaller således.

    Liked by 2 people

  23. Fredrik Östman skriver:

    Det är svårt att vara liberal. Å ena sidan, å andra sidan. På denna bräckliga grund spelar man sedan bort hela samhällsstrukturen.

    En liberal är en person som skulle sätta alla sina pengar på ett S:t Petersburg-spel. Men vänta… Det har de ju precis gjort.

    Gilla

  24. Kristina von Heland skriver:

    Det är synsättet om sina medmänniskor som jag störs mest av i Sverige. Man anser att medborgarna måste skyddas från att läsa saker utan att de styrande eller experter, sakkunniga förklarar saken. Varningstexter. Nyheter på SVT, SR .Som på ett cigarettpaket. Ät 6-8 brödskivor per dag med stora reklampelare från Socialstyrelsen.
    På SVT läser man en nyhet, sedan yttrar sig en expert och sedan förklarar en av SVTs experter vad som just sagts. De har ett program med lätta nyheter för de som är förståndshandikappade.
    På precis samma sätt läses nyheterna för de normalbegåvade. Det tycker jag är en väldig von oben attityd, befolkningen är en fårhjord som ska ledas av den gode herden med sina experter. Svårt idag då man kan konsultera dr google på nätet. Då måste detta naturligtvis begränsas.
    Jag tror att de redan förlorat slaget däruppe. Mitt tecken på detta är följande, judisk humor, humorn i det gamla Sovjet. Då makten blir utsatt för detta-vi har varit naiva-har man redan förlorat då medborgarna tappat respekten för det styrande skiktet med dess kulturarbetare. Ganman är kul som ett exempel
    Det var nya pålagor av kulturministern idag ang de styrandes egna kulturelit som utsattes mot hot och hat. Skulle vilja se de konkreta bevisen och materialet som konkret bevisar detta.

    Liked by 3 people

  25. Jaxel skriver:

    Våra politikers tilltro till medborgarnas förmåga att hantera och värdera fakta demonstreras tydligt av Morgan Johansson. Som svar på en begäran att BRÅ skulle uppdatera sin rapport om invandrares brottslighet säger Johansson att han inte anser:

    ”att ytterligare en rapport om registrerad brottslighet och individers ursprung skulle tillföra kunskap med potential att förbättra det svenska samhället, och jag har därför inte för avsikt att ge Brå något sådant uppdrag.”

    Om jag minns rätt, från SvT:s Agenda från den 15 januari i år så var det en inställning som delades av samtliga 7-klöverpartier, den aktuella myndigheten och företrädare för akademin.

    Kort sagt det är bäst om folk är okunniga.

    http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/ny-rapport-fran-bra-om-invandrares-brottslighet_H311778.

    Liked by 1 person

  26. Sixten Johansson skriver:

    När man i offentligheten behandlar åsikts-, yttrande- och handlingsfrihet, så styrs tankarna hårt av en underliggande föreställning att friheter fördelar sig relativt jämnt och rättvist i samhället. Till och med vi dissidenter påverkas av idealbilden av demokrati, där yttranden trots brister i systemet ändå omedvetet antas ha rätt likvärdiga chanser att höras och kunna tävla renhårigt med varandra.

    Men den bilden är ju groteskt missvisande. Makten och möjligheterna fördelar sig oerhört ojämnt och orättvist. Det existerar ingen folkets medieplattform, där vem som helst kan tala eller skriva så att alla kan ta del av budskapet. En klok person kan skriva något angeläget i ett undanskymt forum och det väger ett gram, medan en massmedial krönikör kan skriva smörja år ut och år in och varje gång är genomslaget och tyngden tiotusen gånger större. Rikets tyngsta makthavare kan häva ur sig yttranden som en stor del av folket uppfattar som omogna, okunniga och oförskämda, utan att folket har en chans att protestera och kräva att deras omdöme och ansvar prövas. Åsikts- och yttrandefrihetens arena är inte plan och likformig. Massorna där är lika ojämnt fördelade som i rymden, allt påverkas av gravitation och svarta hål. Till 99 procent handlar kriterierna inte om vad som yttras, utan om vem som yttrar, och den enda väsentliga viktningsfaktorn är personens aktuella massa i maktrymden.

    En andra missvisande grundföreställning gäller vänster-högerskalans linearitet och optik. Den makthavande sjupartivänstern tycker sig vara tvåögd och ser de enda oppositionella som högerögda och farliga – ”SD, höger, populister och extremister”. I verkligheten är sjupartivänstern permanent enögd, medan kanske en fjärdedel av befolkningen har fått upp båda ögonen, delvis ovant, smärtsamt, i hemlighet. Återigen finns alltså en massiv obalans som måste påverka synen på yttrandefriheten. Eftersom optiken även styr verklighetstolkningen kan vänstern knappast alls förstå icke-vänsterns bifokala bild av världen.

    För det tredje kan man tänka sig att yttrandefriheten borde få begränsas hårt i vällovligt syfte, ungefär som om en tänkt sträng och klok lärarinna försökte fostra alla barn till tolerans och höll efter de vanartiga, för att deras språk och olater inte skulle smitta av sig. Men antag att hon inte alls är klok och balanserad, utan gravt personlighetsstörd och maktgalen. Vällovligheten ger henne då fria händer att psykiskt och fysiskt skada sina elever för livet. Exakt detta är vad som nu sker i Sverige och i hela Västeuropa. Jag vill påstå att vänsterliberalismen / socialismen djupast sett är en sjuk och destruktiv överideologi och den skyddar nu både islam och den påtvingade mångkulturen, vilka också enligt min mening är sjuka och destruktiva. Men bevisen för detta och varningarna går inte att lägga fram i offentligheten, där de borde kunna vägas mot eventuella motbevis! Vällovlighetens självcensur och censur blockerar alltså varningssignalerna, men skyddar förövarna och låter dem fortsätta med sin samhälls- och människoförstörande verksamhet.

    Liked by 2 people

    • gmiksche skriver:

      Jag tror att det är bäst att lägga av. I vart fall gäller det en stor del av oss som kommenterar på den här sidan. Lyssna till Calle Schulman i dagens Expressen:

      ”Det finns nämligen en enorm grupp små människor där ute som ännu inte är mogna nog att kunna ta ansvar över sina handlingar online. Deras hjärnor är liksom inte där ännu och vi måste hålla dem i hand för annars kommer det här gå illa. Jag talar om människor över 40 år. En helt tappad generation.”

      Så det så. Ord och inga visor.

      Liked by 1 person

      • Moab skriver:

        Wow, jag tror denna man har fullständig crimestop, varför annars inte skriva ett gästinlägg här? Jag gissar att Alice T läser här, tycker mig notera en korrelation mellan hennes ämnen och vad som skrivs här, ett allt mer desperat fasthållande av en öppen värld och allas lika värde.

        Gilla

      • gmiksche skriver:

        Jag bara undrar om Calle Schulman kommer att sluta skriva när han fyllt 40. Han har två år kvar till sin 40-årsdag. Låt oss hoppas att han tar sitt råd på allvar.

        Gilla

  27. Mats R skriver:

    Alla åsikter, oavsett hur konstiga eller avskyvärda de än är, kan framföras fritt, förutsatt att de kan motsägas och motbevisas utan risk för repressalier, statliga eller privata. Detta är demokratins grundbult.

    Liked by 1 person

  28. Willy Lindqvist skriver:

    Tillgång till korrekt information är en förutsättning för att medborgarna inför val ska ha möjlighet att bilda sig en välgrundad egen uppfattning om vilket eller vilka partier de ska rösta på. De som döljer information för folket motarbetar demokratin.

    Gilla

  29. T Bertilsson skriver:

    ”Det finns två motsatta attityder till yttrandefriheten. Den ena är att alla medborgare ska få säga allt de tycker (vid sidan, kanske, av rent personligt förtal). ”

    Det finns intet ”kanske” då det gäller förtal. Brottsbalkens 5:e kapitel är tydligt i detta avseende. Då det i diskursen synes finnas en del okunnighet om detta förhållande kan det vara på sin plats att citera såväl 1:a som 3:e paragrafen i nämnda lagrum:

    ”1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

    Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.”

    ”3 § Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt 1 eller 2 §, för förolämpning till böter.”

    Att smäda, skymfa och fara med osanning sin medmänniska och därigenom skada denne har i egentlig mening intet med yttrandefrihet att göra.

    Gilla

    • gmiksche skriver:

      Frågan är vad som omfattas av rent personligt förtal.

      Det verkar finnas en stor frizon vad gäller att utsätta någon för andras missaktning genom att åsätta vederbörande en negativ politisk stämpel, ex vis beskylla vederbörande för nazistsympatier. Jag förutsätter att du håller med om att det är en uppgift som är ägnad att utsätta vederbörande för andras missaktning. Jag känner inte till något fall där en person dömts för denna sorts kränkande tillmäle. Lagar fungerar i ett rättssystem. Är systemet ruttet – vilket jag anser det är – då är lagarna inte mycket värda.

      Gilla

      • T Bertilsson skriver:

        All rättskipning grundas i rättspraxis varför det för helt fel att påstå att lagarna icke skulle vara mycket värda. Lagens uppgift är att ge en riktlinje som sedan har att möta verklighetens rättsfall, där icke det ena är det andra likt, i prövning och överprövning varigenom praxis etableras. Först om lagen icke praxisen lagstiftarens intentioner faller det på lagstiftaren att förändra.

        I grunden är den ordning vi har god. Svagheten är måhända att om rättsfallen är få, såsom fallet torde vara vid förtalsåtal, kan det ta en ansenlig tid innan praxis etableras. Ett dilemma vad gäller förtal är att åtal endast kan väckas av målsäganden och icke av allmän åklagare. En väg att nå en tydligare rättspraxis vore att låta allmän åklagare väcka förtalsåtal oavsett målsägandens ståndpunkt. Då många drar sig för att såsom målsägande väcka förtalsåtal skulle en annan ordning högst sannolikt medföra att förtal skulle prövas oftare.

        Gilla

      • gmiksche skriver:

        Kommer du möjligen ihåg att en f d justitiekansler som ledamot av HD kritiserade sina kollegors domslut? Är du medveten om att domare i högre rättsinstanser får ha bisysslor. Är du medveten om att en stor del av domarna i hovrätterna och HD är medlemmar av två feministiska sammanslutningar som har klara politiska agenda? Är du medveten om att advokatförbundet har en unik ställning som stat i staten? Vad säger du om Assange-fallet? Ifall du inte är medveten om allt detta och ser ur ett rent rättsformalistiskt perspektiv föreslår jag att du kommer ner på jorden och tar reda på hur det förhåller sig. Nämn sedan ett land inom EU vars rättssystem är lika ruttet.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s