Praktiska integrationsproblem

Patrik Engellau

Om man anstränger sig lite kan man lära sig en del om den kulturella integrationens vardagsproblematik under en taxiresa från Stockholm till Arlanda. Min förare hette Tomas och var en kristen, normalt arabisktalande man från Bagdad, enligt uppgift utbildad IT-ingenjör. Till min glädje kunde han efter åtta år i Sverige också uttrycka sig något lite på svenska.

Samtalet började inte så bra, för han sa att muslimerna i Bagdad hade krävt honom på en straffavgift om 2 000 amerikanska dollar i månaden för att inte döda honom om han inte antog islam. Jag försökte artigt uttrycka mina tvivel på den angivna månadsavgiften som jag tyckte lät osannolikt hög. Om det kostar en kvarts miljon kronor om året att vara kristen i Bagdad behöver väl muslimerna inte ens lämna offerten utan kan avrätta alla konverteringsovilliga kristna på direkten. Det är kanske just det de faktiskt gör.

Resonemanget krävde emellertid förståelse av svenska verb i olika tempi och modi. Svårigheterna blev oöverstigliga, vilket var synd, för min nyfikna följdfråga hade varit hur muslimerna rent praktiskt går till väga när den kristne betalt sin avgift. Får han en stämpel i passet? Hur administrerar muslimerna betalningskontrollen?

Jag frågade i stället om han hade några svenska vänner (underförstått: som han kunde träna svenska med). Det hade han. En. En vän efter åtta år.

Är det svårt att få svenska vänner? frågade jag. Jätte svår, förklarade taxichauffören.

Vad är det som gör det så svårt? fortsatte jag. Han tystnade, ty det är faktiskt en komplicerad fråga. Jag bestämde mig för att hjälpa honom på traven genom att föreställa honom för en konkret situation. Är du gift? frågade jag. Jaha, antag att du och din fru bjuder hem din svenska vän och hans fru till middag. Går inte det?

Han såg förvirrad ut och ändrade strax förutsättningar för händelsen. Han uteslöt kvinnorna och flyttade mötesplatsen från hemmet till en restaurang. Jag förstod att det kändes mer realistiskt så. Det är så svårt med kulturer, sa han i en blixt av klarsyn.

Var tar det emot? frågade jag.

Om jag bjuda nota svensken vill inte. Han betala sig, jag betala mig.

Jag sa att det var svårt att förstå, det kunde väl inte vara så knepigt för honom, den före detta bagdadbon, att anamma svenskarnas exotiska seder på den här punkten. Men det gick inte, anförtrodde han mig. Hans kultur satte stopp vid delad restaurangnota.

Hur kan du då umgås med din ende svenske vän? undrade jag.

Det visade sig att vännen bott ett tag i Egypten och lärt sig arabiska vanor. Jag sa att jag förstod, vilket jag ju inte gjorde, men min vänliga inställning uppmuntrade honom att fråga, om han fick, angående en sak som bekymrade honom, nämligen varför svenskarna inte tror på Gud.

Jag hade en halvmil på mig att förklara.

30 thoughts on “Praktiska integrationsproblem

  1. Thomas Ek skriver:

    Vill inte framstå som dryg eller listig. Men på den här punkten tycker jag lite synd om svenskarna. Så som jag ser det så har man absolut inget att förlora på att tro på Gud. Det är ju dessutom helt gratis. Svenska medier målar ideligen ut oss troende som korkade varför den veke svensken såsar med på det där tåget.

    Om ditt liv leds av en kristlig tro eller en kristligt filosofisk tradition då kommer du göra mer nytta än skada på den här planeten. Du kommer då att älska din granne och du kommer att hjälpa andra människor. Du kommer inte göra saker som skadar andra människor eller dig själv. Det här är en kod som leder dig till framgång. Om det i framtiden skulle visa sig att det inte finns någon Gud, ja då spelar det ju ingen roll för dig. Du är ju borta. Men medan du fortfarande lever här och nu är det verkliga knepet att leva ett framgångsrikt och positivt liv.

    Liked by 3 people

    • Hans E. Jonsson skriver:

      ”en kristligt filosofisk tradition då kommer du göra mer nytta än skada på den här planeten. Du kommer då att älska din granne och du kommer att hjälpa andra människor. Du kommer inte göra saker som skadar andra människor eller dig själv.” skriver du.
      Kan du förklara för mig varför man måste tro på en gud för att uppfylla det du skriver.
      Jag är ateist, trots det har jag ingen önskan att göra skada på den här planeten, jag kommer inte heller att göra andra människor något jag inte vill de ska göra mig. Jag kommer däremot inte att älska min granne,Han/hon får nöja sig med att jag respekterar dem.

      Gilla

    • uppstigersolen skriver:

      Men min gud är tydligen inte samma gud som taxichaffisen menade. Den gud jag hört om är en snäll gubbe i himlen medans hans gud är en jobbig typ som kräver att vi tar livet av den som inte tror på honom. Om jag nu väljer en gud som är mer hårdför som Tor till exempel så kanske jag kan matcha hans gud. Hm, hans gud och Tor verkar jämngamla.

      Gilla

  2. gmiksche skriver:

    Vore intressant att veta hur du förklarade att svenskarna, d v s den stora majoriteten, inte tror på Gud? Och hans reaktion, om det kom någon.

    Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Och här har man gått omkring och inbillat sig att det är kosmologin som är skurken, tillsammans med en trögfotad kyrka som inte hängt med i svängarna!

        Gilla

      • Anna Lindén skriver:

        Det är sannolikt fler svenskar som tror på Gud än på staten och politikerna. Ärligt talat kan jag inte minnas att jag någonsin stött på en svensk som trott på de sistnämnda storheterna, och då är jag ändå född 1961, vid en tid då folkhemmet till synes stod som allra mest stabilt. Däremot har jag mött ganska många svenskar som haft en gudstro. Tro och bön hör dock till det allra mest privata för svensken, vilket torde vara det främsta skälet till att taxichauffören Tomas uppfattar svenskarna som ett folk utan Gud.

        Gilla

    • Varva skriver:

      Hur vet du att majoriteten av svenskarna inte tror på Gud? Jag själv har en Gudstro utan att gå särskilt ofta till någon kyrka. För mig finns inte Gud bara i en svensk eller något annan kyrka.

      Gilla

    • Björn skriver:

      Jag ser det som en mycket positiv och glädjande indikator på svenskens mentala utveckling! Förvirrade religiösa tankemodeller vet vi alla vad det kan leda till!!!

      Gilla

  3. Lars S. skriver:

    ” hans kultur satte stopp vid delad nota” .

    Om det inte är så att allas vår vän Patrik har tagit sig ett par snapsar till lunchen och behagar skämta med oss så är det ovanstående citatet så hemskt att jag blir mörkrädd.

    Om denne kristne man från Irak inte ens kan anpassa sig i sitt nya hemland när det gäller en sådan bagatell som hur vi i Sverige helst reglerar kostnaderna vid uteätande( genom att var och en betalar sitt ) så undrar jag uppriktigt vad fan har han här att göra?!

    När jag bodde i Frankrike och thailand så anpassade jag mig till deras seder och sätt att vara,detta självklart utan att konvertera till buddhism ellertill fransk arrogans. Men jag anpassade mig till deras seder och sätt att vara,tog t.ex. Av mig skorna när jag besökte tempelplatser och. moskéer ,lärde mig att betala notan varannan gång,lärde mig att thailändare har inga problem med att ljuga mig rakt upp i ansiktet, lärde mig att sniffa av vinet innan jag tog en klunk( OBS skämt),o.s.v.

    Så varför ska det vara så svårt för så många invandrare att acceptera våra seder och sätt att vara?

    Beror det kanske på att de får uppfattningen att de inte behöver anpassa sig, att Sverige är så konflikträdda att vi inte vågar ställa krav?!

    Liked by 9 people

    • Dagfördag skriver:

      Håller helt med Lars S. Delad nota gick inte och fruarna inkluderades inte i vängemenskapen. Den skulle bara vara mellan männen, precis som i hans hemland. Och dessutom skulle nog inte hans fru få komma i kontakt med svenskar och svenska åsikter och vanor. Vilket ytterligare bara bekräftar att oviljan till integration ligger hos invandrarna själva i de flesta fall, inte hos svensken som inte öppnar sitt hjärta. Och så tror vi inte på Gud heller. Som sagt, vad har han då här att göra.

      Gilla

  4. Tor Arne skriver:

    Vad kann orsaken vara till dessa gamla ordspråk? Varför gör dom på detta viset?

    ”Birds of a feather flock together”

    ”Byrdes of on kynde and color flok and flye allwayes together.”
    (This proverb has been in use since at least the mid 16th century. In 1545 William Turner used a version of it in his papist satire The Rescuing of Romish Fox)

    ”Kaka söker maka”

    ”Lika barn leka bäst”

    Gilla

  5. Hans E. Jonsson skriver:

    Jag har också erfarenheter från Thailand. Thailändare har en mycket stark motvilja mot konflikter. De avskyr att säga obehagliga sanningar, hellre då något de tror du tycker om att höra.
    Lögner? Kanske det, men aldrig i ond mening.

    Gilla

  6. Kenneth Lundgren skriver:

    Jag brukar förklara att vår mentalitet har skapats av hårt klimat. Det har alltid handlat om att först ha mat och sedan varmt i bostaden. Det handlar om hårt arbete och utan detta är du förlorad och dör.

    Jag brukar också framhålla att religionen och medborgarna måste underordna sig staten.
    Om man inte rättar sig efter detta kommer staten rikta kanonerna mot de religiösa helgedomarna och fängsla medborgarna.

    Då förstår man!

    Gilla

  7. MartinA skriver:

    ”integration” betyder att svenskar skall hjälpa utlänningar att bli bättre på att tävla om jobb, pengar, bidrag och svenska kvinnor. Integration är dåligt för svenskar och bra för utlänningar. Tack men nej tack.

    Gilla

  8. Elöd Szanto skriver:

    Ha ha! Delad nota är ett svenskt företeelse som har sin botten i ett överdrivet rättvisetänkande.
    Jag är själv ungrare, bott och jobbat här i 30 år, har svenska vänner och ser inga problem att acceptera svenska seder. Numera betalar jag min del av notan utan att ens reflektera över det. Så gör man i Sverige. OK – så gör man inte där jag kommer ifrån.
    Där finns det också oskrivna regler om att betala gör den som har initierar krogbesöket. Om jag frågar någon om vi skall ta en öl så är det självklart att jag betalar.
    Är det oklart vem det är som bjuder så tar den med högst inkomst notan. Man känner det på sig själv.
    Är jag på semester i mina hemtrakter betalar jag notan för alla vet att jag har mer pengar än de flesta av dem.
    Går vi däremot ut med min systers familj blir det oftast min svåger som är en framstående kirurg som smiter ut från sällskapet och betalar notan.
    Det kan bli lite pinsamt för mig men egentligen vet alla att har tjänar bättre och han bekräftar detta på ett finurligt sätt.
    Allt detta bara som kuriosa.
    Jag hoppas verkligen att inga som kommenterar på den här sidan tycker att jag skall skickas ”hem” för detta.
    Fö tyckte jag att det var väldigt konstigt att ibland även äkta par kan dela på notan. Det tycker jag fortfarande.
    Självfallet har jag också konstigheter i bagaget men vi kan gemensamt skratta åt dem.
    Det brukar jag och våra svenska vänner göra.

    Gilla

    • Lars S. skriver:

      Nej,varför skulle du ”skickas hem” ?

      Du anpassar dig ju efter hur det är i Sverige när du är här och hur det är i Ungern när du är där. Precis som jag gör när jag är utomlands,jag respekterar andra länders kulturer,traditioner och sätt att uppträda och försöker agera ungefär som de gör i sina hemländer. Med vissa undantag förstås,jag vägrar att ljuga folk rakt i ansiktet,jag förtrycker inte kvinnor,jag utnyttjar inte de svagaste i samhället genom att låta de jobba för mig på usla villkor,m.m.

      Men problemet var att denne kristne arab från Irak vägrar att acceptera de svenska traditionerna,kulturerna och sättet att uppträda i det svenska samhället., hans ” kultur satte stopp för det” .

      Och det är det väsentliga,varför ska vi svenskar acceptera hans vägran att anpassa sig till våra traditioner och sätt att vara här i Sverige när hans hemland aldrig skulle acceptera att vi uppförde oss så i hans hemland.

      Gilla

    • Dagfördag skriver:

      Du har helt rätt Elöd. Det handlar om rättvisetänkande och om att inte behöva känna att man står i någon sorts tacksamhetsskuld . När en bjuder och sedan nästa ska bjuda igen kan det ofta få en eskalerande effekt, vilket vi vill undvika.

      Gilla

  9. mOAB skriver:

    Så är det, de står inte ut med oss och vi står inte ut med dom. Jag vill inte ha kristna araber här heller. Jag har inget intresse av att delta i detta påtvingade Orwellianska experiment. Vänstern leker med min framtid, jag hatar dem djupt för det. De försöker nu sätta demokratin ur spel, den är vår sista chans.

    Jag tycker man kan observera behovet av demokrati när man betraktar barn. Jag har börjat tro att huvudsyftet med demokrati är att slå sönder ett maktinnehav, inte att den bästa åsikten vinner. Det finns ingen bästa åsikt och det som istället sker, då ett maktinnehav som det hos pkismen har härskat för länge, är att ondskan letar sig in. Varför? Jo, det är för att det är de mest missnöjda och onda barnen som alltid bestämmer, det är de som vill bestämma som bestämmer, det kvittar vad som skall lekas, det kvittar hur de andra barnen har det, det är den som VILL bestämma som kommer att dominera. Dessa barn är inte kreativa, inte glada, inte nyfikna, istället är det enda som driver dem att dominera andra, det är deras relation till världen, de behöver ingen utveckling, de har existerat i alla tider. Eftersom de hela livet söker att vara den som bestämmer så är det detta spel de lär sig, när vi andra lär oss ett yrke, att bli konstnärer, fysiker eller dataprogrammerare eller läkare, så är det för dem endast en distraktion, de vill bara bestämma, som Mussolini sade: jag vill bestämma. De är det värsta barnet på skolgården och de söker sig ofta till politiken. De stiger i graderna var de än befinner sig för att de aldrig låter sig distraheras av uppgiften, de ser bara spelet om makten.

    Därför i ett ostört system så kommer de ondaste till makten, de som lärt sig detta spel, Reinfeldt, Fridolin och a Bah-k är väl bra exempel, men de är alla likadana. De är som små Hitler och Stalin allihop. Därför har jag kommit att tro att demokratins syfte är att bryta dessa människors maktinnehav. Vi har inget system som styr våra länder fram tills idag som låter visa och goda människor komma till makten. De som styr oss nu har inget intresse av att skapa det goda samhället, det förklarar deras vurm för massinvandring och islam. Demokrati är bättre än diktatur endast för att vi kan avsätta de mest manipulerande barnen, för,att finna några nya som också har som huvudintresse av vara vid makten. Trump och SD och andra är inte perfekta men det är min känsla att de främst drivs av att vara emot vår tidsandas skolgårdsdiktator, inte att de söker makt själva. Men det kommer förstås en tid när de också blir förvridna om de inte redan är det.

    Så innan vi kan skapa ett system där goda och visa styr så är det bästa vi kan hoppas på att rycka mattan under de som vill bestämma. Demokrati är inte till för att skapa det goda samhället, det är för att hindra det onda att växa fram. Det är dags att rycka undan mattan.

    Liked by 2 people

  10. E.A. skriver:

    Detta var trots allt en KRISTEN från Bagdad, hade det varit en muslim hade det varit ”sju resor värre” med integrationen kan jag lova. Att dessa ska anamma svensk kultur och svenska värderingar och seder är helt enkelt fullkomligt otänkbart. Det är inte ens något de funderar över eller ägnar en tanke. Detta faktum borde inte vara någon nyhet för någon.

    Gilla

  11. P I Persson skriver:

    Själv tycker jag att det är lika självklart att dela på notan på restaurang som att inte göra det när man har hemmabjudning. Har faktiskt aldrig reflekterat över annat.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s