Reflektioner kring Latinamerikas, särskilt Brasiliens, 1800-talshistoria

Patrik Engellau

Latinamerika koloniserades av i huvudsak två europeiska länder, Spanien och Portugal. (Frankrike och Holland var också marginellt inblandade.) När kolonierna på 1800-talet bestämde sig för att bli självständiga gick det till på olika sätt i de spansktalande och de portugisisktalande områdena, vilket man bara behöver titta på en karta för att konstatera. Nästan halva Latinamerikas yta upptas av ett enda portugisisktalande land, Brasilien, medan den spansktalande resten har splittrats i mer än dussintalet nationer. Hur kan det komma sig?

Jag tror att det beror på slaveriet. Brasilien var i likhet med sydstaterna i USA, men till skillnad från de spansktalande kolonierna, en slavekonomi. De olika slavägande brasilianska lokala eliterna vågade inte börja bråka med varandra om att få sitt eget land eftersom de var rädda att slavarna, som utgjorde mer än halva befolkningen, skulle utnyttja en sådan politisk röra för att göra revolution. Eliterna hade slavrevolutionen på Haiti, som år 1804 ledde till landets självständighet från Frankrike, i färskt minne. Därför höll de ihop.

Det var annat med de spansktalande kolonierna, som inte alls i samma utsträckning hade slavar och riskerade slavuppror. Där kunde de olika lokala eliterna kämpa för att få sin egen nation.

Jag undrar om det inte var samma sak med USA som med Brasilien. Egentligen är det underligt att de nordamerikanska kolonierna vid självständigheten från England inte liksom det spanska Latinamerika delade sig i olika nationer. Den amerikanska elit som ledde självständighetskampen bestod till största delen av slavägare som antagligen kände samma slags oro som deras brasilianska motsvarigheter. Jag tror att det var slaveriet som höll ihop USA precis som det senare höll ihop Brasilien.

När sedan Brasilien efter kejsardömets fall år 1889 formade sina republikanska institutioner blev de nästan exakta kopior av det nordamerikanska originalet. Brasilien kände igen sig i USA. Brasilien blev en federal stat med ett antal i många stycken självständiga delstater, det finns en huvudstad som ligger i ett federalt distrikt, Brasilia DF motsvarar precis Washington, D.C., det finns ett system för att avsätta presidenter genom impeachment som är precis som det amerikanska (man använder till och med samma ord), rättssystemet är likadant uppbyggt, de statliga universiteten likaså, Universidade de São Paulo em Campinas ungefär som University of California at Berkeley och så vidare.

Under första hälften av 1800-talet förlorade emellertid den nordamerikanska slavekonomin gradvis sin dominans i USA. Ett helt annat och redan existerande ekonomiskt och socialt system baserat på entreprenörskap, protestantism av puritansk karaktär och fri arbetskraft stärktes i takt med att immigranter vällde in till norra USA från Europa.

Det visade sig att slavekonomin och friarbetskraftsekonomin inte kunde samexistera. Varför detta inte gick förstår jag inte riktigt. Troligen var det något mentalt. Den ena sidan kunde inte tåla den andra sidans världsbild och värderingar. Det gick inte att bilda mångkultur av dels asketisk protestantism och frihet, dels slaveri och herremansideal. I vilket fall som helst blev det inbördeskrig och sydstaternas slavekonomi inklusive dess institutioner, regler, tänkesätt och allmänna livsuppfattning krossades och utplånades. En värld hade tagit kål på en annan.

I Brasilien fanns ingen motsvarighet till den nordamerikanska liberala kraft som byggde på protestantiska värderingar, fri arbetskraft och stor immigration. Å andra sidan kunde Brasilien inte fortsätta att driva ett slaveri som hela västvärlden hade bestämt sig för att kasta på historiens skräphög. Lite mer än tjugo år efter det amerikanska inbördeskrigets slut upphävde Brasilien motvilligt slaveriet.

Men att upphäva en institution, i det här fallet slaveriet, är inte detsamma som att ändra synsätt och värderingar. I USA förändrades den dominerande mentaliteten för att den ena sidan hade slagit ut och ersatt den andra. I Brasilien skedde inget motsvarande. Det var samma gäng som styrde före och efter det att slaveriet avskaffats. Brasilien blev en slavekonomi utan slavar.

46 thoughts on “Reflektioner kring Latinamerikas, särskilt Brasiliens, 1800-talshistoria

  1. Lars-Erik Eriksson skriver:

    Ursäkta en fåkunnig men handlar det inte också om andelen svarta i respektive Nord- och SydAmerikanation?
    I Brasilien är vita ungefär hälften och svarta kanske 43% medan i USA siffran är 72% resp. 13%.
    För oss som dristat sig läsa ”The Bell Curve” är förklaringen måhända så enkel och så politiskt inkorrekt?

    Gilla

      • Lars-Erik Eriksson skriver:

        Patrik noterar det intressanta att USA o Brasilien utvecklades likadant i många stycken medan man i dag är helt olika i levnadsstandard och skick.
        Själv menar jag att det inte kunnat gå mycket annorlunda med de befolkningssammansättningar de bägge stornationerna består av.
        Måhända hade skillnaderna varit ännu större utan Johnsons War on poverty samt Kennedys mer liberala immigrationsregler från 1965?

        Gilla

  2. gmiksche skriver:

    Historien är mer komplex än så. Häromdagen råkade jag läsa om en avrättning av en slavhandlare tillika kapten på och ägare av ett slavskepp. Avrättningen skedd i New York år 1860. Han skeppade slavar från centrala Afrika till Latinamerika och blev bordad av ett amerikanskt krigsfartyg som patrullerade slavhandlarnas rutter. Medan slaveriet fortsatte i sydstaterna med de stora mängder slavar som redan fanns där hade Storbritannien och USA m fl kommit överens om att stoppa importen av nya slavar från Afrika, d v s slavhandeln över Atlanten. Fram till president Abraham Lincolns tillträde 1860 hade dock bestraffningen av de som ertappats med slavhandel varit mycket lindrig, penningböter eller korta fängelsestraff. Den åklagade hade tagits på bar gärning kort tid innan Lincolns tillträde och satts i fängelse, men inte värre än att han fick gå ut på egen hand och dinera på stans bättre restauranger. Den då i staten New York verksamma federala åklagare agerade enligt tradition slappt och den åtalade kunde hoppas på ett traditionellt lindrigt straff. Men så kom Lincoln till makten och bytte federal åklagare. Den nya åklagare ville visa framfötterna i Lincolns anda och lyckades efter en omtagen rättegång (juryn i den första kunde inte enas) att få den åklagade dömd. Mot allas förväntan avslog Lincoln en nådeansökan och den dömde avrättades genom hängning. Snart därefter kom inbördeskriget igång.

    Jag tyckte att berättelsen gav en intressant inblick i dåtidens maktspel i USA. Det var lätt att på nätet hitta fler berättelser om saken och få mer allsidig information. https://en.wikipedia.org/wiki/Nathaniel_Gordon och där citerad litteratur

    Det jag egentligen vill komma till är att den ” nordamerikanska liberala kraft som byggde på protestantiska värderingar” ingalunda var främmande för slavhandel. De liberala krafterna var ledande i att finansiera den. Ur en av artiklarna har jag saxat ut följande citat:

    ”In 1740, Newport, Rhode Island, boasted that her citizens owned a total of 120 slave ships, each capable of transporting 60 to 100 slaves. Ten years later, the number had grown considerably. As late as the 1850s, several New York businessmen invested in slave smuggling and some earned as much as $150,000 per voyage. In 1852, the Julia Eliza is on record as being fitted out as a slave ship in the Brooklyn Navy Yard. Slave ships were fitted out and acquired crews in Northern port cities from Portland, Maine, to Philadelphia, Pennsylvania. New England mariners were heavily involved in the slave trade.” http://magicmastsandsturdyships.weebly.com/president-abraham-lincoln-refused-to-pardon-slave-trader-captain-nathaniel-gordon.html

    Och så har det fortsatt till våra dagar. Bakom ett en vacker fasad kan mycket döljas. I synnerhet när man har kontroll över PK-media.

    Liked by 4 people

    • Redaktionen skriver:

      Tack. Det var intressant. Det där om Gordon visste jag inte. Men det är klart att hur fientliga till slaveriet nordstaterna än var så började den fiendskapen på allvar, troligen av sådana skäl som jag letade efter, först under 1800-talets början. Vad tror du det var som gjorde att så många med sådan kraft vände sig mot slaveriet? Varför uppstod så starka samvetsförebråelser just då i de engelsktalande länderna? I arabiska länder med ännu mer slaveri var väl något motsvarande inte påtänkt.

      Patrik

      Liked by 1 person

      • gmiksche skriver:

        Självfallet spelade den protestantiska religionen en viktig roll i nordstaternas inställning till slaveriet. Man bör komma ihåg att USAs protestantism vid den tiden baserade i stor utsträckning på rebeller mot den anglikanska statskyrkan, d v s med troende som flytt från en kyrka styrd ovanifrån och då i samklang med statsmakten. Folk som kväkarna, som såg kyrkan som en demokratisk och inte hierarkiskt styrd institution. Men det hindrade som synes inte starka ekonomiska krafter i nordstaterna att verka i motsatt riktning. Krafter som jag förmodar uppträdde som goda protestanter. Kyrksamhet var en förutsättning även i USA för att bli accepterad som fullvärdig medlem i samhället och är det till ytan fortfarande. Människan är komplex och har stor förmåga att ljuga mot sig själv. Demokrati är i vart fall i längden oförenlig med slaveri, trots att den amerikanska konstitutionen skrev av bl a slavägare. Man bör inte glömma att protestantismen vid inbördeskrigets utbrott var lika dominerande i sydstaterna som i norr. Med undantag för spansk- och fransktalande minoriteter som saknade demografisk och politisk betydelse.

        Motsättningen mellan nord- och sydstaterna var icke minst av ekonomisk natur. Sydstaternas ekonomi grundades praktiskt taget uteslutande på bomull både före och efter inbördeskriget. Nordstaternas andel i bomullsekonomin var att råvaran där förädlades till textilier, icke minst för export till Europa.

        Sydstaternas plantageägare hade valet mellan att sälja bomullen till nordstaternas textilfabriker eller exportera den direkt Europa, då i första hand till Storbritannien. Det var av den anledningen sydstaterna hoppades på att Storbritannien skulle engagera sig på deras sida i inbördeskriget. Så skedde icke. Ett av historiens viktigare vägval.

        Liked by 3 people

      • JAN BENGTSSON skriver:

        Kan det vara RELIGIONEN…
        Puritanismen t.ex.

        Islam har som vi vet knappast några skrupler mot slaveri?

        Vare sig sexslavar eller som arbetskraft…

        Gilla

      • Anne-Hedvig skriver:

        G. Miksche –
        Var ikke kvekerne ganske aktive her, med å tale og virke mot slaveriet?
        Og Harriet Stowes bok ‘Onkel Toms hytte’ hadde betydning når det gjaldt å vekke godtfolks samvittighet.
        I tillegg til det du beskriver…

        Gilla

      • Underdog skriver:

        Du har fel Patrik. Skillnaden i synen på slaveriet finns från början i den amerikanska självständighetskampen. Det är en värderingsklyfta som präglar USA till denna dag. Läs på!

        Gilla

    • Moab skriver:

      Mitt i allt elände så lär man sig nåt här, och stimuleras till att själv kika efter, mer än man kan säga om systemmedia.

      Gilla

  3. Stig Fölhammar skriver:

    Mycket intressanta refektioner. Tyvärr kan jag inte bidra med kunskap om varför inställning och attityder vad avser slaveriet förändrades. Jag minns emellertid att den amerikanske ekonomihistorikern Dudley Dillard i sitt standardverk ”Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia” angav bristen på arbetskraft i nordstaterna som huvudanledning till inbördeskriget. Industrialismen hade börjat i nordstaterna och nordstatarna ville helt enkelt åt den arbetskraft som slavarna utgjorde i Sydstaterna. Kanske ansåg nordstatarnas industriägare att det skulle bli billigare att låta slavarna i Södern flytta norrut än att fortsätta importera slavar? Kanske hade det blivit svårare att fånga slavar i Afrika och att importera? Kanske spelade den kapitalistiska envangeliska-protestantiska människosynen in?

    Men, hur hänger arbetskraftsbristen i Nordstaterna ihop med den massinvandring från Europa till USA som hade påbörjats? Tja, den invandring som förekom i början och mitten av 1800- talet bestod mest av landsbygdsbefolkning som gavs rätt att ”claima” land (jordbruksmark) av den amerikanska regeringen. Det stämmer ganska väl in på Vilhelm Mobergs ”Karl-Oskar”, som ju hade varit och ville förbli en självständig bonde och inte lönearbetare.

    Liked by 3 people

    • Kristina von Heland skriver:

      En intressant aspekt är att de amerikanska slavarna överlevde och kunde skaffa barn och familj. Skillnaden är den relativt bättre behandlingen av dem. Kollar man de arabiska länderna som hade en välutvecklad slavhantering dog de allra flesta så det finns inte så många slavättlingar kvar direkt. Min teori är att islams utbredning-som sker med nativitet och inte med konvertering, Att slavmentaliteten stämmer bäst överens med islam som betyder underkastelse.
      Trist med korruptionen i Brasilien vilken lägger en blöt filt över landet. Perus förre president skakar galler nu.

      Liked by 1 person

      • Moab skriver:

        Har inte tänkt över detta? Var är alla svarta slavättlingar i Saudiarabien exempelvis? Finns någon bok om arabiskt slaveri?

        Gilla

      • Lars-Erik Eriksson skriver:

        Har för mig att araberna kastrerade sina svarta manliga slavar.
        Inte för att locka fram den rena spröda sången ur deras strupar.

        Liked by 1 person

      • Nils Nilsson skriver:

        De manliga slavarna kastrerades och barn födda med arabisk far avlivades – därför finns i stort sett inga svarta eller mulatter i Saudi Arabien.

        Liked by 1 person

  4. Lars Åhlin skriver:

    Kanske kan man koka ned din intressanta iakttagelse, Patrik, till att politiska entiteter med stora sociala skillnader (där slav/fri är den kanske mest dramatiska av alla möjliga skillnader) tenderar att skapa imperier, medan något mer homogena samhällen utvecklar en nationskänsla som i sin tur leder till en nationalstat, kanske svaga genom jämförelsevis liten befolkning och begränsade resurser, men starka genom sin stabilitet och folkliga deltagande i styrelsen.

    Vi har historiskt sett skillnaden mellan imperier och nationsstater i Europa. I det romerska imperiet (och den europeiska samhörighet, baserad på latinet, som utvecklades bland eliter efter dess fall), Österrike-Ungern, Ryssland, det Osmanska imperiet, utvecklades ”horisontella” lojaliteter mellan en inter-nationella eliter till priset av uteblivna lojaliteter inom de enskilda språk-grupperna/nationerna mellan elit och folk.

    EU utgör ett försök till ett nytt imperiebygge i Europa, med alla de svagheter som tidigare europeiska imperier hade, och många nya svagheter därtill. EU är inget fredsprojekt – det är imperier som i det förgångna startat krig, inkluderande det första och indirekt även det andra världskriget. En fungerande demokrati förutsätter en nationalstat.

    Liked by 3 people

    • Stig Fölhammar skriver:

      Nja, som skåning, alltså f d dansk och läsare av Po Tidholms bok ”Norrland”, kan jag inte odelat ställa upp på din beskrivning av vad som har skapat och skapar ”nationskänsla som i sin tur leder till en nationalstat”.
      Skåne ”försvenskades” på skilda plan; överheten koopterades och bytte i princip endast huvudman, de självägande och arrendebönderna samt alla andra med lika delar våld och indoktrinering. Exempel på våldet är det Skånska kriget och Snapphaneupproret 1676-81, samt Bondeslakten vid Klågerup 1811. Skåne blev svenskt 1658 och tio år senare grundades det som idag är Lunds universitet, men som vid grundandet främst avsågs utbilda präster med uppgift att ”försvenska” den skånska allmogen med katekes och husförhör.
      Norrland kolonialiserades i stort sett. Enligt Po Tidholm, fick rikskanslern Axel Oxenstierna i april 1635 ett brev från riksrådet Carl Bonde, som rapporterade att man hittat silvermalm i lappmarken och att man sänt dit folk som ”förstå sig på att både bryta, smälta och kola. Man hoppas här, näst Guds tillhjälp, så skall det bliva de svenskas Västindien”.
      Homogenitet, religös och språklig, spelar säkert en roll, men det handlade från början nog mer om lojaliteter, frivilliga eller tvingande,och först långt därefter om folkligt deltagande i styrelsen. Snapphanarna. dvs de skåningar som friskyttar ville förhindra svensk skatteindrivning i Skåne dömdes till döden, men inte till vilken död som helst. ”Dödsdomarna verkställdes snabbt genom hängning eller halshuggning, i många fall föregånget av rådbråkning, vilket bestod i krossande av armar och ben med ett vagnshjul, och följt av styckning. Vanligen avslutades rådbråkningen med stegling på hjul då man flätade in kroppen i ekrarna på ett stort trähjul som hängdes upp till allmän beskådan.” (Wikipedia ”Snapphanar”)

      Liked by 2 people

      • Skandinavisk historia skriver:

        Intressant historia:

        Magnus Eriksson inhandlade Skåneland 1332, Gotland ingick.
        Kalmarunionen kom 1397 – varade fram till Sverige etablerades.

        Från Wikipedia
        Magnus Eriksson, kung av Norge 1319–1343 som Magnus VII och kung av Skåne 1332–1360..

        Kalmarunionen var en union mellan kungarikena Danmark, Norge och Sverige som bildades 1397 och varade till 6 juni 1523. Unionen innefattade därmed områden som Finland, Island, Grönland, Färöarna, Orkneyöarna och Shetlandsöarna. Efter att Sverige lämnade unionen förblev Danmark och Norge i union fram till 1814, med betydande ändringar i formerna för denna år 1536

        Liked by 1 person

      • Skandinavisk historia skriver:

        DENNA KOMMENTAR gäller

        Intressant historia:

        Magnus Eriksson inhandlade Skåneland 1332, Gotland ingick.
        Kalmarunionen kom 1397 – varade fram till Sverige etablerades.

        Från Wikipedia
        Magnus Eriksson, kung av Norge 1319–1343 som Magnus VII och kung av Skåne 1332–1360..

        Kalmarunionen var en union mellan kungarikena Danmark, Norge och Sverige som bildades 1397 och varade till 6 juni 1523.

        Gilla

      • Anne-Hedvig skriver:

        Skandinavisk historie –
        Ja, i 1536 mistet Norge sin representasjon i Riksrådet i København, og reformasjonen ble innført ovenfra av Kristian III.

        Pga danskekongens mislykkede kriger på misten av 1600-tallet ble Båhuslen og Herjedalen + Jemtland overført til Sverige.

        1660 innførtes eneveldet.
        Det het ‘Tvillingrikene’, men i realiteten var Norge vel en slags koloni.

        Island (som var del av Norgesveldet i middelalderen sammen med de andre landene nedenfor), fikk først sin selvstendighet fra Danmark i 1944, og Færøyene har vel en spesiell status innen Danmark fortsatt. Ikke helt selvstendig.

        Grønland sorterer under Danmark på et vis, jeg vet ikke eksakt hvordan.

        Shetland ble på 1400-tallet pantsatt til den skotske kongen, og pantet aldri innløst.

        Liked by 1 person

  5. Moab skriver:

    Jag undrar om det första inlägget tyvärr är korrekt. I så fall så är Bellkurvans fördelning den största utmaningen för Europa. Det finns nästan inte något som är mera politiskt inkorrekt än att undersöka om intelligensen inte är jämnt fördelat över mänskligheten. Jag har inte satt in mig i denna forskning men det borde man nog göra, eftersom distributionen av välordnade samhällen verkar sammanfalla med hudfärgen, och lustigt nog med andelen neaderthalgener som både vita och asiater bär på. Kan det vara så att neanderthalarna var stora och godmodiga och när de mötte de mer aggressiva cro-magnon så blev de assimilerar och cro-magnon lite lugnare? Jared Diamonds förklaringar att det helt enkelt är slumpen och förekomsten av odlingsbara grödor och djur som kan tämjas (kor istället för bufflar, hästar istället för zebror) tycker jag verkar långsökt. Om det nu är så att människan utvecklades i Afrika så tycker jag att det rent kroppsliga visar att Afrika hyser en enorm genetisk bredd, de minsta och de största, de snabbaste och de uthålligaste. Det är väl belagt, är det inte troligt att samma råder med de mentala fakulteterna? Är det inte vidare troligt att de som var mest intelligenta, eller nära nog, lyckades bäst med att organisera sig och sprida sig över jorden?

    Är det så, och tittar man ut över jordens samhällen så verkar den koloniala förklaringen som en allt mer desperat bortförklaring (indierna är ju exempelvis framstående inom många områden) till en mera basal, och skrämmande förklaring, skillnaden i intelligens.

    Är det så att den politiska korrektheten gör att vi inte ser världens stora utmaning, hur vi skall kunna leva sida vid sida med Afrika? Dysfunktionaliteten i den muslimska världen är då bara ett fartgupp, ännu en totalitär ideologi, som kommunism och nazism, men islam kan övervinnas med logos, därav muslimernas desperation. Men vad är svaret på Bellkurvan? I Sverige så har vi fortfarande en mycket liten erfarenhet av Afrika, vi har precis börjat få hit folk från Etiopien och Somalia, är problemen vi nu har med folk från arabiska regioner bara en försmak av det som komma skall? I så fall är att upprätta en mur alá Trump mot Afrika det mest angelägna projektet för Europa, alla kategorier.

    Gilla

    • Gösta Oscarsson skriver:

      Så rätt så!

      Dock en liten komplettering som rör svansarna i Bell-kurvan. (Och som egentligen gör ditt resonemang etter värre).

      Det var för nästan femtio år sedan då jag en sen kväll vandrade på en skånsk skånsk skogsväg tillsammans med Eskil Block (han med framtidsstudierna). Vi talade om de genomsnittliga skillnaderna mellan (fy på oss!) raser. Jag framförde den vanliga invändningen att det inom alla populationer finns en stor spridning. Det finns alltså smarta personer överallt. Eskil nämnde då detta med svansarna, där alltså de genomsnittliga skillnaderna slår hårt. Kollade för något år sedan detta och med min numera bristande matematiska kunskaper så tror jag att jag fick just det resultat som Eskil talade om. Högt begåvade ledare är alltså en bristvara söder om Sahara. (Om nu The Bell Curve talar sanning.)

      En liten krumelur i sammanhanget. .Eskil Block hade på uppdrag av den numera famösa U68-utredningen (där jag var en av sekreterarna) gjort en framtidsstudie. Vad jag särskilt minns är hans bild av chartrade skrotfartyg som i full fart styr upp mot en strand någonstans i Europa och från vilka tusentals ekonomiska flyktingar (från Pakistan, tror jag han skrev) stiger ned och säger: Tag hand om oss!

      Alltså en ganska bra framtidsstudie.

      Liked by 1 person

  6. Jaxel skriver:

    Är inte krönikans beskrivning av historien i enlighet med Marx hypotes att det är produktionsförhållandena som bestämmer samhällets juridiska och politiska överbyggnad?

    Gilla

  7. . Anders skriver:

    Självfallet har olika selektionstryck lett till olika mentala förmågor. Att överleva i ett tempererat klimat kräver förstås en helt annan förmåga till planering och långsiktigt tänkande än att leva i ett tropiskt eller subtropiskt klimat. Eller som Gösta Bohman uttryckte det: De kan ju plocka bananer direkt från träden. Muren mot Afrika, och Asien, borde ha byggts för länge sedan.

    Gilla

  8. Anders Svensson skriver:

    Slavar eller ”fria” handlar om ekonomi … inte om alla människors lika värde …

    Om Du behandlar en slav illa … så minskar slavens värde på slavmarknaden … förutsatt att Du inte har tillgång till nya arbetsföra slavar för en billig peng …

    ”Fria” människor kan man däremot behandla hur illa som helst …

    Liked by 2 people

  9. kristina skriver:

    Tack för en absolut intressant krönika (som nästan alltid) och alla fyndiga, kunniga (såvitt
    jag förstår), humoristiska ibland och eleganta kommentarer – kanon! DGS syresätter sam-
    hällsdebatten – livgivande, i högsta grad.

    Gilla

  10. Arthur skriver:

    Jag har hört att i yran efter revolutionen var det nära att slaveriet förbjöds. Innan den europeiska textilindustrin mekaniserades var det inte lika lönsamt och den fria invandringen hade kommit igång och uppnått volymer som till och med irriterade vissa mer aristokratiska kollonister. South Carolina ställde sig ivägen för ett avskaffande. Ett halvsekel senare när två tredjedelar av en platage kapitalvärde utgjordes av dess slavar var konfliktpotentialen större.

    Gilla

  11. Lennart Göranson skriver:

    Någon berättade någon gång – jag minns inte längre vem och när – att regelverket, lagarna, i stora drag är likadana i Nordamerika och Sydamerika. Ändå är utfallet så radikalt olika. Den saken ändras inte av entusiastiska kommentarer till det ena eller andra sydamerikanska landets framgångar under den ena eller andra perioden.

    Hypotesen som vill förklara skillnaden går tillbaka 500 år. Till skillnaden mellan de vertikala strukturerna i Sydeuropa, som dominerade erövringen av Sydamerika, och de horisontella strukturerna hos holländare och engelsmän som satte sin prägel på utvecklingen i Nordamerika. Det är djupgående kulturskillnader som inte utplånas på ett halvt millennium.

    Kulturskillnader som förklarar mycket av det som i dag händer i Europa.

    Liked by 1 person

  12. olle holmqvist skriver:

    En annan kraftvektor, kanske den mäktigaste, är välstånd, som är något relativt. Ryss-esterna vill inte bli inkorporerade eller flytta ”hem” till Ryssland. Mer välstånd i Estland. Så länge den store hövdingen i Kreml vet att est-ryssarna vet att de har det bättre i Estland så kommer han att görai ngenting. Men om det ändras…ÖstUkrainarna vill till Ryssland av samma skäl. Schweiz har tre (eller 4) nationaliteter enligt språk. De italienskspråkiga i Ticino (Tessin) vill vara schweizare, men ha Italien som intressant stor granne där ”alla” talat det egna språket. Där man kan jobba några år. Liknande för finlands-svenskar och Sverige, fast här har vi välståndsfaktor,n – i S som genom årtiondena bättre också bidragit.

    Hur välståndsfaktorn påverkat Spanska Amerikas, men inte Portugisiska d:os uppsplittring vet jag inte.Men det är slående o j har aldrig tänkt på det.
    http://ngm.nationalgeographic.com/2008/02/mexicos-southern-border/cynthia-gorney-text
    Nästan 10 år gammal artikel. Den var läsvärd då.

    Gilla

  13. Per Eriksson skriver:

    Det amerikanska inbördeskrigets början handlade inte speciellt mycket om slaveriet – det handlade om en agrar ekonomi i syd mot en industriell ekonomi i norr – norr expanderade geografiskt, ekonomiskt och demografiskt emedan syd var ganska stagnant vilket innebar att syd förlorade politiskt inflytande / mandat i kongressen.

    Gilla

  14. Underdog skriver:

    Jag skulle vilja uppmana alla som kommenterar här och för en gångs skull även Patrik att läsa på. Läs på om den avgrund som delat USA från dess grundande till dess nutid. Läs på om värderingarna som styrde det. Läs på om hur de nya staterna anslöt sig till de ursprungliga och om de våldsamheter som föregick inbördeskriget. Jag har ingen sanning men de spekulationer som uttrycks härovan är i bästa fall pinsamma.

    Gilla

    • gmiksche skriver:

      Du säger att du inte har någon sanning. Då är det du skriver rena spekulationer. Precis samma sak som du anklagar oss för. Pinsamt.

      Gilla

    • Nils Nilsson skriver:

      Pinsamt är den egna sanningen att andras uppfattningar/inställningar är pinsamma spekulationer. Hederlig diskussion ger som ett minimum vissa antydningar till egen uppfattning om de faktiska förhållandena gärna med länkar till mer uttömmande material.

      Gilla

  15. olle holmqvist skriver:

    Kanske geografin också har spelat roll. Brasilien är ju geografiskt mycket homogen klump,
    Med Amazonflodens tillrinningsområden, Anderna och floder som gräns mot Boiivia, Paraguay
    och Argentina. Nya Spanien – de amerikanska kolonierna, från Argentina till in i nu v Kanada, ett långt och delvis mkt smalt land, fem ggr så långt som Sverige, fast smalt som Panamnäset på ett ställe.
    https://www.google.se/search?q=south+america&client=firefox-b&tbm=isch&imgil=Wb3XTeqx-gGfQM%253A%253BALFa-ANL_X6lfM%253Bhttps%25253A%25252F%25252Fen.wikipedia.org%25252Fwiki%25252FSouth_America&source=iu&pf=m&fir=Wb3XTeqx-gGfQM%253A%252CALFa-ANL_X6lfM%252C_&usg=__nC_fxNIGp9nHG9lVcZ1ERjZLtzE%3D&biw=1280&bih=915&ved=0ahUKEwjR5qOniIzVAhXlQJoKHWQ2A3MQyjcISw&ei=t3JqWZEv5YHpBOTsjJgH#imgrc=WEUg-tc8XLjyOM:

    Tror att separatister i Nya Spanien gynnades mer av geografin än kollleger Brasilien.

    Gilla

  16. olle holmqvist skriver:

    ett par förklarandekartor till

    https://www.google.se/search?client=firefox-b&biw=1280&bih=915&tbm=isch&sa=1&q=south+america+ivers&oq=south+america+ivers&gs_l=psy-ab.3..0i19k1l4.97939.100283.0.101412.6.6.0.0.0.0.109.515.2j4.6.0….0…1.1.64.psy-ab..0.3.308…0j0i10k1.weOUjf7gGws#imgrc=5R5W5kfXabScmM:

    https://www.google.se/search?client=firefox-b&biw=1280&bih=915&tbm=isch&sa=1&q=south+america+ivers&oq=south+america+ivers&gs_l=psy-ab.3..0i19k1l4.97939.100283.0.101412.6.6.0.0.0.0.109.515.2j4.6.0….0…1.1.64.psy-ab..0.3.308…0j0i10k1.weOUjf7gGws#imgrc=M7hGrxl7eTEUXM:

    Gilla

  17. Per skriver:

    Detta var förmodligen den sämsta artikeln jag läst här. Skillnaden mellan formationen av ett otal stater i fd Spanska Emperiet jmf mot Brasilien handlar helt och hållet om skillnaden mellan invasionen av Spanien och Portugal och resultatet därav. I Spanien utnämnde Napoleon sin bror till Kung medans i Portugal gick kungafamiljen i exil till Brasilien.

    Enligt common law i Spanska territorer hade folket rätt att ta makten i egna händer ifall att de inte ansåg att deras regent var legitim, vilket han ju inte var eftersom han var en Korsikan och utan något betydligt adligt blod. Därför tog folket makten i anspråk och tackade adjö till det illigitima styret i Spanien.

    I Brasilien var händelseförloppet helt annorlunda eftersom det där var en Prins som tog för sig makten.

    Jag har högre förväntningar på kvalitén på dina artiklar så innan du slösar bort folks tid kan du ju undersöka dina teorier innan du skriver om dom.

    I det här fallet är det extra intressant eftersom samma principer om legitimt styre fanns i det svenska styrelse skicket vilket du uppenbarligen inte vet någonting om. Enligt den är det möjligt att den nuvarande konstitutionen är illegtim i Sverige men det beror på vad som var lag när den för Konungen dog och den nuvarande tog makten. Möjligen var inte Olof Palmes regering edsvuren och då faller alla beslut de gjorde efter Konungaförklaringen. Men någon får gärna leta reda på protokollet för mötet som efter konungaförklaringen fortsatte bakom stängda dörrar.

    Kontraktet mellan Konungen och statliga tjänstemän var konungar förklaringen och trohets och huldhets eden. Vid varje tillträde måste regeringen avge ny ed enligt 1809 års kondition.

    Är det någon som tror att Palme och co gjorde det? Det ser inte ut som de hade planer på det på SVTs reportage från det mötet.

    Gilla

    • gmiksche skriver:

      Kul att få veta att du har höga förväntningar på kvalitén på Patriks artiklar. Det har vi alla.

      Det är tur att redaktionen i gengäld inte synes ha några större förväntningar på inläggen.

      Gilla

  18. Per skriver:

    Den som är intresserad av edens lydelse hittar den exempelvis som bilaga till 1866 års RO.

    Den verkar i det närmaste vara en icke katalogiserad bilaga. Exakt när var och hur den försattes ur spel är ett mysterium.

    Som exempel kan nämnas att en analys av händelserna kring Gustav III som gjordes av någon skrivkunnig under 1800-talet kom fram till att när Gustav III tog makten bröt han sin del av kontraktet och det var därför fritt för vilken svensk att ta hans liv. Enligt den analysen var det därmed inte ett brott att mörda Konungen utan en plikt.

    Man kan inte undvika att undra om samma princip kan vara bakgrunden till mordet på Palme.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s