O tempora, o mores

Patrik Engellau

Som du troligen noterat har jag en fäbless för att uttala mig i frågor som jag inte begriper. Dagens övning i genren gäller stamcellsforskning, särskilt de etiska aspekterna på embryonal stamcellsforskning. Min poäng är att frågan visar att det västerländska samhället förlorat sin beslutsamhet och självsäkerhet, vilket kanske är bra.

Cellerna i det mänskliga embryot – ett embryo är ett utvecklingsstadium uppemot åtta veckor efter befruktningen, se Statens Medicinsk-Etiska Råd för närmare information – är enastående flexibla små varelser. De kan utveckla sig till nästan vilken cell som helst, kanske cell i hjärnan, kanske cell i levern. Med tiden blir cellerna alltmer specialiserade, typ att en levercell som kan utveckla sig till att fylla olika leverfunktioner inte längre duger till hjärncell. Människans åldrande beror på att det inte nyskapas en massa anpassningsbara celler som kan ta över efter celler som slutat fungera. Ungefär så har jag fattat det.

De embryonala stamcellerna är de mest mångsidiga och därför potentiellt mest samarbetsvilliga och användbara man kan tänka sig. Om jag vore medicinsk forskare skulle jag ivrigt kasta mig över dem och hänsynslöst forska mig fram till gränserna för vad det mänskliga intellektet förmår upptäcka. Möjligheterna verkar oändliga. Obotliga mänskliga lidanden, exempelvis Parkinsons sjukdom, skulle kunna förebyggas med framgångsrik stamcellsforskning. Det kan väl hända att det blev fel någonstans, skulle jag tänka, men de möjliga upptäckterna är alldeles för lovande för att jag skulle ha rätt att lägga band på min iver att skapa ny kunskap.

Så tänkte folk för hundra, eller bara femtio, år sedan. Tilliten till vetenskapen och människornas förmåga att förbättra sin värld var ändlös. Det var sådan obändig självsäkerhet och djärv upptäckarglädje som la grunden till västerlandets framsteg. Ingen djävel fick stå i vägen för det fria tänkandet och vetenskapens möjliga landvinningar.

Nu lever vi i en ny tid med nya, kanske välmotiverade, kanske bara mesigare, värderingar. Nu ska den fria forskningen kontrolleras och regleras eftersom man inte vet om den, ifall den lämnas åt sig själv, kanske kommer att framställa ett eller flera Frankensteins monster. Så här säger Statens Medicinsk-Etiska Råd om embryonal stamcellsforskning:

– kan vara etiskt försvarbar under förutsättning att den sker under reglerade former och med offentlig insyn, vilket bl.a. innebär att varje enskilt projekt ska genomgå rättsligt reglerad etikprövning av en forskningsetisk nämnd;
– får tillåtas endast om det saknas vetenskapligt välgrundade och etiskt godtagbara alternativ att uppnå samma kunskapsmål;
– får efter omsorgsfull information samt fritt och informerat samtycke från både kvinnan och mannen använda sig av befruktade ägg som blivit över vid provrörsbefruktning och som uttryckligen donerats för detta ändamål;
– inte ger anledning att genom provrörsbefruktning skapa embryon enbart för forskningsändamål;
– ska bli föremål för uppföljning, fortsatt etisk diskussion och problematisering, i takt med att kunskapen växer och nya tekniker utvecklas;…
– ska skyddas från oetisk kommersialisering.- att reproduktiv kloning [som fåret Dolly; PEs anmärkning] förbjuds i svensk lag.

Denna försiktighet är kanske befogad och vällovlig. Men den är också ett tecken på att vår tid förlorat sin gamla äventyrlighet och obändiga och självsäkra tro på vetenskapen, friheten och den egna missionen. Hade Marie Curie kunnat upptäcka radium och polonium och utsatt sig själv och andra för dödlig strålning om hon varit tvungen att genomgå rättsligt reglerad etikprövning av en forskningsetisk nämnd? Hade polarforskaren Roald Amundsen fått genomföra de till slut för honom själv dödliga expeditionerna till Nordpolen med tanke på att samma kunskapsmål hade kunnat nås av någon annan lite senare med minskad fara för människoliv? Samma med ingenjör Andrée. Skulle han få ge sig iväg på sin troligen utsiktslösa ballongflygning till Nordpolen med tanke på att han kunde krascha var som helst på vägen, vilket han också gjorde?

Västerlandet har blivit vankelmodigt och osäkert på sin uppgift i tillvaron.

15 thoughts on “O tempora, o mores

  1. Kim skriver:

    I nuläget måste i princip all medicinsk forskning som rör människor genomgå etikprövning, även om forskningen enbart handlar om att ta ut uppgifter ur medicinska register och journaler. Även i sådana lägen är nämnderna (enligt personliga erfarenheter) hårda i sin bedömning och benägna att avslå, så jag kan i viss mån hålla med Patrik om att det har blivit krångligt och byråkratiskt att forska. Vad gäller just stamcellsforskning är emellertid den etiska aspekten komplicerad och ska dessutom vägas mot en fullständigt svindlande medicinsk potential. Jag tycker därför inte att Medicinsk-Etiska Rådets yttrande är alldeles uppåt väggarna. Att enbart använda befruktade ägg som blivit över vid provrörsbefruktning (och då efter samtycke från berörda parter) känns rimligt; att skapa mänskliga embryon i forskningssyfte tror jag många upplever som oacceptabelt.

    Liked by 1 person

    • skaaning skriver:

      Men vad är problemet med att ta stamceller från aborterade foster? Oavsett vad man tycker om aborter så genomförs de ju och fostret dör i ett stadium där stamceller är otaliga. Så varför behöver vi befruktade ägg som blivit över?

      Likt Engellau så uttalar jag mig i ett ämne jag inte kan, men jag ställer bara frågan.

      Gilla

  2. gmiksche skriver:

    Gränserna inom detta område är flytande och det som är möjligt förändras ständigt.Att släppa forskningen och i fortsättningen den kommersiella exploateringen av forskningsresultaten fritt kan inte jämföras med Amundsens och Andrées bedrifter. Vankelmodigheten är väl befogad. Reproduktiv kloning är inom räckhåll. Det vore förfärligt om den tillämpades på mänskliga embryon. För mig är redan surrogatmödraskapet ett rött skynke.

    Gilla

  3. MOAB skriver:

    Nå, kunde inte sova, jag måste erkänna att jag är djupt politiskt deprimerad, jag läser Gulag Archipelagon kl 3 på natten och ser så många paralleller till vår tid, avsaknaden av motstånd, de dummas sammanslutning och stigande till makten, sökandet efter de illojala (scenen där alla klappade till Stalins ära och ingen vågade sluta är fantastisk), rädslan som motiverande faktor, fåren och vargarna, till och med svensk media är med!

    Så kan min trötta hjärna kläcka ur mig något om forskning, jag är ju fd forskare och en del av det jag jobbade med var en variant av Reagans Star Wars, jag tror jag skulle fortsatt med detta, det fanns plats för en obändig kreativitet, jag till och med hade ett strålvapen alá dödsstjärnan på mitt skrivbord men fann att det redan fanns hemligstämplade patent på det i USA. Det är kanske en relevant poäng, om vi inte forskar på stamceller så kan du vara säker på att kineserna gör det. Men nog är det skrämmande. Andra är mera rädda för artificiell intelligens, och tror att så snart AI kan reproducera sig så är det slut med oss.

    Sen visar väl Macarini-skandalen på hur väl sådana kontroller fungerar.

    Gilla

  4. fabricerad skriver:

    Gäller detta hela västvärlden? Vill minnas att stamcellsfrågan är genomgående kontroversiell men orkar inte googla så här dags på morgonen. Vad jag däremot minns är att exempelvis Kina inte har (i alla fall tidigare) samma ”begränsningar” (av olika anledningar). När jag läste om detta för några år sedan insåg jag lite av samma sak, Väst har på sätt och vis tappat upplysningens ideal och lämnat stafettpinnen till Öst.

    Liked by 1 person

  5. Sture skriver:

    Patrik, dessa två punkter kan man stryka eftersom detta med 100% säkerhet kommer att ske. Så väl känner jag ändå forskarsamhället:
    1. – inte ger anledning att genom provrörsbefruktning skapa embryon enbart för forskningsändamål;
    2. – ska skyddas från oetisk kommersialisering.- att reproduktiv kloning [som fåret Dolly; PEs anmärkning] förbjuds i svensk lag.

    Det är bättre att skriva det som kommer att ske och undvika alla floskler. Ny skrivning:
    1. – genom denna möjlighet kommer kvinnor att uppmanas att lämna befruktade ägg till forskning.
    2. – hela verksamheten kommer att kommersialiseras och utsättas för prismässig och kvalitetsmässig konkurrens.

    Jag lämnar mina egna åsikter åsido i denna fråga och ber endast om lite mera ärlighet.

    Gilla

  6. Fredrik Östman skriver:

    Det förefaller som om du kommentarslöst bortser från det faktum att den etik (vi får tillfälligt bortse från den socialistiska hänvisningen till kommersialism, den hör inte hit) som här kommit i vägen för den fria forskningen även den varit en viktig byggsten i den västliga civilisationens framgång. Endast genom att stanna på den smala vägen kan vi finna sanningen.

    Gilla

  7. Hortensia skriver:

    Tack, Patrik. ”Västerlandet har blivit [så infernaliskt] vankelmodigt och osäkert på sin uppgift i tillvaron”, att vi hellre förhåller oss passiva, än ens vågar diskutera dagens nödvändigaste etiska och moraliska ställningstaganden fritt, otvunget och konstruktivt.

    Kunskapssökande och kontinuerlig rättelse efter nya vetenskapliga rön har drivit den enastående västerländska civilisationen framåt, men vår nyuppkomna räddhågsenhet inför politiskt inkorrekta fakta och information, som oundvikligen ställer grupp mot grupp, riskerar att driva medmänskligheten bakåt.

    Enklast, billigast och bäst ur PK-synpunkt vore kanske, att helt sluta forska fram bättre behandlingar och bot mot åldersrelaterade krämpor, om svenska folket på ålderns höst ändå ska tvingas svälta ihjäl.

    http://www.expressen.se/kronikorer/lotta-groning/det-ar-en-skam-for-valfards-sverige/

    Gilla

  8. Virus, sjukdom och vapen skriver:

    Viss forskning får mer sprängkraft än annan. Det gällde inte minst när Otto Hahn i ett förkrigstida Tyskland experimenterade med atomen och upptäckte kärnklyvningen. Men det var judinnan Lise Meitner som rätt tolkade resultaten. När Hitler tog makten fick hon fly till Sverige. Det adderar en mörk social sprängkraft till kärnklyvningens upptäckt.

    Även om vetenskapen i sig gärna ses som neutral, så sker den alltid i en samhällelig kontext. Den tyska forskningen och andra världskriget drev fram USA:s Manhattanprojekt, som resulterade i att två olika typer av atombomber fälldes över Japanska städer. Delvis som ett experiment i sig. Och det säger mer om människan än om atomen.

    Gener har naturen själv snickrat och experimenterat med i 4 miljarder år, rentav längre tänker sig vissa astrofysiker. Evolutionen kan även den betraktas som ett stort experimenterande med gener, kantat av död, sjukdom, utdöende och evolutionär framgång.

    Digerdöden och aggressiva AIDS-virus är enbart naturliga följder av naturens egna experiment. Och i Herpes-virus kan vi se de sista resterna en gammal strid, där ett tidigare aggressivt virus gått och blivit snällt.

    Virus själva kan även betraktas som viktiga transportörer av gener mellan olika arter, så biologiskt experimenterande förmår lägga in en högre evolutionär växel. Forskarna travar egentligen bara efter, i något som naturen själv sysslat med i miljarder av år.

    Nu har generna lämnat forskarnas mer småskaliga laboratoriebänkar och dragit in i den kommersiella världen med GMO, och sjukdomars botande. Men även in i den mer hemliga militära världen och dess spel. Och där gror då andra typer av risker, som till sin natur kan uppvisa likheter med de som följde med Otto Hahns upptäckt av kärnklyvningen.

    Tänk om forskarna i mer skrupelfritt styrda militärlaboratorier tar fram virus och bakterier som enbart slår till med död och sjukdom mot vissa utvalda människor – människor som bär på vissa specifika gener. Det skulle möjliggöra ett selektivt biologiskt krig där sjukdom och död kan smygas på en fiende som bär på just dessa utvalda gener – och utan att ge någon krigsförklaring.

    Eller där egen befolkning först vaccinerats i smyg via mer vanligt vacciniationsskydd och gjorts immuna. En ny typ av biologiskt krig där bomber och granater, rentav atombomber, då kan slängas på historiens skräphög. Ett krig som liknar de angrepp som idag sker mot våra datorer, men som i framtiden selektivt i stället angriper människor, och lämnar det materiella intakt.

    Enbart den insikten kan få en att rygga tillbaka för allt för vidlyftig, aningslös och gränslös forskning. Men anden är nog ändå släppt ur flaskan. Redan Adam och Eva förbjöds att äta frukterna från Kunskapens träd i Edens lustgård, men gjorde det likväl. Människan själv blev då sin störste fiende. En fiendskap som vi nog tvingas leva med, och som får riskerna från gigantiska vulkanutbrott och klimatförändringar att blekna.

    Liked by 3 people

  9. Kent Forssgren skriver:

    PATRIK DU TAR UPP OM ETT ÄMNE SOM DEFINITIVT ÄR I BEHOV AV GRANSKNING.
    ” Min poäng är att frågan visar att det västerländska samhället förlorat sin beslutsamhet och självsäkerhet, vilket kanske är bra.”

    Vart har då den förlorade beslutsamheten och självsäkerheten då tagit vägen? En fråga mycket angelägen att diskutera.

    OM BEHOVET AV GRANSKNING!
    Då avser jag inte stamcellsforskningen som sådan, utan finansieringen av forskning i allmänhet och av grundforskning i synnerhet.
    Denna granskning behövs, därför att det finns en stark tendens att man från politiskt håll, allt för mycket, går in och styr forskningen.
    Och, med politikers ringa sakkunskap, i det mesta – suck.
    Och, om det handlar om grundforskning – suck – suck!

    En oberoende granskning behövs också när det handlar om den medicinska forskning som finansieras av läkemedelsindustrin. Läkemedelsindustrin drivs inte primärt av omtanke om vår hälsa, utan av omtanke av deras aktieägares bankkonton.

    Än större blir behovet av granskning när staten och läkemedelsindustrin samarbetar.
    Ett samarbete där skattebetalarna står för kostnaderna men läkemedelsföretagen tar vinsterna.

    ÄR STAMCELLSFORSKNING GRUNDFORSKNING?
    VAD ÄR FORSKNING?

    Låt oss börja med att definiera: ENLIGT WIKIPEDIA.

    FORSKNING
    Forskning är en aktiv, planmässig och metodisk undersökning (studier) som bedrivs av forskare för att få nya kunskaper och öka vetandet. Vetenskap är sådan forskning (akademisk forskning, industriell forskning, viss privatforskning, med mera) som har resulterat i vetenskaplig publicering. Begreppet ‘forskning’ används även för att beskriva hela samlingar av information om ett speciellt ämne[förtydliga], och används i dagligt tal för vetenskapligt arbete, eller privatforskning såsom släktforskning, som inte publiceras vetenskapligt. Forskning kan vara industriforskning eller akademisk forskning, som i sin tur kan ha karaktär av tillämpad forskning eller grundforskning. Exempelvis är industriforskning vanligt inom läkemedelsindustrin, och leder ofta till patent som senare kan leda till produktutveckling. Akademisk forskning finansieras ofta av statsmakterna via dess myndigheter och stiftelser. Viktiga finansiärer är också insamlingar, bidrag från oberoende organisationer, fonder och privata finansiärer som inte kräver att få lägga beslag på forskningsresultaten för egen vinnings skull.
    Grundforskning kan med tiden leda fram till tillämpad forskning. Man kan också dela in forskningen i naturvetenskaplig sådan och samhällsvetenskaplig.

    GRUNDFORSKNING
    Grundforskning (även kallad för fundamental forskning, på engelska basic research och ibland blue skies research) har som primärt mål att öka kunskap och teoretisk förståelse för de ingående variablerna. Grundforskning drivs av forskarens nyfikenhet och intresse, och har inte en uppenbar avnämare. Grundforskningen är ofta fri, i bemärkelsen att vem som får finansieringen inte styrs av statens eller industrins kortsiktiga intressen, utan av att arbetet bedöms som excellent av etablerade forskare, ofta med konservativa normer för vad som är god forskning. Den utförs ofta utan någon har satt ett praktiskt mål, men den kan dock resultera i oväntade upptäckter som kan ge upphov till praktiska tillämpningar. Grundforskning lägger grunden för ytterligare forskning som i längden ska ge upphov till kunskap som kan tillämpas på något i praktiken. Med andra ord finns det ingen garanti för att grundforskning inom en kort tidsperiod ger upphov till tillämpningar. Utvecklingen har gått mot minskade medel till grundforskning.
    Exempel på frågeställningar i grundforskning:
    • Kan strängteorin ge fysiken en universellt förenande teori?
    • Hur fungerar arvsmassan?
    • Är det möjligt att bevisa eller motbevisa Goldbachs förmodan?
    Historiskt anses grundforskning vara en verksamhet som föregår tillämpad forskning, som i sin tur föregår utveckling till praktiska föremål. Nu för tiden är det inte lika lätt att göra distinktionerna och ibland är alla tre steg en blandning. Det är särskilt fallet i områden som bioteknik och elektronik, där grundforskning görs tillsammans med arbete som syftar till att utveckla nya produkter.

    Liked by 1 person

  10. Hovs-svartare-hallar skriver:

    Ja, Amundsen överlevde alla sina expeditioner till Nord- och Sydpolen — han omkom då han försökte undsätta Nobiles havererade luftskepp vid Björnön 1928.

    Visst finns det helt klart en mesighet och en brist på självkänsla hos Västerlandets kultur numera. Och en kultur utan självkänsla överlever INTE i längden.

    Detta märks i synnerhet i relationen till islam, där makthavarna i Sverige lägger sig platta som dörrmattor inför islams ständiga arroganta framryckning. Vidrigt är det.

    Liked by 2 people

  11. Lennart Göranson skriver:

    Jo, så är är det nog. Vi har blivit trygghetsnarkomaner. Inför en föränderlig, globaliserad värld söker vi stabilitet. Vi kan kalla det konservatism.

    Jo, vi har nog lämnat det våghalsiga, det djärva, det utforskande bakom oss. Det som bejakar förändring. Vi brukade kalla det för liberalism.

    Liked by 1 person

  12. Steven Jörsäter skriver:

    Tyvärr präglas västerlandet alltmer av att vi har framtiden bakom oss. Det handlar om inställning. Vägar kan inte byggas för de blir bara fulla, anses det. Tur att man inte resonerade så på 30-talet. Kärnkraften anses livsfarlig fastän 100 gånger säkrare än på 60-talet. Inget kan byggas utan oändliga och meningslösa miljökonsekvensutredningar vilket gör – just det – att häpnadsväckande lite byggs.

    Kina tillhör inte västerlandet men har i många avseenden både kommit ikapp och förbi. Här finns fortfarande en tro på framtiden vilket gör att de kör förbi oss i snabbtågsfart. Om vi inte vill bli kvar på perrongen är det väldigt hög tid att börja tänka om!

    Gilla

  13. Tina Molle skriver:

    Det är lite väl stora hyllningar till den västerländska upptäckarglädjen här. Glöm inte bort de mycket populära vivisektionerna på 1800-talet. Man kunde t.ex. operera bort urinblåsan eller olika körtlar på en hund och se hur lång tid det tog för den att dö. Och på grisar, får och kor. Att sy fast en baktass på en framtass var inget ovanligt. En fårsvans på en levande katt. Allt utan bedövning förstås, och sedan se dem plågas och dö. Teorin om ”Shaken baby syndrome” uppkom genom att läkaren Ayub Ommaya slungade levande apor med hjälp av en katapult in i en vägg, och tittade på vilka huvudskador de fick. Detta var på 1960-talet. Många av oss dör nog i förtid hellre än att vara delaktiga i detta.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s