Påven har nyligen besökt Portugal. I samband därmed passade det portugisiska flygbolaget TAP på att skriva ett reportage om Hans Helighet i sitt ombordmagasin varifrån jag hämtat inspiration till dessa rader. Om du är en varm anhängare till påve Franciskus så bör du kanske sluta läsa här.

Jag menar att denne begåvade och medryckande person liksom ett slags återuppstånden Olof Palme förtalar dem som står för utveckling och framsteg på vår jord, nämligen västlandet med USA i spetsen (ehuru USA har gjort mycket dumt på senare tid, det förnekar jag inte). Samtidigt fjäskar påven för dem som gärna vill dela den rike mannens liv men inte riktigt vet hur man gör annat än genom att på olika sätt begära plats vid den rike mannens bord.

Hela påvens diskurs verkar gå ut på att tredje världens folk lider orättmätigt och att detta är den rika världens fel varför den rika världen bör skämmas och dela med sig. Det är samma ideologi som den svenska pk-ismen fast iscensatt i världsskala; det finns mer än hundra gånger fler katoliker än svenskar. Varenda grej påven gör tycks ägnad att predika detta synsätt.

Hans första utlandsresa efter påvevalet 2013 gick till migrantön Lampedusa där han talade från en predikstol som byggts av vrakgods från förlista migrantbåtar. Han beklagade ”globaliseringen av likgiltigheten” och bad Gud om gåvan och förmågan att gråta över migranter som drunknat i sina försök att korsa Medelhavet. När han sedan reste till Lesbos fick han, för att visa gott exempel, med sig ett dussintal migranter som, vad jag förstod, skulle bo hemma hos honom i Vatikanen. Så kan alla västerlänningar göra, var det underliggande budskapet.

Under en resa till Centralafrikanska Republiken blev han lite stött när någon tog upp frågan om AIDS och preventivmedel. Han sa att verkligheten handlade om något ”mycket större, nämligen undernäring, missbruk av människor, slavarbete, brist på drickbart vatten… Det stora såret är den sociala orättvisan, miljöorättvisan, felnäringen… När alla dessa problem är lösta och när de tragiska sjukdomar inte längre finns som människor orsakar antingen genom sociala orättvisor eller genom att vilja tjäna mer pengar – se bara på den stora vapenförsäljningen! – när allt detta är avklarat kan vi diskutera AIDS och kondomer”.

Att de drabbade människorna eventuellt kunde lösa sina problem på egen hand verkar inte komma ifråga. I stället reser påven till FN för att uppmana till insatser: ”omedelbara åtgärder” för att ta hand om klimatet och för att komma till rätta med utanförskapet med dess ”sorgliga konsekvenser vad gäller människohandel och organhandel, sexuellt missbruk av barn, slavarbete inklusive prostitution, handel med droger och vapen, terrorism och organiserad internationell kriminalitet”. Sedan reser han till EU för att ge européerna dåligt samvete: ”Vad har hänt med det humanistiska Europa, en gång de mänskliga rättigheternas, demokratins och frihetens främsta företrädare?”

Förr i tiden bad aposteln Petrus efterträdare till Gud när han hade något angeläget på hjärtat, nu ber han till FN. Jag tror att det säger något betydelsefullt, men jag vet inte riktigt vad.

Skulle en person av denna moraliska kaliber, praktiskt taget en humanistisk stormakt av egen kraft, kanske rentav på Margot Wallströms nivå, inte ge sig på Israel? ”Man måste med kraft förkasta våldet och terrorismen och varje slags diskriminering av rasistiska eller religiösa skäl i syfte att påtvinga andra sin egen vilja till skada för andras rättigheter”, förmanade han Israels tidigare president Shimon Peres.

Varför håller katolska kyrkans överhuvud på så här? Jag kan bara gissa. Kyrkan behöver anhängare precis som privata företag behöver kunder. I västländerna slutar folk tro på Gud. Mättade marknader utan utvecklingsmöjligheter för kyrkan. Men tredje världen ligger öppnare. Därför måste kyrkan tala de nya marknadernas språk. ”Kyrkan är kallad”, säger påven, ”att lämna sig själv och ge sig ut i periferin, inte bara den geografiska, utan också den existentiella: periferin där syndens, lidandets och orättvisans mysterier härskar och där okunskap, fattigdom och religionsförakt råder”.

Påven påstås också ha låtit göra sig en karta, där det gamla centrum ligger i periferin och vice versa. Hur den kan se ut överstiger mitt förstånd, men det är jag van vid.